Tredje barn?

Hej! Jag har aldrig fått missfall så jag kan inte veta säkert hur jag känt inför det. Men jag tror att jag skulle försöka igen om jag ville ha fler barn. Man kan ju aldrig veta hur det blir och det är ju alltid lite läskigt och nervöst med graviditet men prövar man inte så kanske man ångrar sig sedan. Jag vet flera som haft många missfall och sen ändå fått ett friskt barn.

Sen tycker jag inte du ska stressa in i det. Det kanske känns bättre om något år. Rent statistiskt är det goda chanser att bli gravid ända upp till 40 och du vet ju att du är fertil. Lycka till!

Jag är 32 år och har två barn som blir 3 och 6 i sommar. Mellan barn 1 och 2 fick jag ett tidigt mf och sedan hände samma sak igen för ett år sedan. Den graviditeten var inte planerad men efter mf kände vi att vi ville ha en liten trea. Efter båda mf har jag varit orolig och inte vetat om jag vågat försöka igen. Det som har fått mig att våga har varit att viljan att få ett tredje barn alltid har varit större än rädslan för att få ett till mf. Nu är jag gravid i v 30 med vår efterlängtade trea men det har varit en tuff graviditet. Dels oron för mf i början men sedan fick vi även förhöjd risk på alla trisomier på kub vilket skapade en extrem oro. Oro för att få ett sjukt barn (t ex hjärtfel), förlora barnet eller bli tvungen att göra en sen abort. Vi fick vänta tre veckor på att kunna göra fostervattenprov och sedan ytterligare en vecka innan vi fick svar. Det var en väldigt jobbig tid och jag växlade mellan att tro att allt skulle gå bra till att fundera på begravning. Då kände jag att blir vi tvungna att avbryta klarar jag inte av att försöka igen, att det skulle vara att ersätta det här barnet. Men den känslan hade kanske ändrats med tiden, det vet jag inte. DS var vi inställda på att barnet skulle ha och kände att det inte var ett problem men de andra trisomierna var svårare. När vi väl fick svar visade det sig att barnet inte har någon trisomi och på rul kunde läkaren inte heller hitta någon avvikelse på hjärtat. Jag förstår din oro helt och känslan av att dras mellan två saker, chansen att få ett till barn och risken att få ett till mf. Jag tror du måste fundera på vilken känsla som är starkast i det här. Drömmen om ett till barn eller rädslan för mf. Oavsett vad du kommer fram till önskar jag dig lycka till!

Tack för att ni delar med dig! Jag tror som du att längtan är starkast. Men man känner sig så velig. Jag tror det blir lättare när man väl bestämt sig.

Va skönt att allt ändå gick så bra för er!! :) lycka till med allt!