• Anonym (Kaffedraken)

    Sonesson: De barnlösa singelmännen blir allt fler i Sverige

    Fler män blir inte blir pappor och tvingas leva utan partner. Detta är något som borde sysselsätta landets nya Jämställdhetsmyndighet snarare än menscertifiering. De ensamstående männens frustration kan bli grogrund för kriminalitet, missbruk eller politisk extremism. Det är obegripligt att så många feminister fortfarande vänder bort blicken från problemet.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.


    Vad händer i ett samhälle där allt fler män inte blir pappor? Den växande gruppen barnlösa män förtjänar mer uppmärksamhet i jämställdhetsdebatten skriver två forskare verksamma vid Stockholms universitet i en aktuell artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt (nr 4 2018). 


    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se
    Bli prenumerant här

    Nationalekonomen Anne Boschini och Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadskunskap, pekar i studien på att utbildning och inkomst spelar en avgörande roll för mäns möjligheter att bli fäder. Plånbokens tjocklek blir allt viktigare för mäns utsikter att reproducera sig. På 1970-talet hade 28 procent av de 45-åriga männen med låg inkomst inte fått vare sig söner eller döttrar. På 2010-talet har andelen vuxit till 41 procent. 


    Män som inte lyckas på arbetsmarknaden går helt enkelt inte hem hos kvinnorna konstaterar professor Sundström. Forskarkollegan Boschini befarar  i en färsk intervju med tidningen Forskning & Framsteg  att utveckling fortsätter i negativ riktning då kvinnor utbildar sig mer än män.


    För kvinnor finns ingen motsvarande koppling till ställningen i arbetslivet och barnafödande. Högutbildade kvinnor i Sverige får numera lika många barn som de med kortare utbildning. Män tenderar att däremot att få fler barn ju fler utbildningsår de har. Barnlösheten i hela befolkningen är högst bland de lågutbildade männen. Den främsta orsaken är att de har svårt att hitta en partner.


    Tyvärr ser prognosen dyster ut. Allt för många pojkar misslyckas med sina grundläggande studier och det är inget nytt fenomen. När det gäller betygen i grundskolan klarar sig pojkar som grupp sämre än flickor. Statistik från Skolverket avslöjar att nästan 21 procent av pojkarna som gick ut nian 2017 inte blev behöriga till gymnasiet, bland flickor är siffran runt 13 procent. Färska data från myndigheten visar glädjande nog att bland pojkarna ökade behörigheten med drygt 3 procentenheter i år men det är fortfarande oroande siffror och osäkert om vändningen håller i sig. 


    Att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg har avgörande betydelse för chanserna att etablera sig på arbetsmarknaden och få en inkomst. Barn till högutbildade föräldrar är i större utsträckning behöriga till gymnasiet än vad barn till lågutbildade föräldrar är. Det är även stora skillnader vad gäller skolprestationer mellan barn som är födda i Sverige och utrikesfödda. Trenden att flickor lyckas bättre i skolan och pojkar sämre gäller även elever med invandrarbakgrund.


    Enligt EU-kommissionens utbildningsöversikt för Sverige 2017 var hälften av ungdomarna som invandrat efter 7 års ålder i slutet av årskurs 9 (vid 16 års ålder) inte behöriga till något nationellt program på gymnasiet. EU-kommissionen skriver att det är en mycket hög andel jämfört med inrikes födda, där siffran är mindre än 10 procent. Elever som är födda i Afrika och ensamkommande minderåriga löper störst risk att misslyckas i skolan enligt rapporten. 


    Ledarsidan har tidigare uppmärksammat att Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet som avled förra året, varnade för att Sverige närmade sig samma sneda könsfördelning bland ungdomar som Kina. Orsaken är det omfattande flyktingmottagandet med stor övervikt av pojkar och unga män. Ledarsidan pläderade för att Sverige måste inspireras av Kanadas liberala regering som har som uttalat mål att bevara en jämn balans mellan kvinnor och män i samhället vilket ger avtryck i landets migrationspolitik som vill minimera mottagandet av singelmän (GP 23/4).


