• Anonymsju

    Jag kan inte sluta städa!

    Jag har ett problem som är så konstigt. Jag kan inte sluta städa, det har blivit sjukligt. Jag har alltid varit noggrann av mig och gillat att ha ordning och reda på mina saker, men det har aldrig gått till överdrift, tills när jag blev gravid, och fick mitt första barn som nu snart är 2 år.

    Innan jag blev gravid med henne så fick jag flera missfall och ett utomkvedshavandeskap som jag fick akutopreras för.

    Under graviditeten med mitt barn så blev jag mer och mer pedant här hemma, när jag gick hem på gravidpenning städade jag som en galning. Då menar jag inte dammsuga lite lätt och torka av ytor.

    Förlossningen var hemsk, 3 dygn låg jag tills det tillslut blev akut kejsarsnitt. Jag hade noll kontroll och noll att säga till om. Anledningen till att jag skriver med detta är för att jag ibland får mig att det är därför jag blivit så sjukligt pedant, för att jag gått igenom något som var så jobbigt och något jag inte kunde kontrollera alls.

    Nu är det värre än någonsin, jag kan inte ha en ledig stund för då passar jag på att städa. Alla chanser till att få tid att städa tar jag trots att det inte behövs. Jag håller på att gå under och bli knäpp. Det känns som att jag slösar bort mitt liv på att städa. För att ge er en bild av hur det kan se ut när jag städar så ska det torkas i köksskåp, under köksskåp, över köksskåp, alla besticklådor ska ur och skrubba runt på alla sidor, lampor ska torkas av, badkar ska skrubbas så mycket att det blir märken av att jag skrubbar, garderober ska torkas skrubbas osv. Detta gör jag också så ofta att det hinner inte ens lägga sig en liten hinna av damm innan jag är på det igen. När jag städar är det alltså ingen vanlig städning, utan det ska "flyttstädas" varje dag. Jag blir aldrig nöjd.

    Jag skäms över det här "problemet" och vill ha alla råd ni har för att sluta vara så överdrivet pedant.

    Varför har det blivit såhär? Är det någon som känner igen sig? Någon som kan hjälpa mig?

  • Svar på tråden Jag kan inte sluta städa!
  • Herrlighet

    Hej, låter precis som du säger; du har saker i ditt liv som inte kan kontrolleras och istället överkontrollerar du då inom ett annat område för att kompensera. Gissar att varje gång du städat känner du en liten inre frid och detta håller tills ångesten kommer tillbaka och du måste städa igen. Sen kanske den inre rösten, som alla har, klagar och trycker ner dig och säger att det duger inte som du har det hemma, "alltid ska du klanta till det" osv. Nu kanske det inte är så illa men spekulerar lite fritt.

    Som du beskriver det hade jag först fått en tid hos en KBT-terapeut som hade hjälpt dig med hur du ska tackla städmanin. Annars hade jag försökt att observera vilka tankar och känslor jag får precis innan städmanin sätter in. Reflekterat över vad detta säger mig. Sen hade jag testat att fråga mig själv varför jag ska städa massor och vem det hjälper. Om du ändå måste städa så gör det men börja med att kanske inte städa garderoberna och var nöjd med att du klarade av att inte göra det denna gången. Nästa gång kanske du kan skippa det och något annat. Sen kan det vara bra att ge sig en klapp på axeln då och då. "Detta gjorde jag bra". Får du jobbiga tankar och känslor hade jag hittat någon som jag känner mig trygg med och berättat vad jag känner.

    Hoppas jag kunde ge dig lite idéer:)

  • Woopsie
    Herrlighet skrev 2019-06-01 15:08:34 följande:

    Hej, låter precis som du säger; du har saker i ditt liv som inte kan kontrolleras och istället överkontrollerar du då inom ett annat område för att kompensera. Gissar att varje gång du städat känner du en liten inre frid och detta håller tills ångesten kommer tillbaka och du måste städa igen. Sen kanske den inre rösten, som alla har, klagar och trycker ner dig och säger att det duger inte som du har det hemma, "alltid ska du klanta till det" osv. Nu kanske det inte är så illa men spekulerar lite fritt.

    Som du beskriver det hade jag först fått en tid hos en KBT-terapeut som hade hjälpt dig med hur du ska tackla städmanin. Annars hade jag försökt att observera vilka tankar och känslor jag får precis innan städmanin sätter in. Reflekterat över vad detta säger mig. Sen hade jag testat att fråga mig själv varför jag ska städa massor och vem det hjälper. Om du ändå måste städa så gör det men börja med att kanske inte städa garderoberna och var nöjd med att du klarade av att inte göra det denna gången. Nästa gång kanske du kan skippa det och något annat. Sen kan det vara bra att ge sig en klapp på axeln då och då. "Detta gjorde jag bra". Får du jobbiga tankar och känslor hade jag hittat någon som jag känner mig trygg med och berättat vad jag känner.

    Hoppas jag kunde ge dig lite idéer:)


    Så bra svar, jag kan bara hålla med! KBT-terapi skulle nog vara utmärkt för dig!
  • sverre88

    Be din make/sambo om sådan finns om hjälp att "bryta" eller "avleda" när du går igång med städmanin. Sätt er ner och prata och förklara att du behöver hjälp med detta. Det är jättesvårt på egen hand, och det blir så mycket lättare med hjälp från någon som ser dig dagligen.

    När han ser dig gå igång, och när du städar maniskt så skall han försöka få dig att göra något annat. Tex. "Älskling, vi tar med oss bebisen och tar en promenad ihop" "Vill du se ett avsnitt av Walking Dead (eller vad nu ni kan tänkas titta på) med mig?". Att han bryter av dig med alternativ, att han "stör" dig i din fixering så att du avleds.

    Spelar ingen roll om det är något så fånigt som att han vill att ni skall spela TV-spel ihop, eller att det är onödigt (tex. Gå bägge två med bebisen i vagn för att köpa en limpa bröd och 2 liter mjölk). Det kan tom. funka att ni inte ens gör något, bara att ni sitter ner och snackar skit en stund. 

    Är du singel och ensam så shit, sorry, det här är jättetufft. Men har du någon som kan hjälpa dig på det sättet blir det så väldigt mycket lättare att bryta.

Svar på tråden Jag kan inte sluta städa!