Sjuk ångest för livsval/ utbildning
Åh måste ha någon att bolla med. Någon med erfarenhet utav där jag står nu i livet?
Är 32 år, har två barn på 10 och 5 år. Gift m barnens pappa.
Har ett fast jobb sedan många år tillbaka som inköpare light. Köper in reservdelar samt fönödenheter och diverse.
Tjänar strax över 29.000
Endast gymnasietutbildning.
Är så trött på mitt jobb. Trivs med kollegor men måste vidare. Är ett stort företag men inga ansökningar till andra jobb har lett någonstans.
Och för några veckor sen gjorde jag det, Sökte till högskolan. Bara sådär på en rast. Nu har jag verkligen ångest. Mest för att det är läskigt och nytt.
Mina tankar fladdrar. Klarar jag det med ekonomin, många saker som ska ordnas OM jag kommer in.
Hur stor är risken att man kommer in. Noll koll på snitt. Sökt in mälardalens Högskola.
Ingen aning om jag ens har en chans.
Utbildningen är till Förskolleutbildning.
3,5 år på CSN. Men tanken är väl att ordna ett extra jobb i närheten av bostaden.
Försöker googla lite lönestatestik. Men får upp att dom ligger i närheten utav min lön. Kan det stämma? Bor i sörmland. Någon förskollelärare som vill outa sin lön som jobbar i sörmland?
Lönen är inte allt, men en del.
Försöker göra listor med positiva/negativa saker med det yrket.
Än så länge överväger dom positiva.
Har jag kanske en 30 års kris. Ni kanske hör min ångest i detta fumliga försök att få lite råd
Så lätt att tappa tron på sig själv att orka göra en förändring. Hur kände ni som valt er att utbilda er lite senare i livet. Kände ni, Åh vad rätt !!
kanske är det rätt kanske är det fel.....
//Förvirrad & sömnlös