Visst kan man önska, men hade en vän som sa att hon verkligen inte ville ha en pojke och inte visste vad hon skulle ta sig till om hon fick en. Resonerar man så tycker jag inte man ska ha barn alls, känns inte som man är redo utan bör skaffa en docka eller något istället.
Jag tycker det vore roligt med en flicka eftersom jag är ensam tjej bland många bröder. Jag och mamma har en underbar relation och det vore kul med en till tjej i gänget. Samtidigt oroar jag mig om vi får en tjej, då vi är så in i helvete utsatta för skit. En pojke känns också fantastiskt, en grabb att göra mitt bästa med, att försöka lära veta hut och att se min älskade man i. Men oj vad jag är rädd att misslyckas och upptäcka att han är en liten skitstövel! Vidare är det jag som varit mest skitstövel av min syskonskara ...
Men ja. Till en gräns tycker jag man kan fantisera och hoppas, med vettiga anledningar (och inte tex åh vill ha tjej pga glittriga klänningar!!). Men går det för långt bör man kanske fundera på om man ens bör skaffa barn.
Jag kommer bli precis lika glad vad vi än får. Jag bara hoppas att vi får ett barn då vi försökt så länge nu..