• Anonym (Vad gör man?)

    Pojkvän med borderline

    Hej!

    Söker mig hit för att få något slags råd för hur jag ska hantera min ?pojkvän?.

    Träffade en underbar kille för drygt sex månader sen genom en dejtingapp.

    Vi skrev med varann i några veckor innan vi träffades första gången.

    Vi klickade direkt, hördes dagligen dygnet runt efter våran första träff.

    Men eftersom vi bor en bor ifrån varann, jag har barn, inte han så dröjde det ca 4 veckor innan vi sågs igen. Efter den gången började vi träffas varje vecka.

    Han har varit öppen med sin psykiska ohälsa sedan start men det är de senaste två månaderna som jag har förstått hur illa det är.

    Senaste månaden har varit väldigt intensiv, han säger att han älskar mig, vill bo med mig, vill ha barn med mig för att nästa dag stöta bort mig och säger att jag bör hitta någon bättre.

    Helgen som var så såg jag på riktigt hur pass dåligt han mår, han var här på fredagen och sov över, lördag morgon hade han panik och åkte hem tidigt för att han mådde så dåligt och sa att det aldrig kommer att funka.

    Sen kom han tillbaka på eftermiddagen och sa att han bara måste vara med mig och han skulle göra allt i sin makt för att pressa bort impulserna han får att stöta bort mig.

    Han älskar mig och vill bara vara med mig.

    Senare på kvällen åkte han hem då mina barn skulle komma tillbaka från sin pappa.

    Han sa Jag älskar dig och åkte.

    I söndags började karusellen igen då han säger att vi bara bör vara vänner, han mår skit och stöter återigen bort mig.

    Är kall och vill knappt prata med mig.

    Han säger att det här blir bäst för oss båda två.

    Jag förstår på ett sätt att han är rädd, det här händer i princip varje vecka, han stöter bort mig i några dagar för att sedan komma tillbaka.

    Jag förstår att det egentligen är hans borderline som gör att han agerar så här.

    Men hur bemöter jag honom på bästa sätt?

    Jag älskar verkligen honom och jag vill verkligen inte ge upp honom då vi har det så himla bra ihop när han är ?sig själv?.

    Jag försöker att bekräfta och visa att jag finns där för honom.

  • Svar på tråden Pojkvän med borderline
  • Anonym (9)
    Anonym (Bps) skrev 2019-05-16 17:12:28 följande:

    Alla jag känner som har adhd har varit aggressiva och direkt farliga.

    Enligt en del i tråden så fungerar alla med borderline exakt likadant så då gör väl alla med adhd också det menar jag?!


    Hur många känner du som har ADHD? Är de tillräckligt många för att kunna utgöra ett representativt urval för alla med ADHD?

    Alla med borderline fungerar inte exakt likadant och inte alla med ADHD heller. Däremot finns det vanliga symtom vid både borderline och ADHD. Jag upprepar min fråga: varför tycker du det är ok att uttrycka sig negativt och generaliserande om ADHD, men inte om borderline?
  • Anonym (Bps)
    Anonym (9) skrev 2019-05-16 18:16:00 följande:

    Hur många känner du som har ADHD? Är de tillräckligt många för att kunna utgöra ett representativt urval för alla med ADHD?

    Alla med borderline fungerar inte exakt likadant och inte alla med ADHD heller. Däremot finns det vanliga symtom vid både borderline och ADHD. Jag upprepar min fråga: varför tycker du det är ok att uttrycka sig negativt och generaliserande om ADHD, men inte om borderline?


    Men jösses.... HUR kan du fortsätta att inte förstå?

    Nej jag tror inte att alla med adhd fungerar likadant men om man läser alla borderline motståndare i denna tråd så ÄR ALLA med borderline precis likadana och därav ska man undvika ALLA med borderline för att de som skriver i denna tråd minsann har träffat EN PERSON med borderline där relationen inte fungerade så då innebär det att INGEN relation med någon som har borderline kan fungera. För gör den det så ljuger man eller så stämmer inte diagnosen.

    Så sjukt tröttsamt att läsa om alla med trasiga relationer som inte kan se sin egen del utan skyller precis ALLT på den med diagnos borderline utan att ha minsta koll vad diagnosen innebär dessutom.

