För oss som tvingats avbryta graviditeten.

jag glömde säga att jag hade lite otur Vad gäller själva aborten. De sa på sjukhuset att allting hade kommit ut men fyra dagar senare kom moderkakan ut hemma och ytterligare några dagar senare fick jag kraftiga värkar vilket ledde till att jag blev akutskrapad och förlorade massa blod.

jag beklagar det du har behövt att uppleva. Jag har ingen egen erfarenhet av detta men tanken finns ju hela tiden att det kan hända.

Ville bara säga att jag hoppas att du kan läka på alla plan. stor kram

Beklagar. Din historia hade kunnat vara min.

Jag blödde i 1,5 vecka från och till. Sparsamt.

Fick mens efter 31 dagar, därefter ägglossning på dag 14.

Lycka till!

Jag har inte gjort abort men jag födde en. Jag blödde (avslag) i 2.5 vecka. Blödningsfri i 1 vecka sen kom mensen. Så mensen kom alltså 3.5 vecka efter förlossningen. Vet inte om eller när jag hade ägglossning.

Vi blev iaf gravida igen 2.5 månader efter det men gick bara till v.25 och födde henne stilla. Mensen kom 4 veckor efter förlossningen.

Efter 1a mensen så kom hag in i menscykeln på en gång. Det vill säga att ca 14 dagar efter första mensblödning så fick jag ägglossning och min cykel vart på 28 dagar. 25 dagar innan så den har förlängts med 3 dagar sedan 1a graviditeten.

Vad jag har hört så är risken inte stor att man får flera barn med kromosomavvikelse OM föräldrarna inte bär på anlag till själva avvikelsen.

Har ni blivit erbjudna att testa er?

Vår flicka vi miste hade en kromosom för mkt men jag och min sambo testade oss och det visade sig att jag har en kromosom för lite och min sambo 1 för mkt så vår flicka hade inte blivit drabbad av den kromosomuppsättningen.

Förlåt att jag frågar men Då kom din cykel igång ganska snabbt. vågade du försöka bli gravid efteråt eller har du väntat att?

Ja den kom igång snabbt, har vanligtvis 28 dagar, så den blev bara 3 dagar längre.

Ja hade velat försöka direkt, men vi gör IVF så jag fick vänta in mensen innan vi fick försöka igen. (blir så efter skrapning)

Hej!

Jag har svarat dig tidigare men gör det igen då jag varit med om exakt samma sak. Vid KUB-ultraljudet upptäckte barnmorskan en avvikelse, stor vätskefylldad i nacken och det var ingen idé att göra KUB:en så att säga för det skulle ge dåligt resultat. Det var en kvällstid så ingen läkare på plats. Jag fick komma dagen efter och träffa läkaren som bekräftade att det var ett allvarligt hygrom och att den inte skulle överleva. Jag ville avbryta direkt och fick tid för första tabletterna på söndagen, och inlagd tisdag. Tisdag var jag i v 15. Aborten gick fysiskt väldigt lätt och allt kom ut.

Blödning efter aborten bedömer jag att jag att jag hade lite mer än ett par veckor, sen hade jag hormonella blödningar i sex veckor, fram till jag hade första ägglossningen och kom i balans igen. Tempen steg väldigt långsamt efter första ÄL men den kändes väldigt tydligt. Vet inte om dem var som ?den ska?. Nästa cykel var ungefär som vanligt, tempen agerade lite annorlunda än jag är van, tex dippen innan ÄL var mkt lägre än den varit innan. Blev gravid på andra cykeln, är nu v 16 typ och har fått bra resultat på både KUB och NIPT. Det visade sig att det var Turners syndrom, som enbart drabbar flickor. Väntar en flicka igen.

Vill inte tjata om min historia, men det var precis sånt här jag ville läsa när det hände mig. Det kändes hopplöst att försöka tyda cykeln och allt man ville var att bli gravid igen men jag fick inga svar nånstans. Med facit i hand blev jag ju snabbt gravid igen men det kändes så långt bort.

Jag tänker att du kan ha ÄL trots att du blöder, men har hört, utan att kunna bekräfta det på riktigt, att man inte får ÄL när hcg är för högt. Min läkare sa också att det är osannolikt att trilla in direkt i en vanlig cykel när man är så långt gången, det tar ett tag för kroppen att återställa sig. Min läkare förklarade också att just Turners är helt slumpmässigt och att det inte föreligger någon förhöjd risk. Hoppas du också får svar på orsak och vilken påverkan det kan tänkas ha i framtiden.

Jag vet precis hur det känns, med tid blir det bättre, det är allt jag kan säga. Du kommer att bli gravid igen, men det kommer krävas lite tålamod och du kommer vara uppgiven på vägen.

Hej!

Jag har svarat dig tidigare men gör det igen då jag varit med om exakt samma sak. Vid KUB-ultraljudet upptäckte barnmorskan en avvikelse, stor vätskefylldad i nacken och det var ingen idé att göra KUB:en så att säga för det skulle ge dåligt resultat. Det var en kvällstid så ingen läkare på plats. Jag fick komma dagen efter och träffa läkaren som bekräftade att det var ett allvarligt hygrom och att den inte skulle överleva. Jag ville avbryta direkt och fick tid för första tabletterna på söndagen, och inlagd tisdag. Tisdag var jag i v 15. Aborten gick fysiskt väldigt lätt och allt kom ut.

Blödning efter aborten bedömer jag att jag att jag hade lite mer än ett par veckor, sen hade jag hormonella blödningar i sex veckor, fram till jag hade första ägglossningen och kom i balans igen. Tempen steg väldigt långsamt efter första ÄL men den kändes väldigt tydligt. Vet inte om dem var som ?den ska?. Nästa cykel var ungefär som vanligt, tempen agerade lite annorlunda än jag är van, tex dippen innan ÄL var mkt lägre än den varit innan. Blev gravid på andra cykeln, är nu v 16 typ och har fått bra resultat på både KUB och NIPT. Det visade sig att det var Turners syndrom, som enbart drabbar flickor. Väntar en flicka igen.

Vill inte tjata om min historia, men det var precis sånt här jag ville läsa när det hände mig. Det kändes hopplöst att försöka tyda cykeln och allt man ville var att bli gravid igen men jag fick inga svar nånstans. Med facit i hand blev jag ju snabbt gravid igen men det kändes så långt bort.

Jag tänker att du kan ha ÄL trots att du blöder, men har hört, utan att kunna bekräfta det på riktigt, att man inte får ÄL när hcg är för högt. Min läkare sa också att det är osannolikt att trilla in direkt i en vanlig cykel när man är så långt gången, det tar ett tag för kroppen att återställa sig. Min läkare förklarade också att just Turners är helt slumpmässigt och att det inte föreligger någon förhöjd risk. Hoppas du också får svar på orsak och vilken påverkan det kan tänkas ha i framtiden.

Jag vet precis hur det känns, med tid blir det bättre, det är allt jag kan säga. Du kommer att bli gravid igen, men det kommer krävas lite tålamod och du kommer vara uppgiven på vägen.