Tja. Förälder är man ju 100% av tiden oavsett om man är separerad eller inte så det vore askonstigt att behöva säga till en låt oss säga 13 åring som vill träffa pappa att:nej tyvärr vi har barnfri vecka så du får inte komma förrän på onsdag. Fullständigt orimligt.
Om det däremot är nåt särskilt som gör att hon inte kan komma så är det givetvis nåt annat. Nej du kan inte komma för att vi åker till kreta, eller vi ska ha vuxenfest...
Vill också tillägga att jag uppskattar era svar, och håller helt med era åkikter ang en tonåring. Men hon är 10 snart 11.
Har alla som lever i styvfamiljer 14-åringar som kommer och går mellan sina separerade föräldrar (och nya partners och halvsyskon, styvsyskon)? Jag undrar av ren nyfikenhet, jag har själv ett 9-årigt styvbarn och vi har diskuterat detta en gång, då kom vi fram till att köra svängdörrar var för oförutsägbart och svårt att planera. Så min fråga är, hur gör ni i styvfamiljer med tonårsbarn där det även finns nya partners och nya barn?
Men du blandar ihop om hon är välkommen i båda hemmen med om hon får lov att diktera hela er tillvaro baserat på sina önskemål och det är ju ett uppenbart nej. Hon kan komma men inte förvänta sig massa anpassning.
Vill hon komma en dag i fel vecka, ja då jobbar du sent den dagen så hon får be sin mamma köra, passar det inte för mamma den dagen ja då kan hon inte komma etc
Det blir väldigt svårt för den biologiske föräldern som har startat en ny familj med ny partner och nya barn om den måste vara ständigt tillgänglig och 100 % förälder till sitt tonårsbarn från en tidigare kull, och ha svängdörrar för tonårsbarnen i sin nya familj. Det måste den biologiske föräldern ordna så att det funkar för den ombildade familjen. Det ska inte vara vara tonårsbarnet som har rätt att komma och gå hur den vill. Tänker tex på om tonårsbarnen kommer hem sent och stör den nybildade familjen där det finns en bebis och en utvakad mamma. Etc. Hänsyn måste visas till alla, kanske inte om det inte finns nya partners och nya barn, men definitivt om det finns sådana.
Nej det måste faktiskt inte.
Är det avtalat vv så är det vv som gäller.
Man kan inte bara ändra spelregler inom familjen hur som helst på egen hand.
I de fallen håller jag med om att man inte hänvisar till att det är fel vecka. Till vardags står jag absolut fast vid att är det vv så är det vv.
Om alla är överens ja, det jag skrev handlar om när det bestäms över huvudet på styvföräldern.
Du och alla ni som hackar på TS och skriver att självklart får flickan gå som hon vill , har ni läst att pappan själv inte hämtar / tar ansvar för dottern utan det får TS göra?
Om TS ska hämta / ta hand om flickan då angår detta henne i högsta grad.
Inte konstigt att så många ombildade familjer separerar...blir mörkrädd när jag ser vissa av svaren här. Självklart har en nyförlöst kvinna lika stor rätt till att bo i ett tryggt och säkert hem och ha en ok nattsömn, i det läget får en tonåring från en tidigare kull anpassa sig och inte komma och gå oplanerat som hen vill (sent på natten). Inte en ovanlig situation för övrigt, i det man läser på Familjeliv. När ska dessa biomammorna förstå att även barnen och den nya partnern i den ombildade familjen har rätt att forma rutinerna? Och nej, det är inte alltid barnen från första kullen som ska prioriteras. Den biologiska pappan har här ett stort ansvar för att få det att fungera. Till Ts råder jag dig att stå på dig och gå på din magkänsla, pappan verkar inte ha riktigt koll på hur tunnelbanan fungerar numera i centrala Stockholm i rusningstid och han verkar lite väl glad i att lämpa över ansvaret på både hämtningar och oro på dig.
Det är DIN åsikt.
Du verkar kräva att alla ska tycka som du.
Min åsikt är en helt annan, oavsett vad du anser om saken.
Är inte föräldern hemma så har ungen inte där att göra, utanför ordinarie umgänge. Under umgänge så förutsätter jag att ungen klarar sig helt själv om inte föräldern är där och passar upp hen, för det är inget jag kastar bort min tid på.