    Rätt pinsamt faktiskt!

    Förstår du nu eller behöver jag förtydliga ytterligare för dig?
  • Anonym (9)
    Anonym (Bps) skrev 2019-05-16 18:40:13 följande:

    Men jösses.... HUR kan du fortsätta att inte förstå?

    Nej jag tror inte att alla med adhd fungerar likadant men om man läser alla borderline motståndare i denna tråd så ÄR ALLA med borderline precis likadana och därav ska man undvika ALLA med borderline för att de som skriver i denna tråd minsann har träffat EN PERSON med borderline där relationen inte fungerade så då innebär det att INGEN relation med någon som har borderline kan fungera. För gör den det så ljuger man eller så stämmer inte diagnosen.

    Så sjukt tröttsamt att läsa om alla med trasiga relationer som inte kan se sin egen del utan skyller precis ALLT på den med diagnos borderline utan att ha minsta koll vad diagnosen innebär dessutom.

    Rätt pinsamt faktiskt!

    Förstår du nu eller behöver jag förtydliga ytterligare för dig?


    Vi kan väl hålla en trevlig ton mot varandra?

    Jag ber om ursäkt om jag har missat något inlägg från dig till mig. Vad jag kan se är detta första gången du skriver till mig i den här tråden, så jag vet inte vad det är du har förklarat för mig tidigare som jag inte har förstått.
  • Anonym (Vad gör man?)
    Anonym (Jagtrorjagvet) skrev 2019-05-16 14:17:34 följande:

    Det absolut bästa du kan göra är att skaffa kunskap om diagnosen och din egen anknytning och vad som händer, aktiveras av det här. Jag lever med en man som har borderline, när han började terapi och även jag blev delaktig i den förstod jag så mycket mer. Be om egna psykologsamtal tillsammans samtidigt som han fullföljer terapi, för han kommer behöva terapi. Du med, hitta en egen psykolog som bara blir din plats. Där ni pratar om dig och inte honom. Lär förstå dina egna mönster och kanske ev anpassning och gör upp med det. Sen går ni tillsammans för att få hjälp att förstå varandra. Det är sorgligt att höra alla som skriver, lämna osv. Han är värd kärlek så som alla andra människor är men du ska inte förgöra dig själv. Det kommer en dag, när du gjort allt du kan, då du inser att du kan inte påverka så mycket. Han kan bli bättre, vill du göra något så motivera till terapi, var tydlig med vad du känner, förneka inte och berätta. Visa honom hur man pratar om känslor, även de jobbiga. Och träna på att inte dras med i det svart vita utan stå stadig i dig själv så ska det nog bli bra. 

    Du frågar om råd när han blir avstängd. Han stänger ner för att det blir för jobbigt att känna. Berätta vad du känner istället, annars tar du lätt på dig det hela. Det är relationen i sig, inte du, som skapar rädsla. Kom ihåg det.

    All lycka :)


    Tack för bra svar på frågorna jag har ställt????

    Jag vet ju egentligen vad han känner men ibland när han har ett par dåliga dagar så tvivlar jag verkligen på hans känslor och jag själv blir rädd för att jag inte betyder något för honom.

    Så det blir verkligen en ond cirkel som jag känner att vi behöver bryta.

    Det är lätt för utomstående att säga att kag borde bryta, men jag ser ju honom sen den personen han är utanför det här.
  • Anonym (...)
    Anonym (Vad gör man?) skrev 2019-05-16 20:21:50 följande:

    Tack för bra svar på frågorna jag har ställt????

    Jag vet ju egentligen vad han känner men ibland när han har ett par dåliga dagar så tvivlar jag verkligen på hans känslor och jag själv blir rädd för att jag inte betyder något för honom.

    Så det blir verkligen en ond cirkel som jag känner att vi behöver bryta.

    Det är lätt för utomstående att säga att kag borde bryta, men jag ser ju honom sen den personen han är utanför det här.


