• Sommardrömmar2020

    Sjuk ångest för livsval/ utbildning

    Åh måste ha någon att bolla med. Någon med erfarenhet utav där jag står nu i livet? 

    Är 32 år, har två barn på 10 och 5 år. Gift m barnens pappa. 
    Har ett fast jobb sedan många år tillbaka som inköpare light. Köper in reservdelar samt fönödenheter och diverse. 
    Tjänar strax över 29.000
    Endast gymnasietutbildning. 

    Är så trött på mitt jobb. Trivs med kollegor men måste vidare. Är ett stort företag men inga ansökningar till andra jobb har lett någonstans. 
    Och för några veckor sen gjorde jag det, Sökte till högskolan. Bara sådär på en rast. Nu har jag verkligen ångest. Mest för att det är läskigt och nytt. 
    Mina tankar fladdrar. Klarar jag det med ekonomin, många saker som ska ordnas OM jag kommer in. 
    Hur stor är risken att man kommer in. Noll koll på snitt. Sökt in mälardalens Högskola. 
    Ingen aning om jag ens har en chans. 
    Utbildningen är till Förskolleutbildning. 
    3,5 år på CSN. Men tanken är väl att ordna ett extra jobb i närheten av bostaden. 

    Försöker googla lite lönestatestik. Men får upp att dom ligger i närheten utav min lön. Kan det stämma?  Bor i sörmland. Någon förskollelärare som vill outa sin lön som jobbar i sörmland? 

    Lönen är inte allt, men en del. 
    Försöker göra listor med positiva/negativa saker med det yrket. 
    Än så länge överväger dom positiva. 

    Har jag kanske en 30 års kris. Ni kanske hör min ångest i detta fumliga försök att få lite råd 

    Så lätt att tappa tron på sig själv att orka göra en förändring. Hur kände ni som valt er att utbilda er lite senare i livet. Kände ni, Åh vad rätt !! 
    kanske är det rätt kanske är det fel..... 

    //Förvirrad & sömnlös 

  • Svar på tråden Sjuk ångest för livsval/ utbildning
  • eemeliee

    Jag sitter i liknande sist. Är 27 år och gravid med mitt andra barn och efter föräldraledigheten, hösten 2020 ska jag börja studera till sjuksköterska med målet att slutligen bli barnmorska.

    Det känns så läskigt och jag är också orolig inför ekonomi och hur det kommer fungera att plugga med 2 små barn.

    Men det som väger över är att jag vet vad jag vill, lever bara en gång och känner att jag måste ta tillvara på möjligheten att få jobba med drömjobbet.

    Jag försöker att inte tänka så mycket på dom potentiella problemen utan att istället fokusera på det roliga och spännande. Eventuella problem får vi (jag och min stöttande sambo) lösa när dom dyker upp. Detta är lättare sagt än gjort men jag närmar mig mer och mer i alla fall ????

  • Heliena

    Jag är 29 år, än så länge barnlös (men vi vill ha och försöker få) och jag har sökt in till sjuksköterskeprogrsmmet nu i höst! Jag är också sjukt less på mitt jobb och måste bara byta yrke.. Har också massa ångest inför detta, men känner samtidigt att jag måste skaffa mig en trygg framtid både för mig, min sambo och mina framtida barn! Men såklart undrar man ju hur det ska gå om jag nu skulle bli gravid under studierna..

  • Sommardrömmar2020

    Skönt att du iaf vet att det är 100% rätt. 

    Det är där jag vacklar. Jag har gått nu 10 år och tänkt, snart kommer yrket till mig. Vad jag vill bli. 
    Jag vill lära ut, helst isf till 5-6 åringar. Eftersom jag inte vill /orkar plugga till lärare så får det bli den kortare utbildnen förskolleärare. 

    Jag försöker verkligen tänka positivt. Verkligen. Men ibland kommer dom mörkare tankarna. 3,5 år . Av slit. Men jag vill inte bli någon bitter människa som jag känner att jag börjar bli. 

