Det är svaga människor som väljer att vara otrogna

Jo. Väldigt konstigt. Det betyder att man inte reflekterar över varför någon lämnar. Att man lägger all skuld på den personen. Det är där svagheten ligger. 

Det är därför det här forumet är snedvridet. Att man vill lägga skulden på någon annan. Ingen eller väldigt få i alla fall är otrogna om de lever med en partner som uppfyller deras ideal. 

Problemet, som jag ser det, är att folk inte väljer vad dom vill. Dom följer ett mönster. Och kastar sig in i förhållande allt för tidigt. Det här känns ok. Det kan utvecklas. Oj, det knakar lite. Vi skaffar barn och får något gemensamt. Är jag fel ute? Försöker jag trycka på andra min världsbild?

Jo. Väldigt konstigt. Det betyder att man inte reflekterar över varför någon lämnar. Att man lägger all skuld på den personen. Det är där svagheten ligger. 

Det är därför det här forumet är snedvridet. Att man vill lägga skulden på någon annan. Ingen eller väldigt få i alla fall är otrogna om de lever med en partner som uppfyller deras ideal. 

Problemet, som jag ser det, är att folk inte väljer vad dom vill. Dom följer ett mönster. Och kastar sig in i förhållande allt för tidigt. Det här känns ok. Det kan utvecklas. Oj, det knakar lite. Vi skaffar barn och får något gemensamt. Är jag fel ute? Försöker jag trycka på andra min världsbild?

Nu  har jag vikt ut mig flera gånger. 
Jag kommer från ett hem med missbrukande. Jag sökte mig till en missbrukande partner. Det kändes rätt för att jag visste vad som förväntades av mig. Jag gjorde som jag gjort hela mitt liv. Men det ÄR inte rätt.
Det krävdes en annan person för att jag skulle förstå det. Och därefter en jävla massa terapitimmar för att jag skulle förstå sammanhanget i efterhand. 
Där och då fattade jag inte det. Därför ville jag inte göra slut. Jag insåg inte. Är det tydligt nog?? Jag var INTE svag innan och definitivt inte svag när jag insåg mitt misstag och väldigt jävla stark när jag gick vidare. 

Varför inte avbryta det dåliga förhållandet när du inser det är dåligt? Antar det inte var direkt efter ni påbörjade akten så att säga, utan innan.
Nej livet går verkligen inte efter en mall, vi har alla våra svaga ögonblick, anser att du var svag i detta. (Har inget att göra med den du är idag.)

Really honey. 

Jag har gått hos mer än en handfull psykiatriker, psykologer och kuratorer. Jag har gått på anhöriggrupper på olika beroendemottagningar.

Varenda jävel säger att jag är stark och att jag gjorde rätt.

Ett anonymt nick på ett forum som det här kan inte komma och ställa en diagnos efter ett par inlägg som får mig att tro annat.

Jag har lämnat den skiten bakom mig. Till skillnad från de allra flesta som varit i min situation. Har du inte upplevt det kommer du aldrig att fatta.

TS är däremot en beroendeperson själv. Hon fattar allt. Men hen tror fortfarande att alla ska glömma beteende och svek efter att hen varit nykter/drogfri ett tag. Glöm det. 

Och stort grattis till tre år!! Starkt. Heja!

Men regeln är att det tar minst lika lång tid att få folk att lita på dig som du svek dom. Du får räkna själv. Och inse varför din partner drog. Inte för att hen var svag i alla fall!

Jag är 34. Min missbrukande förälder har varit ren 3 år. Kommer dröja 31 år innan hen får hänga med sina barnbarn utan övervakning :) Ok. Inte så illa. Mina barn väljer själv när dom har åldern inne. I nuläget finns det inte en chans att dom får umgås ensamma med hen.

Så enda möjligheten att inte låta andra styra en är genom att vara otrogen? Och dessutom är undvikande av otrohet ett tecken på att man bara låter andra styra en enligt dig? Ledsen men det här är återigen ingenting som fungerar som argument för att otrogna inte är svaga.

Btw, om jag ställer mig upp på bussen för en äldre dam i kryckor så gör jag ju det för att tillfredsställa någon annans behov. Är det också ett svaghetstecken enligt dig?Ja då tyckte jag inte att jag hade ett existensberättigande. Visst var det ett svaghetstecken. Det råder det ingen tvekan om.

Nu återgår vi till sakfrågan. Varför var otroheten du gjorde mot honom inte ett svaghetstecken enligt dig? Du själv verkar ju trots allt medge att du var svag under den perioden så vad ligger egentligen konstigheten?

Du verkar ha fastnat i att missuppfatta vad jag skriver. Precis noll av det du skriver har något av det jag skrivit att göra.

Lycka till. Blicka inåt tror jag är melodin. Tror jag alltså. Det har funkat för mig och det betyder inte att det funkar för alla.

Att man väljer att misstolka andra för att det passa sig själv bättre är ju inget bra tecken på tillfrisknande tänker jag?

Jag tror att du syftar på mig. Jag är varken TS eller DS och jag har inte satt några diagnoser på dig eller någon annan utan jag diskuterar sakfrågan.

Återigen, varför tycker du att din otrohet inte var ett svaghetstecken när du uppenbarligen var svag under den perioden (medberoende)?

Ok. Jag har inte kallat dig TS. Jag skrev att TS i egenskap av beroendeperson fattade vad jag menade.

Du envisas med att ställa "diagnosen" svag på mig. 

Min otrohet var inte svaghet. Jag är inte och har aldrig varit svag. Vill du ha mental armbrytning lägger jag ned dig direkt skulle jag tro. 

Jag har gått från ett mycket, mycket dysfunktionellt hem till där jag är i dag. Asfaltsblomma. 

Du kan mata på. Du har noll tyngd i mitt medvetande. Upprepar att varenda person med kunskap och insikt sagt tvärtom.

Tror nog att det är ett klassiskt fall av projektion som spelas upp inför allas ögon. Lycka till.