Hjälp! Ska jag lämna?

Hej alla där ute!

Ska försöka att vara så konkret som möjligt och hålla mig kort.

Jag och min sambo har en 2.5 åring och ett barn påväg. Vi har varit tillsammans i 9 år och har gått igenom helvetet tillsammans, bland annat förlorat ett barn i vecka 22. Vi har alltid tagit oss igenom saker tillsammans och stöttat varandra.

Den här hösten så har han förändrats jättemycket på alla sätt. Den kille han en gång varit finns inte kvar. Exempel: börjat träna extremt mycket, ändrat kost, sover extremt lite, jobbar mer, flyr från mig på olika sätt, har ingen empati för hur jag har mått som gravid, inte intresserad av graviditeten och nya barnet som är på väg trots att det var ett gemensamt beslut Jag har försökt att prata med honom hela hösten, men han har flyr och sluter sig. Har misstänkt otrohet, trots att jag litar på honom, men han har nekat.

I tisdags förra veckan berättade han att han har "mer känslor än jag trodde" för en kollega. Detta efter jag fått höra från sonen att dom har varit där och hälsat på henne och hennes barn. Precis den tjej jag misstänkt och frågat han om 2 gånger, alltså stämde magkänslan. Efter några dagar kommer det också fram att han har även kysst henne på julfesten för 3 månader sedan. Han svär att det inte har hänt något mer fysiskt mellan dom. Däremot har det också kommit fram att han har varit och ätit lunch med henne i måndags.

Jag känner mig såklart djupt sviken. Jag trodde aldrig det här, och ingen annan runtomkring heller. Han säger själv att han inte vet vad han vill, vad han känner eller någonting. Han vet inte om han älskar mig. Han vet inte om han ångrar sig.

Allt eftersom det kommit fram mer och mer så vet jag inte heller vad jag vill. Det jag tänker på är framförallt barnen såklart, och framtiden. Hur ska jag göra med allt?

Han vet inte vad han vill. Om han ens vill kämpa för oss. Vi var hos familjerådgivningen igår och pratade. Vet inte om jag blev klokare av det... Men det kändes i alla fall skönt att prata med någon utomstående.

Så. Kort och gott. Vad fan ska jag göra? Med allt?

Hej,

Jag vet inte svaret på din fråga men kan säga att jag precis går igenom liknande. Jag är inte gravid och vårt barn blir tio år i år. I mitten av februari firade vi tioårig bröllopsdag. Vi har alltid kämpat ihop, haft dålig ekonomi, försökt skaffa syskon utan att lyckas osv. Just nu är jag arbetslös men min man har jobb. Vi har haft det upp och ner, men nu kändes allt som att det skulle ljusna.

I slutet av februari så min man plötsligt att han är deprimerad, av stress och tidsbrist och så vidare. Han ville få lite tid att tänka. Det kändes olustigt direkt, men han var vag med hur han kände. En vecka senare ville han ta en paus, absolut ingen separation sa han, inte träffa andra utan jobba med oss själva ett tag.

Nu i helgen visade det sig att han har träffat en annan som han kanske har känslor för, och känslorna för mig har svalnat! Och idag har han tagit av sig ringen och vill skiljas för han anser att det inte är någon idé att försöka längre! Han har redan hittat ett tillfälligt boende och hämtar bara saker och hälsar på vårt barn.

Jag har aldrig mått så sjukt dåligt i mitt liv, på en månad är allt bara borta, plötsligt har vi ingen fysisk eller känslomässig kontakt, vilket vi alltid har haft! Jag är ju intvingad i en skilsmässa nu, hastigt och hemskt så jag har ju inget val på samma sätt. Jag trodde aldrig han skulle göra såhär, eller känna såhär men allt är tydligen möjligt.

Jag försöker se det som att jag får en ny chans att träffa rätt och slippa alla problem vi har haft. Sen om tio år kanske vi möts igen på nya villkor och hittar tillbaka. Det är nån slags tröst när jag saknar honom som en galning, trots att han beter sig såhär. Det är såklart svårare att känna så i din sits, med småbarn och en på väg. Förhoppningsvis har han väl fått en livskris av nåt slag, så känns det med min man iaf.

Kram!

Hjälp! Ska jag lämna?

INNEHÅLL