Hur lämnar man på bästa sätt ett giftigt förhållande och vad kan man vänta sig?

Hej allihopa, hoppas allt är bra med er! Jag vände mig hit då jag hoppas på få råd på vad jag kan göra och vad som bör förväntas..

Jag träffade denna person för 1,5 år sedan och vi började träffas samma dag som jag gjorde slut med min första pojkvän vilket vara osmart.. men har lärt mig efterhand.. Jag kan nu säga att jag gjorde det utav impuls och att jag inte alls var stabil då, hursomhelst träffades jag och denna person utan labels(låt oss kalla han för pelle). Jag hade aldrig haft något oseriöst förut men jag hade villkor och mina villkor var då alltså att jag skulle vara den enda och om jag inte var det så skulle jag få veta och sen att jag inte vill att han ska ge blandade signaler genom att säga att han saknar mig och sånt då det är onödigt för vi inte är på de sättet.. månaderna går och han tar initativet och vill bli seriös och jag går med på det (han uppmanar mig att berätta för min familj ) vilket jag gör men de kändes fel då de var för tidigt.. sen backa han igen och sen började jag ignorera både honom och vår gemensamma kompis vilket resulterade i att han då ville försöka igen och jag var såklart skeptisk, väldigt skeptisk men efter diskussionen gick jag med på det.. Min familj hade dåliga aningar om honom, likaväl som mina vänner hade. Kort därefter frågade han om jag ville spendera sommaren med han och hans familj på Öland för att sen bo med honom i hans stad och jag gick med på det för att för mig var han bra så fort vi blev exclusive, spontan, snäll, hjälpsam och rolig att umgås med. Så jag berättade för alla mina nära och min familj visste inte vad de skulle säga förutom att de gick för fort.. De fick träffa honom och han var bra men de var medvetna om att han bara ville göra ett bra första intryck och att vem som helst kan det.. Han var på Öland före mig då mitt jobbkontrakt slutade någon vecka efter så vi pratade i telefon och så! När jag kom dit var vi väldigt glada över att se varandra och jag hade allt med mig, jag var fortfarande väldigt ledsen för jag tänkte på hur min mamma grät den dagen jag skulle ?flytta?, jag var väldigt fundersam över att jag hade gjort rätt val.. Dagarna gick och sakta ändrades grejer, när vi bråkade så blev bråken annorlunda från hur dem var i min stad.. han såg annorlunda ut, han höjde till och med rösten och jag kan säga ärligt att jag blev rädd och kände mig så ensam för vem ska jag prata med? Hans familj som utan tvekan hade tagit hans parti? Eller min? Ge dem stress härifrån? Jag mådde bara illa men det var bra ibland! När jag skulle jobba krävde han att jag skulle snapa honom varje timme, plötsligt sa han att han vill att jag ska lyssna på allt han säger att om han säger hoppa så ska jag hoppa, jag behöver inte min familj eller mina vänner sa han, han sa att dem har kontrollbehov och vill utnyttja mig..

En morgon så sa han till mig att jag var gravid.. jag kommer ihåg att jag mådde illa och så men förstod inte hur han kunde se det.. så sa jag att det är jag inte alls så sa han jo jag känner det på mig.. så jag gick för att kolla upp mig så visade det sig att jag var det, och jag ville inte ha det för tydliga skäl.. så jag bokade en tid för att då göra abort! Medans börjar han bete sig underligt så en natt ringde jag min syster gråtandes och hon sa till mig att komma tillbaks.. så jag gjorde det och jag är evigt tacksam att hon fick mig till det för jag är osäker på att jag hade gjort det annars.. så fort jag kom tillbaks gjorde jag slut med honom och han hade fortfarande kontakt med mig vissa dagar.. han fanns dock inte där överhuvudtaget när jag skulle göra abort, vilket egentligen inte är så chockerande med tanke på allt.. tiden går och en kväll på väg hem mot stranden ringer han helt plötsligt.. så svarar jag och så frågade han vad jag gjorde så sa jag att jag var på väg hem från stranden och då börjar han anklaga mig för saker samt svära på mig (trots att vi inte varit ihop) och de var då han började svära, han hade aldrig gjort de innan och då grät jag såklart.. så vi blev ihop igen efter det.. då började han komma med konstiga krav, jag fick ej vara ute efter 20:00, ej åka till andra städer, ej ha på mig vissa kläder, ej umgås med vissa personer.. när jag inte gjorde som han sa svor han och fick mig helt enkelt må dåligt.. de började närma sig min födelsedag och märkte på han att han av någon anledning ville provocera fram ett bråk men de gick inte för jag lät de inte, även om han sa hemska grejer igen, och sa att jag inte hade ambitioner .. så samma dag sa han att han glömde sin laddare på jobbet men han ska fixa en födelsedagspresent och jag sa ok för han har rätt många syskon och rätt många vänner och kan låna laddare från dem.. men han hör ej av sig på 4h så ber en vän ringa och hon får signal men han hade blockat mig, så de räckte för mig, men dagen därpå ringer han från sina vänner, kontaktar mina för att försöka nå mig och etc så till sist när jag svarar så berättar han då att han varit på kryssning.. festkryssning och att hans vänner tvingade honom att blocka mig? :s

Jag ville inte fixa det men han lovade att han ska göra så mycket effort för att vinna min tillit igen osv så till sist så gick jag med på det men jag sa att allt måste ta sin tid.. Dagarna går och han glömmer det han sa och blir provocerad av minsta och kallar mig saker.. när jag fixade jobb så började jag prioritera det men då anklagade han mig för en massa och jag lät honom för jag orkade inte bry mig mer.. när jag har försökt lämna honom har han hotat med att lägga ut intima bilder, göra så att jag får sparken och göra så att jag vill lämna sverige.. han har på facetime sagt till mig, för att jag inte gick hem från min bror när han sa till mig att jag skulle hem, ögon mot ögon att han hoppas att jag blir gruppvåldtagen, eller mördad, och att om jag var där hade han skjutit ett nackskott i nacken på mig.. han hotar att han känner kriminella personer och att skicka dem på mig/min familj/mina vänner.. och jag har hotat med att polisanmäla men då har han bara skrattat och sagt jag vet mer om rättsystemet än vad du gör..

Första gången jag hälsade på honom i hans stad gick allt bra.. vi bråkade inte.. han la ner effort och bjöd mig på middag och såg till att vi hade kul! Andra besöket blev han konstig igen och ber mig diska hos hans vänner? Och jag säger nej.. vilket resulterar i att han blir sur? Efter det när vi ska gå ut på klubb tillsammans så får han utbrott på mig mitt i allt när jag vill gå på toa, mitt på klubben skriker han på mig och säger att om jag ens går 1cm ifrån honom så ska jag se vad som händer.. hans vänner ser detta, hans kusin ser detta, och alla människor där ser detta.. ingen reagerar och jag blev väldigt ledsen och besviken för jag hade reagerat direkt om jag såg detta.. hans vänner, och hans familj har alla en perfekt bild av honom och jag vill inte sabotera den men jag vill bara att han ska låta mig vara men han hotar och han hör alltid av sig på min mejl eller ringer dolt.. han har hotat att ta livet av sig, när han vet att en i mitt liv gjort det, och jag blev panikslagen för ville verkligen inte att han skulle göra det, visste inte att de var en taktik han använde sig av.. jag känner att jag har tappat bort mig själv, jag känner att jag glömt mina värderingar och min värdighet.. jag undrar bara hur jag gör detta på bästa sätt och vad jag bör förvänta mig? Han har kriminell bakrund vilket han inte sa till mig i början.. sen har han haft ett händelserikt liv.: