Familjerätten soc

å gamla barn får i prinicp bestämammasjälv så säger sonen att han vill bo varannan kan faktiskt inte hans pappa hindra det, om ni anses vettga som föräldrar båda två. 
Familjerätten är frivillig så ja tyvärr kan han neka. Det ligger honom dock i fatet att han gjort det om du går till advokat, vilket jag tycker du ska göra. 

Vi har en helt färsk dom här om umgänge för  bonusbarnen, de bor hos oss och domaren var hur tydlig som helst i att så gamla barn ska i största mån bestämma själv (det yngsta barnen här har inte ens hunnit bli tonåring). Därför, om du tar tag i detta och er son är 14 år så kommer inte pappan långt med något som går emot barnets vilja (om barnet bedöms vara som en genomsnitts 14-åring) 

Han ska givetvis inte alls lägga sig i vad du gör på dina barnveckor. Det där kan du få hjälp av på mötet du ska på. Men som sagt, advokat är nästa steg att ta om det inte blir bättre. Min erfarenhet är att det blir mycket tydligare och på en helt annan nivå när det juridiska kopplas på. Soc , familjerätt osv, de kan bara försöka medla och säga vad de tycker men de har ingen juridisk beslutsrätt. Det är därför det blir dåligt när en av föräldrrana beter sig "fel" eftersom allt deras arbete utgår från en grundtanke i att föröldrar vill och kan samarbeta. 

Tack för svar! 
Kontaktade en advokat för några år sedan men det resulterade i skriftligt avtal genom familjerätten. Funkade ett tag men rann sedan ut i sanden. Den advokaten sa då om exet att "det går inte att lugga en flintskallig" för att beskriva honom. Jag är förstås välkommen att kontakta honom igen, men ska försöka en gång till via socialen. Hjälper inte det så får det bli advokat. Det räcker nu! Kontaktförbud vore väldans skönt och lättande att få, han är hemsk att ha att göra med. Jag undrar hur sonen har det hos pappa egentligen. Verkar vara ok, det är vi vuxna föräldrar som inte kan samarbeta. Jag vill och försöker men han är bara elak tillbaka mot mig. Så, varannan vecka med kontaktförbud vore optimalt. Hämta och lämna på skolan och uppstyrt på lov och liknande. Vill ha så lite som möjligt med den mannen att göra. 

Hos familjerätten kan man skapa olika typer av överenskommelser, och det finns viktiga skillnader mellan dem som kan va lätta att blanda ihop i text.

Man kan hitta "överenskommelser" och välja att formulera dessa muntligt eller skriftligt. De är moraliskt bindande men inte juridiskt, utan fungerar mer som en hjälp att luta sig emot de dagar då samarbetet fungerar sämre... 
Det andra alternativet är att skriva "avtal". Dessa är alltid skriftliga och även juridiskt bindande - de väger alltså precis lika tungt som en dom i tingsrätten. Är det ett sådant du säger att ni har skrivit i ett tidigare försök så gäller det ännu, då kan det inte "rinna ut i sanden" om ni inte gemensamt ändrar i avtalet.

Vad gäller besöksförbud så är det inte en fråga som socialtjänsten kan besluta i, utan då får du vända dig till polismyndigheten.