    Att tro att anhöriginvandring jämnar ut mansöverskottet är naivt. De flesta av dessa killar har inga fruar eller sambos i hemlandet. Om de ska ta hit sina familjer kan man knappast, med nuvarande regler, bara tillåta deras ogifta systrar att komma till Sverige. 


    Vad händer i ett samhälle som har överskott på män som har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden? Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som forskat om parbildning, lyfter fram att män som förlorar på arbetsmarknaden förlora även på partnermarknaden. Det kan leda till förlorad social respekt. Frustrationen kan bli grogrund för kriminalitet, missbruk eller politisk extremism. Annan forskning pekar på att mansöverskott leder till mer våld mot kvinnor oavsett var man tittar i världen (GP debatt 28/1 2016). 


    De flesta människor vill leva i parförhållanden och bli föräldrar. Det gäller även män. Ofrivillig barnlöshet är en sorg för de flesta som drabbas. Vilka blir konsekvenserna när de barnlösa singelmännen blir fler i Sverige?  Detta problem borde sysselsätta landets nya Jämställdhetsmyndighet i Angered, snarare än att "menscertifiera? arbetsplatser. De barnlösa männen är en brännande fråga som behöver debatteras utan skygglappar i ett samhälle som har ambitionen att vara ett av världens mest jämställda länder. Det är obegripligt att så många feminister fortfarande vänder bort blicken.  


     


  • Svar på tråden Sonesson: De barnlösa singelmännen blir allt fler i Sverige
  • Anonym (Kaffedraken)
    CarinaL26 skrev 2019-05-30 13:48:55 följande:
    Varför skulle det bara gälla killar?
    Tråden handlar om pojkar. Och pojkklasser har regler för pojkar....

    Den rådande roussauanska ideologin gynnar mest flickor även om det inte gäller alla förstås.
  • Anonym (Kaffedraken)

    Jag tycker att artikelförfattaren uttrycker en ganska naiv och normativ syn när hon tycks utgå från  att de allra flesta barnlösa  vill ha barn och bilda familj.

    Ett klassiskt parförhållande med familjebildning är helt enkelt inte meningen med livet för alla människor.

    I Finland, där födelsetalen sjunkit kraftigt de senaste åren  uppgav en av fem unga vuxna mellan 20 och 29 att de aldrig vill ha barn i en undersökning som genomfördes förra året och som blev mycket uppmärksammad. Omkring mellan 12 och 14 procent av finländarna uppskattas idag vara frivilligt barnlösa.

    Vårt grannland Finland är hyfsat närstående oss kulturellt så det är väl ingen helt orimlig gissning att den frivilliga barnlösheten ökat / kommer att öka även i Sverige.

    Som någon var inne på tror jag också att män i mindre utsträckning än kvinnor bygger en stor del av sin identitet på föräldraskapet. Utan att kunna presentera konkreta bevis tror jag att färre män än kvinnor ser det som att livet mer eller mindre saknar mening om de inte kan få biologiska barn.

    Det motsätter inte att många män för vilka det är väldigt viktigt att få barn och bilda familj  bygger en stor del av sin identitet på föräldraskapet (se bara på alla pappabloggar! )och tar betydligt mer vardagligt och praktiskt ansvar för sina barn än vad tidigare generationer män har gjort.

    Angående snedfördelningen av kön när det gäller invandrare som fått uppehållstillstånd är förmodligen en stor del av de nyanlända männen inte det minsta intresserade av att bilda familj med en svensk kvinna och många svenska kvinnor är förmodligen inte heller det minsta intresserade av att bilda familj med en nyanländ invandrarman.

    Ett visst sexuellt intresse från bägge håll är inte samma sak som en vilja och önskan om att gifta sig och bilda familj.

    Jag lägger inga direkta värderingar i detta, jag stör mig inte alls på förhållanden mellan svenskar och nyanlända, jag konstaterar bara att intresset för familjebildning med en svensk kvinna respektive en nyanländ man nog är relativt lågt från bägge håll även om det förstås finns många undantag.

  • Anonym (Kaffedraken)

    Bästa lösningen skulle vara att ge subventionerat gestationellt surrogatskap till de män som vill bli pappor. På så vis blir det jämlikt.

