• Anonym (Sambo­)
    Tue 14 May 2019 17:10
    1077 visningar
    75 svar
    75
    1077

    Han åker utomlands om två veckor, är borta 8 nätter, och skiter fullständigt i oss här hemma...

    Bor i hus med min sambo och har en 11åring tillsammans. Jag är sjukskriven sedan flera år tillbaks pga olika sjukdommar vilket gör mig extremt trött och ofta helt slut i "tankeverksamheten". Att laga en middag kan ibland ta all min energi.

    Igårkväll när vi låg i sängen frågade min sambo mig om vi hade något speciellt inplanerat för v22. "-Nää, inte vad jag vet just nu så... " svarade jag. Han berättade att hans 2 vänner skulle åka utomlands och det hade varit kul att hänga med.

    Jag svarade att även om vi inte har något JUST v 22 så fyller sonen år före, det är 4 dagars ledigt den veckan och våran son är otroligt energirik, och det är ett kalas helgen efter.

    Han fick en buffemiddag på båt av mig och sonen som vi pratade om att ta runt den helgen. När jag nämde det sa han bara att "då får vi väl skita i att åka båten då." Jag har redan betalat biljetterna och har sjukpennig så för min ekonomi är det en enormt stor utgift.

    Min energi orkar inte med att styra upp allt som ska göras själv en hel vecka. Laga mat, handla, aktivera sonen, köra honom till träningarna städa, tvätta osv. Vi somnade.

    Idag ringer sambon och säger att han bokat resan och betalat den så det går inte avboka.

    Jag känner mig totalt överkörd och börjar surra om att "det funkar ju inte hur tänker du?"

    Han är på jobbet när vi pratar så han säger "slutar du inte tjata nu så blockar jag ditt nummer!" (Han är 60 år.) Så jag vågar inte ringa honom igen.

    Han har åkt utomlands tidigare utan mig eftersom min kropp inte orkar sådana saker, och det är helt okej för mig. Men då har han tagit med sig sonen och vi har PLANERAT det ihop. Nu fick jag bara allt nerkastat i knät.

    Vad gör jag nu? Sambon kommer hem vid 20 idag, hur ska jag förhålla mig till honom?

    Vad hade ni gjort???

  • Svar på tråden Han åker utomlands om två veckor, är borta 8 nätter, och skiter fullständigt i oss här hemma...
  • Anonym (.)
    Tue 14 May 2019 18:22
    #11
    +2
    Anonym (Sambo) skrev 2019-05-14 17:10:58 följande:
    Bor i hus med min sambo och har en 11åring tillsammans. Jag är sjukskriven sedan flera år tillbaks pga olika sjukdommar vilket gör mig extremt trött och ofta helt slut i "tankeverksamheten". Att laga en middag kan ibland ta all min energi.

    Igårkväll när vi låg i sängen frågade min sambo mig om vi hade något speciellt inplanerat för v22. "-Nää, inte vad jag vet just nu så... " svarade jag. Han berättade att hans 2 vänner skulle åka utomlands och det hade varit kul att hänga med.
    Jag svarade att även om vi inte har något JUST v 22 så fyller sonen år före, det är 4 dagars ledigt den veckan och våran son är otroligt energirik, och det är ett kalas helgen efter.
    Han fick en buffemiddag på båt av mig och sonen som vi pratade om att ta runt den helgen. När jag nämde det sa han bara att "då får vi väl skita i att åka båten då." Jag har redan betalat biljetterna och har sjukpennig så för min ekonomi är det en enormt stor utgift.
    Min energi orkar inte med att styra upp allt som ska göras själv en hel vecka. Laga mat, handla, aktivera sonen, köra honom till träningarna städa, tvätta osv. Vi somnade.

    Idag ringer sambon och säger att han bokat resan och betalat den så det går inte avboka.
    Jag känner mig totalt överkörd och börjar surra om att "det funkar ju inte hur tänker du?"

    Han är på jobbet när vi pratar så han säger "slutar du inte tjata nu så blockar jag ditt nummer!" (Han är 60 år.) Så jag vågar inte ringa honom igen.

    Han har åkt utomlands tidigare utan mig eftersom min kropp inte orkar sådana saker, och det är helt okej för mig. Men då har han tagit med sig sonen och vi har PLANERAT det ihop. Nu fick jag bara allt nerkastat i knät.

    Vad gör jag nu? Sambon kommer hem vid 20 idag, hur ska jag förhålla mig till honom?

