• Anonym (-.-)

    Hur blir jag en ren och frisk människa igen?

    Är en man i 30 års åldern. Kommer från en tuff uppväxt. Mycket alkoholism, våld etc. Ensamstående mamma och en 4 år äldre bror, som var minst sagt våldsam. 
    Jag blev det bortglömda barnet, som i det tysta fick utstå en hel del. Har alltid varit extremt smart. De första åren var jag en mönsterelev, men skolan gick snabbt utför. Vill minnas att jag redan som 9 år kunde stjäla cigg från morsan för att senare, vid något lämpliga tillfällen kunna röka dom. Tror att det dels handlade om nyfikenhet, men också befrielsen att få göra något jag egentligen inte fick. Det var helt enkelt mitt val och ingen annans!


    Runt 13 års ålder var alkohol på helger mer utav en regel än undantag. Det var även i den här åldern jag började röka cannabis. Detta är något jag gjort dagligen i snart 15 år. Och om man bortser från mina vänner, så är det ingen som vet att jag tar droger dagligen. Jag röker som sagt cannabis dagligen och har perioder då jag tar annat (kokain, amfetamin, tramadol etc.) Jag lever i övrigt ett helt funktionsdugligt liv. Har aldrig varit arbetslös, jag träna osv.
    Varken min fru eller resterande familj vet att detta sker. Alla vet om mitt förflutna (ish), men de tror att det är över. Jag har hela mitt liv levt ett dubbelliv och jag orkar helt enkelt inte behöva gå bakom ljuset mer. Och jag tror ju någonstans att jag kommer bli en så mycket bättre människa om jag tar tag i mitt liv. 

    Men jag vet inget annat. Mitt stora problem är att jag blir så sjukt impulsiv ibland och har lätt att hamna i beroenden. Min lista kan göras lång. Det är allt från datorspel, till träning, mat, porr eller droger. Jag blir helt manisk när jag hittar något jag vill köpa eller börja med. Jag går från att inte träna, till att träna 5 dagar i veckan, för att efter ett halvår senare sluta helt. Så håller det på med allt! 

    Jag vill bara leva ett normalt liv utan lögner och känna mig lycklig för första gången i livet. Skulle behöva lite output eller några uppmuntrande ord. För jag står helt själv i det här. Berättar jag hela sanningen för min familj kommer min fru skilja sig och min övriga familj kommer med största sannolikhet säga upp bekantskapen med mig. Jag inser ju att en bra start skulle vara att gå och prata med någon. Men vilken typ av psykolog bör man vända sig till? 

  • Svar på tråden Hur blir jag en ren och frisk människa igen?
  • Anonym (...)

    Tar du droger nu så är det beroendepsykiatrin för att sluta med det, ellet möjligen ngt privat alternativ. Vanliga kommer inte ta emot dig om du tar droger för du kan inte ta till dig terapi då så det blir slöseri med tid.

    Går du till beroende och slutar så kan du få komma till en vanlig psykolog sedan och få hjälp med allt det andra.

    Tar du inga droger just nu så vänd dig till din vårdcentral och be om bedömning och remiss till psykiatrin. Även privat alternativ är bra om du har råd, då får man hjälp fortare. Du kan också skriva en egenremiss till psykiatrin.

  • Anonym (ooOOO)

    Känner igen mig, dock är jag kvinna utan traumatisk uppväxt.
    Jag har Adhd och min impulsiva missbrukarpersonlighet kommer därav.
    Alkohol, mat, cigaretter, träning. Har dock aldrig börjat med droger pga vetskapen om att jag skulle fastna. 
    Sökte hjälp för några år sedan pga att jag kände att jag förstör mitt liv, förlorar min man. Hade allvarliga självmordstankar då jag kände att jag kan inte leva med mig själv och mitt beteende. Fick då diagnosen depression, vilket gjorde mig förvånad då jag alltid kom upp ur sängen, gick till jobbet, fungerade i vardagen, men mitt inre var i en sån obalans.

    fick antidepressiva, mycket tveksam till mediciner. men Wow vad det hjälpte. 
    Det var som att hela jag bara kom i balans igen, och behovet av att medicinera mig själv med olika tillfälligt dopaminhöjande preparat minskade.

