• Anonym (Undrande)

    Ni som fick arv som gifta och sen skiljde er. Vad hände med arvet i skilsmässan?

    Jag tycker det är väldigt vanligt i trådar på FL att alla som är gifta men ändå ser om sitt hus för framtiden klassas som folk som inte tror på sitt förhållande. Därför är jag nu nyfiken på facit av folk som faktiskt gått skilda vägar och hur det ekonomiskt hanterades om det under äktenskapet tillkom ett arv till den ena parten.

    Det jag alltså är intresserad av är att höra från er som var gifta och under äktenskapet fick du eller din respektive ett hyggligt stort arv (låt säga med värde i alla fall över 500 tkr).

    Var arvet skrivet som enskild egendom? Om ja, utgick ni från detta under skilsmässan till bådas belåtenhet eller ingick dom i delningen ändå?  

    Var arvet inte skrivet som enskild egendom utan ingick rent formellt i det gemensamma vid bodelningen? Om ja, delades arvet eller beslöt den som inte ärvde att arvet skulle tillfalla arvtagaren trots att det inte specificerats i nåt testamente?

    Önskar du så här i efterhand att du gjort nåt annorlunda med arvet i åtanke?

  • Svar på tråden Ni som fick arv som gifta och sen skiljde er. Vad hände med arvet i skilsmässan?
  • Anonym (Sofie)
    Tecum skrev 2019-05-14 20:10:50 följande:
    Men då är det samma sak med de politiker som tar ut arvoden, traktamenten och pension till höger och vänster, de har rätt till det men moraliskt är det fel och de flesta får avgå för sådant de har "juridisk rätt" till. Tycker du att de också gör rätt och att det är någons annans fel? Ska inte de heller behöva ta ansvar?
    Jag tycker inte att det är en bra jämförelse.

    Jag skulle se det som att du har fått ett kontrakt att signera. All information, alla villkor och krav som kommer av att signera finns enkelt tillgängligt för dig att läsa. Inget är dolt och ingen försöker lura dig. Men du orkar inte läsa det. Du har en vag uppfattning om vad som står i kontraktet, så du struntar i att läsa och signerar ändå. Först efteråt märker du att det inte var så smart av dig att signera som du gjorde. Att dealen du fick inte var så speciellt fördelaktig. Är det då rimligt att skylla på någon annan än dig själv för ditt slarv? Det var ju i grund och botten ditt ansvar att ta reda på vad du faktiskt signerade?
  • Anonym (Arv efter faster)
    Tecum skrev 2019-05-14 20:10:50 följande:
    Men då är det samma sak med de politiker som tar ut arvoden, traktamenten och pension till höger och vänster, de har rätt till det men moraliskt är det fel och de flesta får avgå för sådant de har "juridisk rätt" till. Tycker du att de också gör rätt och att det är någons annans fel? Ska inte de heller behöva ta ansvar?
    Bra liknelse! Man måste inte roffa åt sig med än man behöver, bara för att man kan. Vare sig det är från ett ex eller från skattebetalarna. 
  • Anonym (Arv efter faster)
    Anonym (Arv efter faster) skrev 2019-05-15 01:56:13 följande:
    Bra liknelse! Man måste inte roffa åt sig med än man behöver, bara för att man kan. Vare sig det är från ett ex eller från skattebetalarna. 
    "meR än man behöver"
  • EnAnonumius
    Anonym (Undrande) skrev 2019-05-13 17:06:52 följande:

    Jag tycker det är väldigt vanligt i trådar på FL att alla som är gifta men ändå ser om sitt hus för framtiden klassas som folk som inte tror på sitt förhållande. Därför är jag nu nyfiken på facit av folk som faktiskt gått skilda vägar och hur det ekonomiskt hanterades om det under äktenskapet tillkom ett arv till den ena parten.

    Det jag alltså är intresserad av är att höra från er som var gifta och under äktenskapet fick du eller din respektive ett hyggligt stort arv (låt säga med värde i alla fall över 500 tkr).

    Var arvet skrivet som enskild egendom? Om ja, utgick ni från detta under skilsmässan till bådas belåtenhet eller ingick dom i delningen ändå?  

    Var arvet inte skrivet som enskild egendom utan ingick rent formellt i det gemensamma vid bodelningen? Om ja, delades arvet eller beslöt den som inte ärvde att arvet skulle tillfalla arvtagaren trots att det inte specificerats i nåt testamente?

    Önskar du så här i efterhand att du gjort nåt annorlunda med arvet i åtanke?


