• Anonym (L)
    Äldre 23 Mar 16:03
    80 visningar
    8 svar
    8
    80

    Orkar inte med min vän sedan hon blev mamma

    Hej!

    Jag har en vän som blev mamma till en dotter som idag är ett halvår. Varje gång vi ses blir jag så illa till mods. Mamman är extremt känsligt för hur barnet mår. Det kan jag förstå men hon kan avbryta våra träffar direkt om barnet mår det minsta dåligt. Barnet är gnälligt varje gång vi ses och hon säger alltid "Gud så konstigt, såhär brukar inte mitt barn vara" Hon brukar jämföra med andra tillfällen "När jag träffade bla bla med dottern var hon inte såhär" När hon ska lämna ifrån dottern till mig är hon jätteförsktig och nojig som om jag inte kan ta väl hand om hennes barn. Finns liksom ingen tillit käns det som.

    Jag börjar tröttna och även ta åt mig. Hennes barn ler också mycket till mig så det är inget personligt tror jag. Tror snarare att barnet känner av mammans oro.

    Känner mig alltid illa till mods efter våra träffar. Hur tänker ni andra mammor kring detta?

  • Svar på tråden Orkar inte med min vän sedan hon blev mamma
  • Anonym (K)
    Äldre 23 Mar 16:14
    #1
    +1

    Min fd bästis blev skitkonstig när hon fick barn. Nästan lika illa som du beskriver, plus andra saker. Jag fick avsluta relationen.

  • Anonym (S)
    Äldre 23 Mar 16:24
    #2

    Är det första barnet? Ge det tid i så fall. Det kan ta väldigt lång tid att landa i rollen, och vissa bebisar är jäkla gnälliga, och kan få världens psykbryt efter ett tag (då är det skönare att ha hunnit hem).

  • Anonym (L) Trådstartaren
    Äldre 23 Mar 16:27
    #3
    Anonym (K) skrev 2019-03-23 16:14:47 följande:

    Min fd bästis blev skitkonstig när hon fick barn. Nästan lika illa som du beskriver, plus andra saker. Jag fick avsluta relationen.


    Skönt att höra att jag inte är ensam om denna situation. Mamman har föreslagit att vi ska resa ihop osv med barnet. Herregud, hur tänker hon att det ska bli för mig. Hon tog upp Neverland idag och då sa jag att jag tycker att det var dåligt av mammorna att lämna ifrån sig barnen till Michael. Då sa hon "Det tycker inte jag är konstigt. Tycker du att det är dåligt att lämna bort barnet till en kvinna?" Blev så illa till mods. Vad menade hon? Appråpå ingenting. Ska jag ta det som en pik?

    Hur var det för dig?
  • Anonym (L) Trådstartaren
    Äldre 23 Mar 16:31
    #4
    Anonym (S) skrev 2019-03-23 16:24:33 följande:

    Är det första barnet? Ge det tid i så fall. Det kan ta väldigt lång tid att landa i rollen, och vissa bebisar är jäkla gnälliga, och kan få världens psykbryt efter ett tag (då är det skönare att ha hunnit hem).


    Det är andra barnet. Hon får det som att framstå som om barnet bara är gnälligt varje gång vi ses. Det känns såklart inte roligt att höra. Jag tror dock inte att det är sanningen, det skulle ju vara jättemärkligt.
  • Anonym (S)
    Äldre 23 Mar 16:35
    #5
    Anonym (L) skrev 2019-03-23 16:31:12 följande:

    Det är andra barnet. Hon får det som att framstå som om barnet bara är gnälligt varje gång vi ses. Det känns såklart inte roligt att höra. Jag tror dock inte att det är sanningen, det skulle ju vara jättemärkligt.


    Du får väl sluta umgås med henne då? Eftersom hon får dig att må så dåligt.
  • Anonym (v)
    Äldre 23 Mar 16:36
    #6

    Ta inte mammans oro personligt eller eller ett påhopp på dig. Vissa mammor är sådär oroliga och det är inte ditt fel.
    Håll umgänget på en nivå du trivs med. Det behöver inte vara antingen jätteintensivt eller säga säga upp bekantskapen, hitta en medelväg.

  • Anonym (L) Trådstartaren
    Äldre 23 Mar 16:39
    #7
    Anonym (S) skrev 2019-03-23 16:35:51 följande:

    Du får väl sluta umgås med henne då? Eftersom hon får dig att må så dåligt.


    Jag känner att jag ska låta det gå mer tid mellan träffarna. Kanske att hon stabiliserar sig när barnet blir lite större.
  • Anonym (L) Trådstartaren
    Äldre 23 Mar 16:58
    #8
    Anonym (v) skrev 2019-03-23 16:36:49 följande:

    Ta inte mammans oro personligt eller eller ett påhopp på dig. Vissa mammor är sådär oroliga och det är inte ditt fel.

    Håll umgänget på en nivå du trivs med. Det behöver inte vara antingen jätteintensivt eller säga säga upp bekantskapen, hitta en medelväg.


    Du har rätt men kommer börja säga ifrån om hon säger något som får mig att må dåligt. En sak att vi bara träffas ibland i max en halvtimme men att ha överseende för saker hon säger för att hon är mamma... Det hoppas jag inte händer mer. Hon har klagat många ggr på att vi inte ses mer men nja... Förstår inte hur det skulle gå ihop med hennes oro.
Svar på tråden Orkar inte med min vän sedan hon blev mamma