Forum Förälder Skola
  • Alexi
    Äldre 17 Mar 10:25
    617 visningar
    7 svar
    +1
    7
    617

    Vad är det för föräldrar som anmäler skolan när deras barn gör dumheter?

    Jag läser den här artikeln om föräldrar som anmäler skolan för att de agerat mot att deras barn gör dumheter och aktivt är i vägen eller stör undervisningen. Vad är det för märkliga människor som gör sånt? Hur resonerar man då? Hur kan man inte i alla lägen försvara skolans rätt att styra upp ordningen?

    www.dn.se/debatt/krankthetskulturen-i-skolan-urholkar-lararnas-auktoritet/

    Men sen en fråga om ett stycke i texten:
    "Lärare ska säkerställa en trygg studiemiljö för alla elever. Enligt skollagen får lärare ta till både omedelbara och tillfälliga åtgärder för att säkra studieron. I de fall det inte rör sig om elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan det tyckas självklart att en lärare exempelvis ska få skicka ut dem som stör undervisningen."

    Varför vore det skillnad på att skicka ut en elev med npf-problematik? Stör hen undervisningen måste väl de andra eleverna ha samma rätt till studiero oavsett om den som stör har en diagnos?

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Vad är det för föräldrar som anmäler skolan när deras barn gör dumheter?
  • äldreo­chklok­are
    Äldre 17 Mar 10:30
    #1
    +1

    Man ska givetvis se till ordningen oavsett. Texten menar inte att man inte ska göra något alls vid NPF, men man ska ha kunskap om hur och vad som fungerar då. 

    Sen anser jag (som arbetat inom skoan i 25 år) att man ska aldrig skicka ut någon elev, utan tillsyn! Om det skett något, det är arga känslor, så kan man inte bara kasta ut någon och stänga dörren. Den som blir utvisad måste någon annan personal i så fall möta upp utanför dörren. 

  • enola
    Äldre 17 Mar 11:55
    #2

    Att anmäla känns ju inte som rätt väg att gå som förälder, om inte läraren helt uppenbart handlat fel och varit våldsam mot eleven.

    I exemplen i artikeln framgår ju inte hur situationen hanterats från början, huruvida barnen i fråga har någon form av funktionsnedsättning osv, och därför är det väldigt svårt att uttala sig.

    Om en elev med exempelvis adhd eller Asperger under ett utbrott kastar en stol mot läraren så är det så klart inte rätt, men det finns sannolikt en logisk förklaring till varför det händer. Det hela började med all sannolikhet inte där utan är kulmen på en situation som eskalerat till ohanterbarhet.

    Problemet i många fall är att lärarna inte har kunskapen att se att något är på väg att hända och hinna avstyra det innan det eskalerar. Många situationer där elever använder våld mot lärare hade antagligen kunnat undvikas om läraren från början hade vetat hur hen ska bemöta eleven.

    Lagen säger att fasthållning endast är tillåtet om det föreligger risk för att någon annan ska bli skadad. Det ska alltså inte användas för att till exempel lyfta bort ett barn som inte vill flytta på sig. Jag förstår att det kan vara det logiska för läraren att göra, men är alltså olagligt.

    Men som sagt, ska man som förälder anmäla en lärare så gäller det ju att man känner till hela situationen. Kommunikation känns som ett bättre sätt att börja, och när man har en klar bild av vad som faktiskt hände så kan man utifrån den besluta hur man ska gå vidare.

  • Tow2Ma­ter
    Äldre 17 Mar 13:53
    #3
    äldreochklokare skrev 2019-03-17 10:30:32 följande:

    Man ska givetvis se till ordningen oavsett. Texten menar inte att man inte ska göra något alls vid NPF, men man ska ha kunskap om hur och vad som fungerar då. 

    Sen anser jag (som arbetat inom skoan i 25 år) att man ska aldrig skicka ut någon elev, utan tillsyn! Om det skett något, det är arga känslor, så kan man inte bara kasta ut någon och stänga dörren. Den som blir utvisad måste någon annan personal i så fall möta upp utanför dörren. 