    Jag och min ex-man hade en muntlig överenskommelse (med vittnen) att ärver vi pengar så skall den räknas som enskild egendom, om den som skrivit testamentet glömt att skriva arvet "enskild egendom". 
    Både jag och min ex-man ansåg att ärvda pengar är enskild egendom per se. Sedan om man frivilligt kankse gör något kul ihop med de ärvda pengarna är ju en annan sak, men vid skilsmässa så var vi överens om att arv skull inte räknas in i bodelningen om det hade glömts att skriva "enskild egendom" i testamente.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • möjligt
    EnAnonumius skrev 2019-05-15 07:28:27 följande:

    Jag och min ex-man hade en muntlig överenskommelse (med vittnen) att ärver vi pengar så skall den räknas som enskild egendom, om den som skrivit testamentet glömt att skriva arvet "enskild egendom". 

    Både jag och min ex-man ansåg att ärvda pengar är enskild egendom per se. Sedan om man frivilligt kankse gör något kul ihop med de ärvda pengarna är ju en annan sak, men vid skilsmässa så var vi överens om att arv skull inte räknas in i bodelningen om det hade glömts att skriva "enskild egendom" i testamente.


    Man kan ju skriva papper sådana papper även under äktenskapets gång om man är överens
  • Anonym (L)
    möjligt skrev 2019-05-15 09:07:55 följande:
    Man kan ju skriva papper sådana papper även under äktenskapets gång om man är överens
    Så gjorde vi. Den som gav arvet nämnde ingenting om enskild egendom, men vi skrev in det i vårt gemensamma testamente. Jag skulle aldrig nöja mig med en muntlig överenskommelse. Skilsmässa är en sak, men att särkullsbarnen vid min partners eventuella dödfall skulle sätta tänderna i mitt föräldraarv när de själva har en stenrik mor... nej tack.


  • möjligt
    Anonym (L) skrev 2019-05-15 09:22:02 följande:

    Så gjorde vi. Den som gav arvet nämnde ingenting om enskild egendom, men vi skrev in det i vårt gemensamma testamente. Jag skulle aldrig nöja mig med en muntlig överenskommelse. Skilsmässa är en sak, men att särkullsbarnen vid min partners eventuella dödfall skulle sätta tänderna i mitt föräldraarv när de själva har en stenrik mor... nej tack.


    Också vettigt med papper eftersom man inte vet vilken framtida situation som kan ha orsakat separationen och om där är mycket ilska så är det nästan omöjligt att vara överens om allt. Går man isär som vänner så löser det sig nog
  • Anonym (Ok)
    Anonym (Undrande) skrev 2019-05-13 17:06:52 följande:

    Jag tycker det är väldigt vanligt i trådar på FL att alla som är gifta men ändå ser om sitt hus för framtiden klassas som folk som inte tror på sitt förhållande. Därför är jag nu nyfiken på facit av folk som faktiskt gått skilda vägar och hur det ekonomiskt hanterades om det under äktenskapet tillkom ett arv till den ena parten.

    Det jag alltså är intresserad av är att höra från er som var gifta och under äktenskapet fick du eller din respektive ett hyggligt stort arv (låt säga med värde i alla fall över 500 tkr).

    Var arvet skrivet som enskild egendom? Om ja, utgick ni från detta under skilsmässan till bådas belåtenhet eller ingick dom i delningen ändå?  

    Var arvet inte skrivet som enskild egendom utan ingick rent formellt i det gemensamma vid bodelningen? Om ja, delades arvet eller beslöt den som inte ärvde att arvet skulle tillfalla arvtagaren trots att det inte specificerats i nåt testamente?

    Önskar du så här i efterhand att du gjort nåt annorlunda med arvet i åtanke?


    Otroligt glad att mina föräldrar var så om sig och kring sig att det fanns ett vattentätt avtal som hindrade att min man kunde få ta del av något i skilsmässan. Alla föräldrar borde ha den inställningen, det är svårt att skriva avtal mitt i en relation, när man dessutom tror 100% att allt ska hålla hela livet.
  • Anonym (L)
    möjligt skrev 2019-05-15 09:28:22 följande:
    Också vettigt med papper eftersom man inte vet vilken framtida situation som kan ha orsakat separationen och om där är mycket ilska så är det nästan omöjligt att vara överens om allt. Går man isär som vänner så löser det sig nog
    Precis. När alla är sams och krubban är full är det lätt att vara välvillig och tro att allt löser sig i framtiden, av sig självt liksom. Sen händer livet.

  • EnAnonumius
    möjligt skrev 2019-05-15 09:07:55 följande:
    Man kan ju skriva papper sådana papper även under äktenskapets gång om man är överens
    Klart att man kunde..  Men vi ansåg att det inte behövdes i vårt fall, vi ansåg att det räkte med den muntliga överenskommelsen med vittnen.
    Och när vi skilde oss, vi var fortfarande vänner när vi skilde oss, så kommunicerade vi faktiskt som två vuxna individer med varandra, och var överens om bodelningen också.

    Så bespara mig en massa "tänk om scenarier" dem kan ni ta till andra.
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
Svar på tråden Ni som fick arv som gifta och sen skiljde er. Vad hände med arvet i skilsmässan?