• 95tjej

    MA V.21+4

    Hej.

    Jag har en tidigare tråd som heter "för lite fostervatten V.21" som jag skrev för snart en vecka sen.

    Tyvärr stannade våran lilles hjärta i Fredags, vi hade fått se att det slog dagen innan..

    Just nu lever jag i ett helvette, jag drar mig så mycket för vad som komma skall...

    Jag undrar, ni andra som varit med om liknande så här sent in i graviditeten är det enda sättet för igångsättning att man ska dem tabletter som jag läser om.. att man först tar en tablett och åker hem, för att sen åka tillbaka två dagar senare och starta igång allt...

    Till alla er som gått igenom det här, hur hittar man tillbaka? Blir man dig själv igen?

    Jag förstår att det inte finns några rätta svar.

    Kan tillägga att min kille är helt fantastisk och stöttar och finns här och tröstar hela tiden trots att han själv också är väldigt trasig just nu.

    Allt går väldigt upp och ner, jag går från att skratta med honom i sängen när vi intalar varandra att det kommer bli bra någon gång, vi kommer få våran bebis någongång... Till att fem minuter senare riva ner alla saker vi köpt till bebis och skrika och ligga på golvet i badrummet och bara skaka av sorg för att det gör så fruktansvärt ont, i hjärtat..

    Ni som vet, ni vet...

    <3

  • Svar på tråden MA V.21+4
  • Johanna1986

    Usch fy va hemskt. Läste din tråd du hade innan men hade tyvärr inga råd att ge dej.

    Men de som händer nu kommer ju med säkerhet vara en igångsättning på sjukhuset. Detta kommer du inte få gå igenom utan sjukhuspersonal på plats. Jag hoppas de ger dig stöd å hjälp med korator mm. Ta en massa fot och handavtryck å massa foton! Önskar dej allt gått å massa styrka <3

  • Orkide

    Beklagar verkligen!! Jag har lyssnat på en podd från Josefin Lidbom. Hon förlorade sitt barn i slutet av graviditeten men känslorna är ju desamma tänker jag och hon har både skrivit på instagram och en blogg och i pratat i en podd om hur allt gick till och hennes känslor under allt. Det kanske kan ge dig lite svar och kanske lite känsla om att inte vara ensam <3

  • Kallamakka

    Jag beklagar verkligen.

    Fick konstaterat ma i vecka 20(den dog förmodligen nå. Gång vecka 15). Och gick således igenom missfallet så som det planeras för dig nu.

    Jag har fortfarande upp och ner dagar, ibland hatar jag alla som har det jag inte fick. Ibland känns det bättre, oftare bättre än sämre dagar nu, 2 månader efteråt.

    Man tar sig igenom det, men ni får låta chocken lägga sig först och ta ut känslorna allt efter dom kommer, allt är rätt att känna.

    Ta hand om er!

Svar på tråden MA V.21+4