    Alkoholen har vart svårast att balansera. men min man satte ned foten och jag vet att jag skulle gå under om jag förlorade honom.

    Nu tränar jag 5 dagar i veckan och har gjort det i 1 år. Rutiner är min bästa vän. Äter samma mat varje dag i exakt samma portioner, Går upp exakt samma tid och lägger mig exakt samma tid. 

    Sedan tror jag att DU måste bearbeta dina inre demoner. Man kan ibland få hjälp med samtalskontakter via arbetet. Lycka till!

  • Anonym (ooOOO)

    Ska tillägga att jag endast tog antidepressiva i 6 månader, och sedan slutade, men hittade balansen.

  • knivskrik

    Har socialtjänsten öppenvård i egen regi kanske det kan vara ett alternativ?


    Through the darkness of future's past, the magician longs to see. One chants out between two worlds... Fire... walk with me!
  • Anonym (Aaaa)

    Det här låter precis som mig.trodde jag var själv om det.

    Dubbellivet och impulsiviteten mm.

    Inga droger nu men tänker ofta på det.

    Passar på att följa tråden.

  • Anonym (-.-)
    Anonym (Aaaa) skrev 2019-03-25 07:06:03 följande:

    Det här låter precis som mig.trodde jag var själv om det.

    Dubbellivet och impulsiviteten mm.

    Inga droger nu men tänker ofta på det.

    Passar på att följa tråden.


    Och hur motiverar du dig till att inte låta impulserna ta över? 
  • Anonym (-.-)
    Anonym (ooOOO) skrev 2019-03-22 07:59:10 följande:

    Känner igen mig, dock är jag kvinna utan traumatisk uppväxt.
    Jag har Adhd och min impulsiva missbrukarpersonlighet kommer därav.
    Alkohol, mat, cigaretter, träning. Har dock aldrig börjat med droger pga vetskapen om att jag skulle fastna. 
    Sökte hjälp för några år sedan pga att jag kände att jag förstör mitt liv, förlorar min man. Hade allvarliga självmordstankar då jag kände att jag kan inte leva med mig själv och mitt beteende. Fick då diagnosen depression, vilket gjorde mig förvånad då jag alltid kom upp ur sängen, gick till jobbet, fungerade i vardagen, men mitt inre var i en sån obalans.

    fick antidepressiva, mycket tveksam till mediciner. men Wow vad det hjälpte. 
    Det var som att hela jag bara kom i balans igen, och behovet av att medicinera mig själv med olika tillfälligt dopaminhöjande preparat minskade.

    Alkoholen har vart svårast att balansera. men min man satte ned foten och jag vet att jag skulle gå under om jag förlorade honom.

    Nu tränar jag 5 dagar i veckan och har gjort det i 1 år. Rutiner är min bästa vän. Äter samma mat varje dag i exakt samma portioner, Går upp exakt samma tid och lägger mig exakt samma tid. 

    Sedan tror jag att DU måste bearbeta dina inre demoner. Man kan ibland få hjälp med samtalskontakter via arbetet. Lycka till!


    Jag antar att rutiner är något som jag verkligen behöver. Men mitt jobb gör det fruktansvärt svårt. Jag jobbar olika tider varje dag, ibland 10 dagar i rad, någon ledig dag här och där. 


    Antidepressiva har jag provat vid några tillfällen, men känner inte att det hjälper det minsta. Kanske har jag inte hittat rätt medicin, även om jag provat några stycken. 

  • Anonym (Aaaa)
    Anonym (-.-) skrev 2019-03-31 04:42:57 följande:

    Och hur motiverar du dig till att inte låta impulserna ta över? 


    Droger var länge sedan.

    Har fru och barn som är motivationen till att stå emot allt. Har inte kontakt med någon med droger så det skulle vara ett projekt att få tag på. Är ganska bra på att kämpa emot alkohol med. Ibland när jag har ångest toppar viker jag dock ner mig i smyg.

    Hade också lätt för skolan men hoppade av.

    Folk ser mig som glad och helylle och pratar med mig om hur dumma i huvudet folk som knarkar är osv. De har ingen aning om hur urspårad jag varit eller att jag ligger vaken med sjuk ångest och kvider i perioder.