    Beror väl lite på ålder; en forstaklassare kan man väl inte bara slänga ut och stänga dorren, men en femteklassare kan nog sitta själv i hallen ett tag och lugna ner sig. En sjudneklassare ska väl skickas till rektor eller liknande, annars finns ju risken barnet bara går hem/skolkar.
  • hammar­hajen
    Äldre 18 Mar 05:57
    #4
    enola skrev 2019-03-17 11:55:15 följande:Att anmäla känns ju inte som rätt väg att gå som förälder, om inte läraren helt uppenbart handlat fel och varit våldsam mot eleven.

    I exemplen i artikeln framgår ju inte hur situationen hanterats från början, huruvida barnen i fråga har någon form av funktionsnedsättning osv, och därför är det väldigt svårt att uttala sig.

    Om en elev med exempelvis adhd eller Asperger under ett utbrott kastar en stol mot läraren så är det så klart inte rätt, men det finns sannolikt en logisk förklaring till varför det händer. Det hela började med all sannolikhet inte där utan är kulmen på en situation som eskalerat till ohanterbarhet.

    Problemet i många fall är att lärarna inte har kunskapen att se att något är på väg att hända och hinna avstyra det innan det eskalerar. Många situationer där elever använder våld mot lärare hade antagligen kunnat undvikas om läraren från början hade vetat hur hen ska bemöta eleven.


    Nja, håller delvis med. Men lärare har också en GRUPP att hantera, vilket är något helt annat än en enskild individ.

    För det första kan man inte ha eleven med NPF inom synhåll precis hela tiden, man måste koncentrera sig på andra elever också, eller läsa deras arbeten osv.. Och då missar man lätt tecken på frustration. Det hade föräldrar och toppsykologer också gjort om de hade 25 - 30 barn på samma gång att bemöta, och dessuom lära dem saker. 

    För det andra finns det många tillfällen då man ser tecknen på frustration och vet vad som skulle hjälpa, men när den hjälpen krockar med övriga klassens behov är det svårt. Eleven kanske skulle behöva få komma undan den klasskamrat som stör/retas, eleven kanske behöver avledning och det enda som fungerar är aktivitet i annat rum, eller så behöver eleven få banka av sig ilskan mot en dörr. Allt det kanske man ser. Men eftersom man ansvarar för en grupp så kan man inte gå iväg och lämna 25 andra ensamma ens i fem minuter. Och man kan inte låta deras arbetsro störas av att någon slår hårt på en dörr flera minuter i sträck.

    Sedan ska ju ingen få en stol kastad på sig, även om man felbedömt en situation. Och ingen elev ska behöva bevittna att någon utsätts för våld. 

    Jag är övertygad om att vi kan göra mycket mer för elever med olika behov, men det kräver resurser och personal. Och även om lärare behöver mer utbildning på området så är den sorgliga sanningen att den utbildning man får inte alltid går att omsätta i praktiken - just eftersom man hr en stor grupp, begränsat med tid och behov som krockar. 
  • Moder1
    Äldre 20 Mar 05:27
    #5

    Om barnet stör /Blir störd mycket och har tex npf så här det uppenbarligen ett behov av att skolansätter in resurser för att kunna förebygga konflikter/frustration mm.

    OM inte skolan har satt in resurser för att tillgodose behovensom finns i klassen gör en anmälan till tex skolinspektionen att det skyndade på.

    Att plocka bort elever gynnar sällan vare sig eleven , läraren eller gruppen.

    Tydliga ramar, framförhållning, anpassningar och lyhördhet samt ett lågaffektivt förhållningssätt är a och o när man arbetar med människor.

    Se till att barnen lyckas så skapas goda ringar på vattnet

  • enola
    Äldre 20 Mar 12:13
    #6
    hammarhajen skrev 2019-03-18 05:57:23 följande:

    Nja, håller delvis med. Men lärare har också en GRUPP att hantera, vilket är något helt annat än en enskild individ.