    Vad hade ni gjort???
    Det verkar inte som om ni har ett toppenförhållande.
    Hur ofta får sambon egen semester/avkoppling, utan att ha med sig 11-åringen?

    Hur mycket av vardagen är det sambon som fixar (handla, tvätta, städa, laga mat, skjutsa sonen osv)?

    Jag tycker det är självklart att han skall få åka, och att dina argument inte håller. Allt det du nämner är lösbart.
    Är det så att du verkligen känner dig överkörd, och att du ofta känner så, kan du ju fundera på att ni flyttar isär. Jag antar att du inte klarar dig så bra överhuvudtaget utan sambon som sköter allt?

    Vill du ha kvar honom i ditt liv ber du lämpligast om ursäkt och säger att du förstår att han behöver åka bort en vecka. Ni kan tillsammans lösa det mesta så att du inte behöver göra så mycket extra den veckan (som någon nämnt ovanför).


  • Tue 14 May 2019 18:23
    #12
    -1 +3

    Jag tycker att det låter som något du verkligen borde unna honom. 

  • Anonym (20 år tillsa­mmans)
    Tue 14 May 2019 18:31
    #13
    +1

    Man gör inte som din man, det är ojust.
    Men när ska din man få koppla av och ladda sina batterier.
    Nu är det bara för dig och sonen att gilla läget.
    11åringar klarar det mesta själva.
    Se till att kyl och frus är fyllda innan han åker.
    Kalas och annat får han givetvis ta hand om tillsammans med er före och efter resan.
    Min man åkte på flera veckors långa tjänsteresor och lämnade mig med småbarn i ett främmande land men det löser sig alltid. Det är bara att tillgodose grundläggande behov först, mat, sömn.....

  • Tue 14 May 2019 18:31
    #14
    +1

    Tycker han förtjänar det då han antagligen behöver ett avbrott. Han är både familjeförsörjare, vårdare och "hemmafru". Självklart behöver han få vara sig själv ibland!

  • Anonym (Y)
    Tue 14 May 2019 19:04
    #15

    Låt honom åka. Släpp på kraven den veckan. Handla innan. Låt sonen äta mat. Kan han samåka till träning? Eller helt enkelt hoppa över en vecka. Varför måste det tvättas och städas så mycket under en vecka med 1 vuxen och en 11-åring hemma? Låter helt absurt. Vi städar ingenting på en vecka ibland det går alldeles utmärkt.

  • Anonym (Sambo­) Trådstartaren
    Tue 14 May 2019 19:19
    #16
    +1

    Ska försöka svara på allt.

    Jag förstår att han vill ha semester. Vännerna som åker är singlar, pensionerade och gör sådana här resor 4-5 ggr om året. De kan sticka iväg, har bara sig själva att tänka på. Men VI är en familj. Då tycker jag inte att man kan avsäga sig allt och bara dra.

    Han borde diskuterat det, att vi, tog beslutet tillsammans.

    Vi bor ute på landet, så sonen måste köras till kompisar eller så kommer de hit, vilket gör att jag inte kan slappna av då jag behöver ha lite koll på undommarna också.

    Jag vet att vi kommer överleva veckan när han är borta, har bara panik för hur det ska gå till. Jag och sonen bråkar konstant, lilltonåring

    Mina släktingar är döda, och hans mamma sitter i rullstol, inte så kul för sonen att vara där...

    Och sonen behöver inte åka på aktiviteterna, är bara synd att sambons semester ska gå ut över sonen. Men det är väl inte hela världen en vecka... Jag som är sur över att han inte tänkt på det...

  • Tue 14 May 2019 19:34
    #17
    -1 +3
    Anonym (Sambo) skrev 2019-05-14 19:19:07 följande:

    Ska försöka svara på allt.

    Jag förstår att han vill ha semester. Vännerna som åker är singlar, pensionerade och gör sådana här resor 4-5 ggr om året. De kan sticka iväg, har bara sig själva att tänka på. Men VI är en familj. Då tycker jag inte att man kan avsäga sig allt och bara dra.

    Han borde diskuterat det, att vi, tog beslutet tillsammans.

    Vi bor ute på landet, så sonen måste köras till kompisar eller så kommer de hit, vilket gör att jag inte kan slappna av då jag behöver ha lite koll på undommarna också.

    Jag vet att vi kommer överleva veckan när han är borta, har bara panik för hur det ska gå till. Jag och sonen bråkar konstant, lilltonåring

    Mina släktingar är döda, och hans mamma sitter i rullstol, inte så kul för sonen att vara där...