  • Anonym (Kaffedraken)
    Svedenborg skrev 2019-05-30 10:26:26 följande:

    Barnfrihet. Det heter barnfrihet. Inte barnlöshet. Män är självständiga individer med en identitet utan barn. I motsats till kvinnor. 


    Ja. Och artikeln ovan som detta handlar om tycker att det är synd om män som är barnlösa. Artikeln och du säger tvärt emot varandra. Det var vad jag tänkte nämligen. Artikeln om de stackars barnlösa männen är skriven av en kvinna.
  • Anonym (Kaffedraken)

    Puh, tur att man inte vill ha barn då. Samt att man gillar både män och kvinnor, lätt stt komma undan sådana problem då. Men jag förstår att andra har det tuffare.

  • Anonym (Kaffedraken)

    Det är inte så konstigt att singelmännen ökar när Sveriges invandringspolitik medfört att vi tagit in fler män än kvinnor. Inom åldersgruppen 16-17 år har Sverige en större könsobalans än Kina. Sonesson har helt rätt i att anhöriginvandringen inte kommer balansera könsobalansen.

    Det var många av oss som såg detta problem från tusen mils avstånd. Tyvärr lyssnade inte regeringen Löfvén på oss, så nu måste vi alla vara tvugna att städa upp röran de rödgröna satte oss i.

  • Anonym (Kaffedraken)

    På 1600-, 1700, och 1800-talen var det många kvinnor som dog barnlösa, eftersom det rådde stor mansbrist i Sverige (först pga krig och sdan på migration). De klarade sig ändå och då var ändå kvinnor omyndiga och hade inte så lätt att försörja sig.

  • Anonym (Kaffedraken)
    Svedenborg skrev 2019-05-29 21:41:44 följande:

    Det gäller män. Inte så viktigt. Värre om det hade gällt kvinnor.


    Det HAR gällt kvinnor. I flera 100 år. På 1600-talet fanns det hela byar utan en enda man under 65.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Mimosa86 skrev 2019-05-29 22:58:10 följande:

    det finns såklart massor att göra på mansfronten. Inget snack om saken. Men lösningen kan aldrig vara att sätta krokben för kvinnorna när det gäller deras utbildningsambitioner elller deras rätt att välja en bra partner att skaffa barn med.

    Att kvinnor väljer bort vissa män beror på att de idag har den ekonomiska friheten att kunna vara just selektiva med möjlighet att välja bort destruktiva relationer, vilket inte gick förr. Vilket också ställer helt andra krav på män Idag då kvinnan inte är lika finansiellt låst vid honom som tidigare.

    Och när vi pratar om feminismens bristande insatser för män så glömmer du att det var feminismen som bidrog till att män idag har möjlighet att vara pappalediga, fått bättre relation med sina barn, numera räknas som en fullskalig förälder och inte den ensamma familjeförsörjaren.

    Tycker det också verkar vara främst feminister som bollar de viktiga frågorna om att bryta matchokulturen och göra det möjligt för pojkar och män att få vara just mänskliga.

    Att införa porrfilter i förskola och skola för att främst skydda pojkarna och kräver bättre sexualundervisning för att killarna inte ska få uteslutande missvisande information från porren.

    Tycker det är öronbedövande tyst från manssidan när det gäller jämställdhetsarbete och kamp för mäns psykiska hälsa. Vore ju bra med ett gemensamt krafttag?


    Word!

    Det finns ju dessutom en internationell mansdag. I november om jag minns rätt.Jag har inte sett en enda man ordna något demonstrationståg eller nån annan aktivitet den dagen.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Konservativ skrev 2019-05-30 12:12:04 följande:
    En sak som kan göras är att införa pojkklasser med ändrade regler som passar just pojkar. Då kunde pojkars resultt höjas betydligt.
    Ja, det hade varit bra. Då hade flickornas betyg kunnat bli ännu bättre - utan killar som drar dem i håret, härmar dem, tafsar på dem på rasterna, drar in dem på toan osv.
Svar på tråden Sonesson: De barnlösa singelmännen blir allt fler i Sverige