  • Heliena
    Sommardrömmar2020 skrev 2019-05-03 14:42:28 följande:

    Skönt att du iaf vet att det är 100% rätt. 

    Det är där jag vacklar. Jag har gått nu 10 år och tänkt, snart kommer yrket till mig. Vad jag vill bli. 

    Jag vill lära ut, helst isf till 5-6 åringar. Eftersom jag inte vill /orkar plugga till lärare så får det bli den kortare utbildnen förskolleärare. 

    Jag försöker verkligen tänka positivt. Verkligen. Men ibland kommer dom mörkare tankarna. 3,5 år . Av slit. Men jag vill inte bli någon bitter människa som jag känner att jag börjar bli. 


    Haha, jag har tänkt samma.. Jag har under 10 års tid hoppat på 3 olika universitetsutbildningar, men hoppat av efter en stund då det inte kändes rätt.. Det har varit en it-utbildning, röntgensjuksköterskeutbildning och fritidspedsgogutbildning.. Jag har sökt förskollärare och vårdadministratör och kommit in, men avböjt då det inte känts rätt. Kan knappt räkna timmarna då jag suttit och letat utbildningar och tänkt! Men INGET har känt 100% rätt.. Men nu känner jag att jag måste ta tag i det här, igen.. Fortfarande denna ångest!
  • eemeliee
    Sommardrömmar2020 skrev 2019-05-03 14:42:28 följande:

    Skönt att du iaf vet att det är 100% rätt. 

    Det är där jag vacklar. Jag har gått nu 10 år och tänkt, snart kommer yrket till mig. Vad jag vill bli. 

    Jag vill lära ut, helst isf till 5-6 åringar. Eftersom jag inte vill /orkar plugga till lärare så får det bli den kortare utbildnen förskolleärare. 

    Jag försöker verkligen tänka positivt. Verkligen. Men ibland kommer dom mörkare tankarna. 3,5 år . Av slit. Men jag vill inte bli någon bitter människa som jag känner att jag börjar bli. 


    Jag är inte heller 100% säker, har aldrig jobbat inom vården och det pratas ju inte allt för väl när det kommer till både arbetsmiljö eller lön hos varken sjuksköterska eller barnmorska.

    Men magkänslan är bra :)
  • Sommardrömmar2020

    Det är endel praktiska frågor jag behöver svar på. 
    Syo konsulenten finns på plats på måndag så hoppas jag får lite svar då. 

    Just nu känns allt övermäktigt. Ta csn, bara att fylla i den ansökan...Har leasingbil, den måste tillbaka. Plockade ut den för 6 månader sen. Så måste köpa bil. Och köpa en dator. Men allt detta behövs ju bara om jag kommer in men behöver införskaffas innan. 

  • krokus

    Tänk på att inte säga upp dig utan att söka tjänstledigt för studier. Det har du rätt till, men försök lämna in ansökan 6 månader innan studierna börjar. Då har du jobbet kvar om det inte funkar med studierna. Kör bara, du lever bara en gång!

  • Sommardrömmar2020

    Hmm jag sökte tjänstledigt i fredags. Så dom kan neka mig att komma tillbaka om jag hoppar av utbildningen? Detta har jag inte hunnit kolla upp ännu. Så jag ska egentligen söka tjänstledigt till vårterminen direkt? (om jag nu inte skulle komma in i höst) 

  • Sommardrömmar2020

    Hmm jag sökte tjänstledigt i fredags. Så dom kan neka mig att komma tillbaka om jag hoppar av utbildningen? Detta har jag inte hunnit kolla upp ännu. Så jag ska egentligen söka tjänstledigt till vårterminen direkt? (om jag nu inte skulle komma in i höst) 

  • krokus

    Nej de kan inte neka dig att komma tillbaka, men de kan neka tjänstledigtheten om de vill. Med sex månaders framförhållning måste de bevilja ledigheten. Sök och skriv ?om jag kommer in på utbildningen? så vill du ha ledigt i höst, och så lämnar Du in en till ansökan om vårterminen med samma formulering.

Svar på tråden Sjuk ångest för livsval/ utbildning