Jag pratar med min vanliga röst med alla barn. De verkar inte ta skada av det... Snarare tvärtom, en del uppskattar att man pratar med dem som en riktig människa och intresserar sig för vad de har att säga istället för att bara gulligulla lite med dem och sen ägna sig åt de vuxna igen.
Så mitt tips är:
Prata med din vanliga röst. Prata med dem om du vill, annars låter du bli. Vad är det som är så viktigt att prata med en liten unge på öppna förskolan om? Jag har nog mest lekt med mina egna barn och pratat med de vuxna, det har gett mej mer utbyte än att prata med Wilgot 8 mån och Inez 1,5 år... Spara din oro för framtiden till senare. Hur det blir när de tar med kompisar ser du då. Här är de så att de härjar på studsmattan, spelar fotboll, leker i sandlådan, lego, hästar mm. Vad skulle jag prata med dem om? Klart att man säger lite grann, men det är ju mest: "Fikadags" eller "kommer ni ihåg att gå på toa?" eller "Nu kommer Sunes pappa". Mina barns vänner är inte intresserade av att sitta med mej och diskutera, de vill leka med mina barn. Om andras barn pratar med dej så svara bara, med din vanliga röst, på frågan. Oftast är det något banalt som "Vems mamma/pappa är du?" eller "Vad heter du?", då svarar du bara med ett ord.
Det utbryter sällan en debatt, så du kan hålla det kort. Leta inte efter problem eller ursäkter för att undvika sådant som kan bli problem. Gör det du vill eller det du tror är bra och utvecklande för ditt barn. Så löser sig det mesta!