    För det första kan man inte ha eleven med NPF inom synhåll precis hela tiden, man måste koncentrera sig på andra elever också, eller läsa deras arbeten osv.. Och då missar man lätt tecken på frustration. Det hade föräldrar och toppsykologer också gjort om de hade 25 - 30 barn på samma gång att bemöta, och dessuom lära dem saker. 

    För det andra finns det många tillfällen då man ser tecknen på frustration och vet vad som skulle hjälpa, men när den hjälpen krockar med övriga klassens behov är det svårt. Eleven kanske skulle behöva få komma undan den klasskamrat som stör/retas, eleven kanske behöver avledning och det enda som fungerar är aktivitet i annat rum, eller så behöver eleven få banka av sig ilskan mot en dörr. Allt det kanske man ser. Men eftersom man ansvarar för en grupp så kan man inte gå iväg och lämna 25 andra ensamma ens i fem minuter. Och man kan inte låta deras arbetsro störas av att någon slår hårt på en dörr flera minuter i sträck.

    Sedan ska ju ingen få en stol kastad på sig, även om man felbedömt en situation. Och ingen elev ska behöva bevittna att någon utsätts för våld. 

    Jag är övertygad om att vi kan göra mycket mer för elever med olika behov, men det kräver resurser och personal. Och även om lärare behöver mer utbildning på området så är den sorgliga sanningen att den utbildning man får inte alltid går att omsätta i praktiken - just eftersom man hr en stor grupp, begränsat med tid och behov som krockar. 


    Det har du naturligtvis rätt i. Personaltätheten är ett problem. I synnerhet i klasser där det finns barn med någon form av problematik skulle det behövas minst en vuxen utöver läraren. Och den personen behöver kunna sitt jobb. Alltför ofta anställs unga killar och tjejer utan vare sig erfarenhet eller kunskap som elevassistenter. Har personlig erfarenhet av problemet så jag vet hur förödande det kan vara. Lyckligtvis är just den här personen villig att lära sig och ändra sitt arbetssätt och har gått från att själv vara tämligen utåtagerande i konfliktsituationer till att så smått börjat jobba lågaffektivt efter tips och råd från mig. Det har gjort enorm skillnad och minskat antalet konflikter radikalt. Ibland krävs det ganska lite för att åstadkomma stora förbättringar :)
  • Studen­tpappa
    Äldre 20 Mar 12:24
    #7
    äldreochklokare skrev 2019-03-17 10:30:32 följande:

    Man ska givetvis se till ordningen oavsett. Texten menar inte att man inte ska göra något alls vid NPF, men man ska ha kunskap om hur och vad som fungerar då. 

    Sen anser jag (som arbetat inom skoan i 25 år) att man ska aldrig skicka ut någon elev, utan tillsyn! Om det skett något, det är arga känslor, så kan man inte bara kasta ut någon och stänga dörren. Den som blir utvisad måste någon annan personal i så fall möta upp utanför dörren. 


    Varför inte? Vi hade tydliga regler att störde man åkte man ut så de andra fick lugn och ro. Hade du åkt ut i kapprummet tre ggr ringde läraren hem och man fick sig en avhyvling, (inte läraren).

    Var sällan någon var upprörd utan det var när man inte höll tyst och sysslade med annat än det man skulle. Inte särskilt pedagogiskt kanske men jag tycker barnen som inte stör ska ha rätt till lugn och ro, jag var förmodligen den som åkte ut mest ska jag kanske tillägga. Så det var väl helt rätt att jag missade undervisning och inte dom jag störde.

    Jag är glad att jag inte har mina barn på en skola som "offrar" de lugna barnen genom att sätta dom bredvid en bråkig och tycka det är en lösning för att få bråkstaken lugnare. Annars känns det som en standarlösning på många skolor när man hör andra föräldrar.
    Ride it like you stole it
Svara i tråden
Svar på tråden Vad är det för föräldrar som anmäler skolan när deras barn gör dumheter?

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies