Placenta accreta - val av förlossningssjukhus?

Alltså rent allmänt så är det väl mest tur eller otur det handlar om när man blir felbehandlad vid en förlossning. Jag har vänner inom sjukvården som berättar om kollegor som inte kan någonting och om andra som är hur duktiga som helst. Så är det nog överallt. Men det är klart att Lund som är ett universitetssjukhus bör ha större kompetens när det gäller mer speciella komplikationer som din (om det nu visar sig vara accreta). Jag bor också i en stad i södra Sverige och här skickar man mammor som föder innan vecka 28 till Lund för att de har mer kunskap och utrustning för vård av så tidigt födda. Hoppas att du får en bättre upplevelse denna gång trots oron!

Ja. Det finns ju bra o dålig personal överallt, människor som passar bättre in i vården än andra.

Men vill bara förtydliga att min upplevelse av Växjö inte är baserad på min nervskada. Utan flertalet personer vid bb vistelsen som var ur usla i sitt bemötande. Tyvärr så pass att jag inte alls är sugen på Växjö igen.

Om det handlar mer om personalen och deras bemötande så har jag har fött fyra barn i Växjö och jag har inte haft samma upplevelse, så du hade nog otur även på den fronten. Helt oacceptabelt såklart, så ska det inte vara, men min upplevelse har varit att personalen överlag har varit trevlig, med något undantag. Jag har många vänner som också fött i Växjö och som har haft bra upplevelser så det verkar finnas mycket bra personal också. Ingen ursäkt för dem som behandlade dig illa, men jag tror att risken att du får samma personal igen är låg.

Om du är orolig för hur duktiga de är på att handskas med placenta accreta så kan jag tänka mig att när man vet sen innan att det är accreta så kommer du att få personal som har kunskap om det och stora resurser för att allt ska gå bra. Även i Växjö. Men kanske man är mer vana på ett universitetssjukhus där man ser fler patienter såklart.

Så skönt att höra!! Tycker bara jag hört hur missnöjda alla är med Växjö. Men det är väl det jag snappat upp med tanke på min egna upplevelse. Liksom det man haft filter för att höra! Så jag blir väldigt glad att höra att ni varit nöjda

Själv var jag med om en väldigt stressad och ovarsam person som slet ner mina trosor i en kraftfull, hård o snabb ryckning när jag var nysnittad och skulle gå på toa första gången efteråt. Aj som fan i min mage. Det riktigt svartnade för ögonen så ont det gjorde. Tack o lov var de andra mycket mer varsamma. Utan att jag ens bad dem om det!

En annan sa till mig ?att man får kämpa lite?, apropå att resa sig upp ur sängen och gå dagen/dagarna efter snitt. Till saken hörde att det blev nåt nervstrul i mitt ena ben som gjorde att det vek sig så fort jag ställde mig upp. Jag kunde helt enkelt inte resa mig upp och gå utan gåbordet. Och gåbordet snodde de snabbt för mig. Tack o lov var toan vägg i vägg med vårt rum så jag kunde hålla mig i väggen när jag gick dit sedan.

En morgon kom en personal in och sa ?har hört att ni ska hem idag?. Kände att de ville köra iväg oss, och jag som inte ens kunnat duscha än för jag inte kunde stödja på benet. Var helt knäckt hela den dagen. Hur skulle jag kunna åka hem i det skicket. Duschade först efter tredje natten, med mycket hjälp. Vilken befrielse!! (Benet blev bättre först efter en vecka, helt bra efter tre)

När vi skulle hem efter tredje natten så frågade vi om vi kunde låna en rullstol till bilen (jag kunde inte gå). Fick till svar att ?vi får se om det finns nån ledig då och om vi hinner rulla dig?.

.......

Ja jag får väl se vad utredningen säger först o främst... har varit vettförskrämd i några dagar men börjat landa lite nu igen. Men är det ?illa? så ska jag läsa på och höra mig för mer då. Möjligt jag väljer ett större sjukhus om det blir planerat snitt. Just därför jag vill reka läget lite nu.... av rädsla och att ha en plan för att känna mig tryggare. En stor del i det är ju att känna sig trygg för att vara mindre orolig. Hänger inte alltid ihop med hur duktiga de är. Rädslor kan vara rätt ologiska. Och nog för att jag är lite av en orolig själ, men det helvete jag var med om sist spär på rädslan för placenta accreta. Det vore det värsta jag kan vara med om rädslomässigt efter det som hände.

Men igen, blir glad att höra att ni varit nöjda med Växjö. Kanske lyckas jag omvärdera dem lite i mitt huvud ????

Usch vad tråkigt att höra om hur de behandlade dig. Det är så märkligt att man väljer ett vårdyrke när man uppenbarligen inte tycker om människor! Man är så utsatt under och efter en förlossning och då behöver man bara människor med mycket omtanke runt omkring.

Men du, som sagt, de flesta jag känner har fött i Växjö och jag har faktiskt inte hört många negativa historier alls. Majoriteten har varit väldigt nöjda och till och med jättenöjda med personalen. Så du hade nog verkligen otur och jag tror som sagt att risken är liten att du råkar ut för samma surproppar igen! Men jag förstår verkligen om du med din upplevelse väljer ett annat sjukhus ändå. Vad är näst närmst för dig? Jag har hört mycket bra om Halmstad, men om man föder under sommaren så är det visst populärt för semestrande mammor att föda där så de har högt tryck då läste jag.

Jag förstår att du är stressad över en eventuell riskdiagnos också, verkligen inget man behöver eftersom en graviditet är stressande nog som den är för de flesta!! Jag googlade lite på accreta efter vad du skrev och det verkar ju som att sålänge man vet att det är accreta (som det eventuellt är hos dig) så har man bra resurser och allt går bra, även om det är en mer komplicerad förlossning än vanligt. Hoppas förstås att det visar sig att det inte är det!