• Anonym (Vad gör man?)

    Pojkvän med borderline

    Hej!

    Söker mig hit för att få något slags råd för hur jag ska hantera min ?pojkvän?.

    Träffade en underbar kille för drygt sex månader sen genom en dejtingapp.

    Vi skrev med varann i några veckor innan vi träffades första gången.

    Vi klickade direkt, hördes dagligen dygnet runt efter våran första träff.

    Men eftersom vi bor en bor ifrån varann, jag har barn, inte han så dröjde det ca 4 veckor innan vi sågs igen. Efter den gången började vi träffas varje vecka.

    Han har varit öppen med sin psykiska ohälsa sedan start men det är de senaste två månaderna som jag har förstått hur illa det är.

    Senaste månaden har varit väldigt intensiv, han säger att han älskar mig, vill bo med mig, vill ha barn med mig för att nästa dag stöta bort mig och säger att jag bör hitta någon bättre.

    Helgen som var så såg jag på riktigt hur pass dåligt han mår, han var här på fredagen och sov över, lördag morgon hade han panik och åkte hem tidigt för att han mådde så dåligt och sa att det aldrig kommer att funka.

    Sen kom han tillbaka på eftermiddagen och sa att han bara måste vara med mig och han skulle göra allt i sin makt för att pressa bort impulserna han får att stöta bort mig.

    Han älskar mig och vill bara vara med mig.

    Senare på kvällen åkte han hem då mina barn skulle komma tillbaka från sin pappa.

    Han sa Jag älskar dig och åkte.

    I söndags började karusellen igen då han säger att vi bara bör vara vänner, han mår skit och stöter återigen bort mig.

    Är kall och vill knappt prata med mig.

    Han säger att det här blir bäst för oss båda två.

    Jag förstår på ett sätt att han är rädd, det här händer i princip varje vecka, han stöter bort mig i några dagar för att sedan komma tillbaka.

    Jag förstår att det egentligen är hans borderline som gör att han agerar så här.

    Men hur bemöter jag honom på bästa sätt?

    Jag älskar verkligen honom och jag vill verkligen inte ge upp honom då vi har det så himla bra ihop när han är ?sig själv?.

    Jag försöker att bekräfta och visa att jag finns där för honom.

  • Svar på tråden Pojkvän med borderline
  • Benny Retro
    Anonym (-----------) skrev 2019-05-15 13:42:58 följande:
    Benny Retro skrev 2019-05-14 22:12:00 följande:
    En diagnos ställs i syfte att hjälpa individen att finna en lämplig behandlingsmetod och ett bättre liv. Om han inte går i terapi eller jobbar på att hantera sina känslomässiga problem så betyder hans åkomma inte ett dyft.

    Jag tycker du bör ställa krav om du anser att han beter sig dåligt. Man är två i en relation, trots allt.
    Han har ju tyckt att det inte "Klickar" med alla psykologerna han mött. Så han vill väl inte möta sina känslor, eller saknar uthållighet bara. ??

    Vill du möta dina rädslor?
  • Anonym (Vad gör man?)
    Anonym (Xxx) skrev 2019-05-15 15:38:17 följande:

    Hej TS. Jag vill dela min situation som liknar din och hur det blev för mig. Jag träffade en man efter min skilsmässa med diagnos på borderline. Jag har 2 barn. Jag valde att hålla honom från mina barn i 1 år innan jag insåg att jag var tvungen att göra ett val hur jag ville ha mitt liv och vilka människor jag ville att mina barn skulle ha i sitt liv. Jag jobbar som psykiatrisjuksköterska och har kunskap om behandling, terapi, medicinering osv.

    Förhållandet var efter ett halvår som ditt, av och på och separationsångest från hans håll. Ibland fungerade det bättre och ibland blev ångesten ohanterbar. Det blev svårt att veta från dag till dag hur han mådde, allt var så svart och vitt.

