Pappan är gubben i lådan
Hej!
Jag känner att jag behöver prata med någon. Få råd och stöd i våran situation.
Min dotter är nu 10 år gammal.
Jag och mitt ex har varit separerade sedan hon var 1,5 år.
Hon har bott hos honom varannan helg fram tills att hon var 4-5 år. Då bröt helvetet lös.
Han är alkoholist och drack ofantliga mängder alkohol med barnen (min dotter har en äldre bror från pappans sida) Detta kom fram senare av sonen som försökt ta hand om dottern medans pappan drack.
När allt uppdagades så försvann pappan in i sitt alkoholmissbruk. Tog avstånd från alla och träffade inte barnen på 1 år.
Stämningsansökan skickades in, då han inte betalat underhåll under ett helt år. Vi fick rätt och han måste betala ett visst datum varje år. Och även retroaktivt året som gått.
Vi hade kontakt med familjerätten som tyckte att han kan få vara gubben i lådan och komma lite som han ville.
Han fick hjälp och vi kunde låta barnen träffa honom med övervakning av oss eller andra familjemedlemmar.
Han träffar barnen ca 1 helg varannan månad hos hans mor. Barnens farmor och detta har funkat bra. Detta eftersom han bor väldigt långt borta.
Men emellanåt kan det gå ännu längre tid och framförallt lång tid då de inte ens hörs på telefonen. Nu i skrivande stund har han inte ringt på 5 veckor...! Jag har såklart försökt söka kontakt, utan resultat.
Jag har kommit till den punkten nu att jag faktiskt hatar honom. Jag hatar hur han behandlar barnen. Jag hatar hur han behandlar mig som styr upp ALLT kring vpr dotter utan hjälp.
Jag har bönat och bett om att han ska hålla kontakten, flytta nära sina barn, vara flexibel när han kommer hit med väldigt kort varsel.
Barnen är så stora nu att de inte längre blir besvikna. Men jag ser ju på min dotter att hon fortf är ledsen över detta. Och jag vet verkligen inte vad jag ska göra, säga eller bete mig kring honom längre.
Snälla hjälp mig med råd för jag är helt slutkörd nu.