    Och sonen behöver inte åka på aktiviteterna, är bara synd att sambons semester ska gå ut över sonen. Men det är väl inte hela världen en vecka... Jag som är sur över att han inte tänkt på det...


    Du verkar vara en hyfsat stor egoist.
  • Tue 14 May 2019 19:36
    #18
    Anonym (Sambo) skrev 2019-05-14 19:19:07 följande:

    Ska försöka svara på allt.

    Jag förstår att han vill ha semester. Vännerna som åker är singlar, pensionerade och gör sådana här resor 4-5 ggr om året. De kan sticka iväg, har bara sig själva att tänka på. Men VI är en familj. Då tycker jag inte att man kan avsäga sig allt och bara dra.

    Han borde diskuterat det, att vi, tog beslutet tillsammans.

    Vi bor ute på landet, så sonen måste köras till kompisar eller så kommer de hit, vilket gör att jag inte kan slappna av då jag behöver ha lite koll på undommarna också.

    Jag vet att vi kommer överleva veckan när han är borta, har bara panik för hur det ska gå till. Jag och sonen bråkar konstant, lilltonåring

    Mina släktingar är döda, och hans mamma sitter i rullstol, inte så kul för sonen att vara där...

    Och sonen behöver inte åka på aktiviteterna, är bara synd att sambons semester ska gå ut över sonen. Men det är väl inte hela världen en vecka... Jag som är sur över att han inte tänkt på det...


    Förstår att det känns jobbigt att tänka eftersom du är sjukskriven och utmattad.
    Men varför känner du att du inte kan slappna av ifall kompisarna är hemma hos er? Måste du ha så mycket koll? Köp hem korvbröd och korv som du kan ha redo ifall han tar med sig några kompisar över. Lägga varmkorv i varmt vatten, vänta några minuter, och sedan lägga det i brödet med lite ketchup på mättar magar en dag när man har kompisar över. 

    Varför kan du inte skjutsa sonen till aktiviteterna? Är det för att du inte orkar?
    Finns det någon buss sonen kan ta?
  • Anonym (T)
    Tue 14 May 2019 19:39
    #19
    Anonym (Sambo) skrev 2019-05-14 19:19:07 följande:

    Ska försöka svara på allt.

    Jag förstår att han vill ha semester. Vännerna som åker är singlar, pensionerade och gör sådana här resor 4-5 ggr om året. De kan sticka iväg, har bara sig själva att tänka på. Men VI är en familj. Då tycker jag inte att man kan avsäga sig allt och bara dra.

    Han borde diskuterat det, att vi, tog beslutet tillsammans.

    Vi bor ute på landet, så sonen måste köras till kompisar eller så kommer de hit, vilket gör att jag inte kan slappna av då jag behöver ha lite koll på undommarna också.

    Jag vet att vi kommer överleva veckan när han är borta, har bara panik för hur det ska gå till. Jag och sonen bråkar konstant, lilltonåring

    Mina släktingar är döda, och hans mamma sitter i rullstol, inte så kul för sonen att vara där...

    Och sonen behöver inte åka på aktiviteterna, är bara synd att sambons semester ska gå ut över sonen. Men det är väl inte hela världen en vecka... Jag som är sur över att han inte tänkt på det...


    Är du okej med att han åker om ni diskuterar detta innan?
  • Anonym (Carol­a)
    Tue 14 May 2019 19:39
    #20
    +2

    Sättet han valde att åka på är verkligen det mest sårande i bilden tycker jag. Att han behöver få prioritera sig själv och inte slita ihjäl sig som en assistent med försörjningsansvar är inget snack om saken.

    Både två kom säkert alldeles för laddade in på samtalet, den enda med ryggsäcken ?jag måste få åka, jag behöver verkligen detta? och den andra med ?men hur kan du ens tänka att detta är okej att bara dra utan att diskutera???

    Om han bara hade fått det att låta som att ni faktiskt kom fram till det tillsammans hade det inte varit några problem. Men nu blev det så. Omoget svar av honom ändå tycker jag.

    Att prata ut känns som det enda rätta. Att du unnar honom det, vet vad han gör för familjen och oron ligger i att det kommer bli jävligt tufft. Inte att han inte är värd resan.

    Lycka till <3

Svar på tråden Han åker utomlands om två veckor, är borta 8 nätter, och skiter fullständigt i oss här hemma...