Familjen är värst!
Hej
Jag behöver lite råd och input. Jag och min sambo har en liten dotter tillsammans. I vårt vardagliga liv är han snäll, rolig, omtänksam men inte speciellt initiativtagande. Det är jag som får fixa, planera och driva på saker.
Men problemet är hur han blir när han är tillsammans med sin familj.(Hans mamma främst) Mamman har alltid styrt familjen med järnhand. Bestämmer allt över andras huvuden osv. För mig är det ok, vi bestämmer ju över vår familj. Eller?
Nej, för när min sambo är med sin familj faller han direkt tillbaka i rollen som han hade under uppväxten. Det är sjukt störande. Han är ju 37 år! Nu åkte han iväg med familjen på en resa. (Han mamma, pappa och syskon) Jag är ensam hemma med barn. På resan bestämmer hans mamma allt och har ett schema för allt som ska göras. Inte en endaste gång har min sambo ringt vår dotter. Istället har han ringt en gång och väckt mig sent på kvällen (efter 23:00) Då är klockan 17:00 där han är och förmodligen har han en lucka i schemat.
Jag blir sjukt sårad och arg. Ska det vara så svårt att ringa sitt barn? Han är borta två veckor och nu har en vecka gått. Inte ett endaste samtal. Ingen liten video. Inga bilder... Inget. Nu är det bara original familjen som gäller till 100%.
Jag känner mig super sårad och ledsen. Som om han har glömt bort oss. Det här är heller inte första gången. Det är en återkommande tråd i hela vår 12 år långa relation. När mamma kommer först, sen vi. En gång har han till och med sagt det, att hans "första familj" = mamma, pappa, syster, bror är på plats ett, sen kommer vi. I efterhand bad han om ursäkt och sade att det inte var sant. Men det är just detta han i handling visar hela tiden.
Jag vet inte vad jag ska göra faktiskt. Sparka ut honom och avsluta relationen? Jag är så trött på att bråka om det här. Känns som det är en trasig skiva som är genomgående i vårt liv. Mamma först, sen sambo och barn.
