• Anonym (Alisa­)
    Mon 13 May 2019 22:14
    1096 visningar
    18 svar
    +1
    18
    1096

    Mitt barns farfar tar inte min sons diagnos på allvar

    Mina föräldrar är inte fullt så gammeldags i sitt tänk men har även de svårt att förstå min sons diagnos och kommer ofta med bortförklaringar och konstiga råd. Förra året hade han en väldigt jobbig situation i skolan så då fick han helt sonika vara hemma två veckor fram till jullovet, då var min mamma väldigt noga med att säga att han borde ha det så tråkigt som möjligt, inga spel eller film så han började längta tillbaka till skolan. Joho...

    Nåväl. Det jag gör är att jag helt enkelt inte pratar med dem längre. De vet att han har autism och jag skickade för länge sedan ett antal länkar som de förmodligen inte läst. Sen diskuterar jag inte sonens problem med dem. Han har de bra när han hälsar på hos dem och behöver inga särskilda anpassningar där, så där han är den han är, med eller utan diagnos.

    Kan du försöka att bara ignorera din pappa? Jag tror det är svårt att lära gamla hundar sitta och få förståelse för något som är okänt för dem. Hur trist det än är att ge upp om det så är det bättre än att ständigt bli ledsen och besviken.

  • Anonym (Alisa­)
    Tue 14 May 2019 07:12
    #9
    sextiotalist skrev 2019-05-14 06:32:47 följande:

    Är lite förvånad att den äldre generationen (som bör vara kring min ålder) som ni omges av är så okunniga. Att de har en inställning som jag inte mött på bland mina jämnåriga och inte ens i min förälders generation.

    Tips, låt din pappa hänga med till någon träff eller när ni träffar någon som ert barn träffar i vården.

    Att man inte hade namn på flera diagnoser när jag växte upp innebar inte med att kallades för idioter. Autism och tourettes visste man om redan då


    Mina föräldrar är födda på 40-talet och jag på 70-talet. De skulle inte kalla nån idiot men har svårt att ta in sonens diagnos. Själv kan jag inte påstå att jag hade någon större kunskap om npf innan jag fick egna barn och började exponeras för barn med diagnoser. När jag gick i skola fick ju de barnen som hade svårigheter flytta till andra skolor. Vi hade en särskoleklass på skolan men de som jag så här i efterhand insett hade svår autism eller adhd de plockades bort ur klassen någon annanstans när det blev för jobbigt för alla inblandade. Och de drogs nog med en rätt stor mängd öknamn innan dess...
Svar på tråden Mitt barns farfar tar inte min sons diagnos på allvar