Sambon spelar alltså dataspel konstant!
Våra barn är 1,5 år respektive 3 månader.
Vi brukar dela upp på helgmornarna , att vi tar varsitt barn.
Men det slutar med att 1,5 åringen springer runt i dyblöt pyjamas, medan sambon spelar...
Jag har förstås försökt prata med sambon om detta, men han blir arg och skyller allt på mig...
Jodå, kvinnor står ut med skrik, mat, bajs och rutiner mer än män gör. Se bara hur det ser ut i samhället. Sen tror jag män har mer liv utanför barnen, för många kvinnor är livet barnen, utan barnen vet man oftast inte vem man är som kvinna.
Barnen blir ens identitet. För män är det inte så. Vi är någon före barnen och efter barnen.
Tror det beror på att vi vill straffa den som en gång har lurat oss in i eländet.
Jodå, kvinnor står ut med skrik, mat, bajs och rutiner mer än män gör. Se bara hur det ser ut i samhället. Sen tror jag män har mer liv utanför barnen, för många kvinnor är livet barnen, utan barnen vet man oftast inte vem man är som kvinna.
Barnen blir ens identitet. För män är det inte så. Vi är någon före barnen och efter barnen.
Tror det beror på att vi vill straffa den som en gång har lurat oss in i eländet.
Låter som mannen har blivit dödvikt,låter hur tokigt som helst.
Hade jag haft nått sånt och aldrig kommer någonstans att bli bättre, hade bara tagit i livremmen och kastat ut personen.
WoW måste nog vara en av de sämsta spelen att spela som barnförälder, just för det kan vara så extremt tidskrävande för uppnå saker.
Andra spel går ju stänga av en kort stund och sen hoppa på igen senare.
hej! Jag tycker om man ser det som ett elände då blir det så.... Tänker man negativt blir saker tio gånger jobbigare. Så farligt är det inte att torka spyor och byta bajsblöjor, man blir proffsig också och sen man kan skaffa sig rutiner. Mysa med barnen och vara ute i lekparken. Det är elakt mot barnen att visa inte förstår vad det innebär att vara småbarnsförälder, men den tiden är ju ändå så kort...sen kommer dom inte att vilja sitta i famnen och höra sagor, då är dom ute med kompisar och leker istället. Tänk om ett av barnen skulle få cancer då blir det jobbigt på riktigt.... Jag har dock inte något bra råd på hur du ska gå tillväga....kanske kan du försöka med positiv förstärkning beröm honom varje gång han gör något för barnen. Vilken fantastisk pappa du är! Men inte med ironi utanför att han ska fortsätta in på det spåret.... Du är bäst på att laga välling etc...
Så att han vill ta på sig papparollen...
Sant.
Vissa ogenomtänkta män väljer nog den vägen.
Men en genomtänkt man vet att det som river mest är att slita ifrån henne barnen varannan vecka.
Man vill åt hämnden som sliter ut inälvorna på henne och förgör henne inifrån.
Att plocka barnen biter oftast hårdast på kvinnorna.
Då kanske det bästa faktiskt är att du ger honom en lägenhet. Inte i Stockholm så klart, men det finns ju faktiskt lägenheter på mindre orter. Han behöver inte bo så nära er, jag förutsätter att han inte kommer ha barnen mer än enstaka dagar ibland för annars inkräktar det ju på speltiden. Ställ honom i bostadskö, han lär inte göra det själv. Han går ju bara och väntar på att du ska dumpa honom eftersom han är för feg för att göra det själv.
Nu börjar tråden spåra ur lite. Jag har inte på något sätt lurat honom in i föräldraskapet. Tvärtom, han var den som tog initiativet till att skaffa barn. Han hade inga, men jag hade tre sen tidigare. Den äldsta är utflugen sen ett par år.
Jag kan inte mycket om spel, så vet inte hur wow är, mer än att han blir uppslukad i timmar av detta spel.
Alltså, hade jag förstått att en man höll på med dataspel hade jag snabbt som ögat sprungit åt andra hållet. Det är en solklar dealbreaker.
Min före detta var en mansbebis på många sätt men en fördel hade han i varje fall: han höll inte på med dataspel.
Sen fattar jag inte hur en vuxen människa har tid med dataspel? Vi är två vuxna och en tonåring i hushållet. Båda vuxna jobbar heltid. Vi vill pyssla lite lagom med trädgård, umgås med varandra, gärna se en film någon gång ibland (det blir väl av högst någon gång i veckan), läsa böcker, äta, sova och ta hand om hemmet på nivån att det inte blir en sanitär olägenhet. Var i denna inte särskilt upptagna vardag får man in flera timmars lek framför datorn varje dag? Om en inte är arbetslös såklart.