    Tillslut satte jag mig ner och skrev upp det positiva och negativa i förhållandet. Sedan skrev jag vad jag ville ha och vad jag och mina barn behövde. När jag skrivit ner och sorterat mina tankar insåg jag att det jag ville ha var en stabil livskamrat som jag på sikt kunde flytta ihop med. Det kunde han inte ge oss och jag kunde inte låta barnen bo med honom. Min energi skulle gå till honom och hans mående och inte till barnen. Jag insåg att det jag skulle få var ett dysfunktionellt förhållande som inte var bra för mig eller mina barn. Jag känner att du inte är där än, du är var jag var efter ett halvår, sökte lösning på hur jag skulle kunna få det att fungera innan jag insåg att han la över all ångest och dåligt mående hos/på mig. Jag valde att lämna. Det här en min erfarenhet av en liknande situation som din, du gör som du vill men tänk igenom dina val noga och bli inte förblindad och gå med i hans sjukdom och bli medberoende för då är du ute på djupt vatten. Önskar dig lycka till!


    Tack för att du delar med dig av din historia.

    Du har nog rätt att jag inte kommit dit än.

    Jag är så himla kär i den här killen att allt jag vill är att det ska fungera.

    Men jag är så himla trött ändå på allt velande.

    Gjorde din man också slut stup i kvarten?

    Har funderat på det ganska mycket och kommit fram till att något händer när vi säger Hej då,

    Han stänger av varje gång.

    Det har blivit mer tydligt den senaste månaden då vi kommit varandra mer nära.

    Innan kunde han på något sätt dölja det.

    Nu är det som att så fort han sätter sig i bilen härifrån så slås han av katastroftankar och hittar på problem i sitt huvud som inte ens finns.

    Allt för att kunna stöta bort mig.

    Sen är han kall i några dagar och lagom till helgen har han laddat om och vill ge oss en ny chans...

    Jag vet varken ut eller in.
  • Benny Retro
    Anonym (för) skrev 2019-05-15 13:24:22 följande:
    De flesta så klarar sig ur en dysfunktionell relation kommer att ha men av den upplevelsen. Man har ofta all anledning i världen att vara bitter om man levt med en person med borderline, det kan förstöra hela ens liv om man inte ser upp.

    I en relation med en person med borderline så blir det oftast dysfunktionellt oavsett hur sund partnern är i sig själv.

    Hur tycker du att man får reagera och förhålla sig om man levt i psykisk misshandel med en person med en svår personlighetsstörning?
    Din utgångspunkt är att individen med borderlinepersonlighet bär eget ansvar för relationens utveckling. Det håller i relationer med förälder-barn involverade, men vi pratar om vuxna människor - vilka båda riskerar traumatisering.

    Det är även en viss personlighetstyp som söker sig till borderlinepersonlighet och vice versa.
  • Benny Retro
    Anonym (Vad gör man?) skrev 2019-05-15 16:15:27 följande:
    Har funderat på det ganska mycket och kommit fram till att något händer när vi säger Hej då,
    Något händer dig varje gång han överger dig.
  • Anonym (9)
    Benny Retro skrev 2019-05-15 16:03:35 följande:

    Jag vet inte. Vad tycker du själv?


    Du vet inte?

    Givetvis bär inte offret för misshandeln skulden för misshandeln, oavsett om det sker i en relation eller inte.
  • Anonym (-----------)
    Benny Retro skrev 2019-05-15 16:08:51 följande:
    Vill du möta dina rädslor?
    Benny Retro skrev 2019-05-15 16:08:51 följande:
    Vill du möta dina rädslor?
    Jag? Varför frågar du mig om det?? Det här är ju Ts tråd o då hör mina känslor inte hit.

  • Anonym (Bps)

    Jag skulle hellre varna för relationer med någon som har adhd. Detta av två anledningar:

    1- De är aggressiva och direkt farliga i relationer då de inte kan hantera sina utbrott

    2- Det är en medfödd hjärnskada och därav till skillnad från borderline obotlig

  • Ocdkille
    Anonym (Bps) skrev 2019-05-15 18:28:03 följande:

    Jag skulle hellre varna för relationer med någon som har adhd. Detta av två anledningar:

    1- De är aggressiva och direkt farliga i relationer då de inte kan hantera sina utbrott

    2- Det är en medfödd hjärnskada och därav till skillnad från borderline obotlig


    Där har du nog lite fel. Adhd innebär inte att man är farlig.
  • Anonym (mi)
    Benny Retro skrev 2019-05-15 16:45:19 följande:
     
    Det är även en viss personlighetstyp som söker sig till borderlinepersonlighet och vice versa.
    Vilken då?
  • Anonym (Vad gör man?)
    Benny Retro skrev 2019-05-15 17:01:59 följande:

    Något händer dig varje gång han överger dig.


    Hur menar du då?
Svar på tråden Pojkvän med borderline