    Bipolär och adhd är mina diagnoser.

    Du kanske skulle kolla upp det. När jag fick bipolär diagnosen fick jag bättre koll på vad det är som händer med mig när allt blir mörkt eller när jag brinner för något mer än alla andra. Medicinen dämpar allt detta utan att jag känner någon skillnad. Har just testat att skita i den ett halvår och insett att den nog är rätt bra. Nu minns jag hur livet innan diagnosen kändes. Oro, ångest, förtvivlan, impulser och galenskap.

    Hör av dig till vårdcentralen eller psykiatrin nära dig så guidar dom dig vidare.

    Fråga vad du vill, vi är nog rätt lika. Har aldrig läst om någon som påminner så mycket om mig själv.
  • Anonym (-.-)
    Anonym (Aaaa) skrev 2019-03-31 21:41:38 följande:
    Droger var länge sedan.

    Har fru och barn som är motivationen till att stå emot allt. Har inte kontakt med någon med droger så det skulle vara ett projekt att få tag på. Är ganska bra på att kämpa emot alkohol med. Ibland när jag har ångest toppar viker jag dock ner mig i smyg.

    Hade också lätt för skolan men hoppade av.

    Folk ser mig som glad och helylle och pratar med mig om hur dumma i huvudet folk som knarkar är osv. De har ingen aning om hur urspårad jag varit eller att jag ligger vaken med sjuk ångest och kvider i perioder.

    Bipolär och adhd är mina diagnoser.

    Du kanske skulle kolla upp det. När jag fick bipolär diagnosen fick jag bättre koll på vad det är som händer med mig när allt blir mörkt eller när jag brinner för något mer än alla andra. Medicinen dämpar allt detta utan att jag känner någon skillnad. Har just testat att skita i den ett halvår och insett att den nog är rätt bra. Nu minns jag hur livet innan diagnosen kändes. Oro, ångest, förtvivlan, impulser och galenskap.

    Hör av dig till vårdcentralen eller psykiatrin nära dig så guidar dom dig vidare.

    Fråga vad du vill, vi är nog rätt lika. Har aldrig läst om någon som påminner så mycket om mig själv.

    Tack för ditt svar. Det känns ändå lite befriande att veta att man inte är ensam. 
    Är det bipolär typ 1 eller 2 du har? 
    Gjordes en utredning i vuxen ålder? 
    Får man fråga vad för typ av medicin du äter? 
    Har länge haft misstankar om ADD/ADHD och/eller bipolär typ 2. Både AD(H)D och annan psykisk ohälsa finns i familjen/släkten, så det är inte helt osannolikt att jag skulle få någon form av diagnos. 

    Har du gjort något mer för att göra din tillvaro bättre, typ psykolog, kbt eller liknande, och hur har det funkat för dig? 
    Jag har tidigare gått och pratat med någon. Mitt problem har dock varit att jag har så himla svårt att anförtro mig människor, att jag aldrig berättat hela sanningen utan undanhållit delar eller till och med ljugit. 

  • Anonym (Aaaa)

    Den lätta varianten av bipolär. Kommer inte ihåg siffran :)

    Fick diagnoserna som vuxen. Bipolär insåg jag när jag var med på en anhörig kurs med en förälder. Jag fick då utredning ganska snabbt och smidigt.

    Adhd hade jag aldrig tänkt på tills för några år sedan när jag läste om det av en slump. Hade ju lätt för mig i skolan så det fanns inte på kartan tidigare.

    Nu ska det redas ut om jag bara har adhd eller om båda gäller. Vet att det är ett jävla tjat om diagnoser. Jag skiter i vad kaoset kallas. Jag vill bara bli av med det.

    Har bara käkat lamotrigin hittills. Sket i det när receptet gick ut då jag var inställd på att jag bara hade adhd.

    Nu är det mörkt så jag måste ta tag i det där igen. Den var nog rätt bra ändå.

    Har kört lite KBT. Det var bra tyckte jag.

    Undanhåller det värsta precis som du.

Svar på tråden Hur blir jag en ren och frisk människa igen?