    Givetvis är inte alla med en diagnos likadana. Din kille här verkar exempelvis ha mycket större problem med separationsångest än vad mitt ex hade. Det som är min primära invändning mot att gå in i en relation med en person med denna typ av diagnos är att det tar väldigt mycket energi, det skapar osäkerhet och väldigt många besvikelser. Man tror och hoppas att NU. Den här gången kommer det funka. Nu vet han att vi ska vara tillsammans. Nu håller vi ihop. Och så går det ett par månader och så gör han slut igen. Att gå igenom den sorgen så många gånger dränerar dig på all din livskraft. Däremot kan det självklart vara bra och fint när det är bra, annars hade det ju inte varit svårt att lämna. Hoppas du har vett att dra dig ur när han fått tusen chanser och att du orkar finnas för dina barn ändå.
  • Benny Retro
    Anonym (-----------) skrev 2019-05-15 18:03:41 följande:
    Benny Retro skrev 2019-05-15 16:08:51 följande:
    Vill du möta dina rädslor?
    Jag? Varför frågar du mig om det?? Det här är ju Ts tråd o då hör mina känslor inte hit.

    Då bör du ej bejaka dina farhågors vaga erinringar i fortsättningen, nästa gång kanske illvilja gestaltar huvudrollen.
  • Anonym (för)
    Anonym (Vad gör man?) skrev 2019-05-16 20:21:50 följande:
    Tack för bra svar på frågorna jag har ställt????

    Jag vet ju egentligen vad han känner men ibland när han har ett par dåliga dagar så tvivlar jag verkligen på hans känslor och jag själv blir rädd för att jag inte betyder något för honom.

    Så det blir verkligen en ond cirkel som jag känner att vi behöver bryta.

    Det är lätt för utomstående att säga att kag borde bryta, men jag ser ju honom sen den personen han är utanför det här.
    Alla människor är mer än sina svårigheter eller dåliga sidor. Det man ska vara medveten om och försiktig med är i fall svårigheterna och de sämre sidorna riskerar att ta överhanden på sikt. Borderline ä en diagnos som innebär stora svårigheter i just relationer, och risken att du på sikt far illa i en relation med en person med borderline är överhängande.

    Och du upplever redan efter ett halvår att det är något som skaver mellan er, och att du har svårt att förstå och hänga med i hans svängningar. Det tycker jag är en varningssignal att det här inte har så stora förutsättningar att bli bra. En annan varningssignal är att killen ifråga inte velat gå igenom terapi för att bättre hantera sina svårigheter. Risken är då att dessa svårigheter blir ditt problem om du går djupare in i en relation med honom.
  • Benny Retro
    Anonym (9) skrev 2019-05-15 17:37:15 följande:
    Du vet inte?

    Givetvis bär inte offret för misshandeln skulden för misshandeln, oavsett om det sker i en relation eller inte.
    Jag vet var jag står i frågan; jag vet inte, helt enkelt. Din fråga gör ej gällande vad som föranlett våldet och med all respekt för dina moraliska principer, filosofi gör mig dessvärre fullkomligt vansinnig.

    Vem är Gud? - Jag är Gud?
  • Anonym (Lite salt)
    Benny Retro skrev 2019-05-17 10:06:36 följande:

    Jag vet var jag står i frågan; jag vet inte, helt enkelt. Din fråga gör ej gällande vad som föranlett våldet och med all respekt för dina moraliska principer, filosofi gör mig dessvärre fullkomligt vansinnig.

    Vem är Gud? - Jag är Gud?


    Ot jag vet, men bara ett tips: om du vill att fler ska ta till sig dina inlägg, använd ett enklare språk. Tyvärr använder du ofta orden lite fel, vilket gör att ditt budskap blir svårförståeligt. Använd ord du till fullo behärskar istället.
  • Anonym (Lite salt)
    Benny Retro skrev 2019-05-17 10:06:36 följande:

    Jag vet var jag står i frågan; jag vet inte, helt enkelt. Din fråga gör ej gällande vad som föranlett våldet och med all respekt för dina moraliska principer, filosofi gör mig dessvärre fullkomligt vansinnig.

    Vem är Gud? - Jag är Gud?


    Ot jag vet, men bara ett tips: om du vill att fler ska ta till sig dina inlägg, använd ett enklare språk. Tyvärr använder du ofta orden lite fel, vilket gör att ditt budskap blir svårförståeligt. Använd ord du till fullo behärskar istället.
Svar på tråden Pojkvän med borderline