Pojkvän med borderline

Jag vet.

Men jag vet också att borderline kan jobbas bort och att det inte behöver vara så här för alltid.

Men jag väntade bara på att det där om att jag är olämplig som förälder.

Du vet ju faktiskt ingenting om mig förutom min pojkväns problem?

Du måste förstå att det är därför han inte träffar mina barn, därför har jag och han bestämt att han inte ska träffa dom som läget är nu.

min diagnos är OCD vilket är drygt för jag förstår att det jag håller på med är helt tokigt vilket är extra jobbigt för det får en att skämmas något enormt. Jag kollade upp borderline eftersom jag bara hade ett svagt hum om hur det fungerar. Men som det verkar så är träning och fasta rutiner väldigt viktigt hur fungerar det för honom? Och han bör undvika alkohol.

Det du kan göra är att aldrig ta dipparna personligt, att hela tiden intala dig själv vad han sagt när han mått bra, kanske skriva ner dom någonstans.

Till slut kommer du se ett mönster (typ som med måendet vid pms ) och veta med hjärnan, om än inte med hjärtat, att det bara är hans borderline som pratar och agerar.

Just nu träffar han inte dina barn men eftersom du vill fortsätta relationen så kommer han ju att träffa dem framöver och antingen direkt eller indirekt påverka dem, genom att utsätta dig och barnen för en ständig känslomässig berg- och dalbana. Man kan inte jobba bort borderline, det är inte heller ovanligt att antidepp inte fungerar tillfredsställande. Däremot kan de värsta svängningarna mildras med stigande ålder. Det märktes även på mitt ex, han var lugnare som 30-åring än som 20-åring men allt kretsade fortfarande kring hans psyke. Det finns inte plats för någon annans mående när man lever med en labil person. Om du faller, vem fångar upp dig då? Kan bara säga att livet funkar mycket bättre och lättare med en stabil och livsglad man, och att gå vidare i en relation med en man med de här förutsättningarna är faktiskt oerhört naivt och omdömeslöst.

Går på psyk och försöker med kbt och får medicin men det är tufft. Det är svårt att inte skämmas för man fattar ju hur knäppt det kan verka att tex tvätta sig i timmar. 

Hur följer han andra rutiner sömn osv för det är också viktigt. Tydligen gäller det att han lever så regelbundet som möjligt dvs försöker sova på samma tid osv.

Jag har en släkting med borderline. Hon har förstört så mycket, både för oss i familjen och för sig själv. Det är fruktansvärt utmattade. Det är ingen som orkar med henne längre, för utomstående låter ju detta jättehemskt men man vet inte förrän man själv upplevt det.

Min släkting är också upp och ner, kan gå från glad till ledsen på några sec, utbrott. Och så kan hon bli jävligt elak. Det är precis som om hon kan bete sig hur som helst för hon är ju sjuk, om någon annan hade gjort bara en liten grej av det som hon gjort hade hon blivit helt galen, så får man ju inte bete sig men hon gör som hon vill.

Nu är väl inte alla med borderline likadana, såklart. Men jag har aldrig hört talas om någon med borderline som lyckats leva normalt. Jag skulle råda dig att dra dig ut, fort. Det är inte värt det.