Vad är det bästa med att vara medelålders?

Ja, livet blir inte lättare av att man är missnöjd med att tiden går.

Jag är nog i så kallat förklimakterium, så är väl fertil fast ägglossningen har glesnat ut. Du har nog ett antal fertila år kvar trots allt, men även innan klimakteriet så sjunker ju fertiliteten så att det blir svårare att bli gravid och behålla graviditeten.

Ser du ditt liv som bara värt något så länge du är fertil och kan få barn? Om du tror att du kommer att bli deprimerad när den tiden är över, menar jag? Det låter sorgligt och lite oroande. Hoppas att du kan finna livsglädje i de barn du har i alla fall.

Ja, tyvärr ser jag det lite så . Kan inte se någon glädje i att bli farmor/mormor när den dagen kommer, utan är rädd att jag bara kommer att sörja att det inte är mina barn och att jag inte längre kan få några egna. Fördelen med att känna på det här sättet är att jag inte längre är rädd för döden, för då slipper jag konfronteras med det här. 

Jo, vet att fertiliteten förstås sjunker när man passerat 40, men blev så lätt gravid vid 41 att jag tror jag kan ha en chans ännu. 

Jag ser ingen mening med att ha sex efter klimakteriet då det inte kan bli barn ens i teorin. De enda gånger jag har lust är under ägglossningen och även om vi tyvärr inte ska ha fler (inte mitt beslut) finns det i alla fall en minimal teoretisk chans ännu några år till (är 43). Ser faktiskt inget positivt med att vara medelålders, är fortfarande lika osäker som då jag var yngre och nu dessutom fulare och rynkigare.

Det låter inte alls bra. Kanske du ska söka stöd för dina känslor så att du kan glädjas åt det liv du har?

Jag ser ingen mening med att ha sex efter klimakteriet då det inte kan bli barn ens i teorin. De enda gånger jag har lust är under ägglossningen och även om vi tyvärr inte ska ha fler (inte mitt beslut) finns det i alla fall en minimal teoretisk chans ännu några år till (är 43). Ser faktiskt inget positivt med att vara medelålders, är fortfarande lika osäker som då jag var yngre och nu dessutom fulare och rynkigare.

Det bästa är typ.. allt!

Ungarna är stora, klimakteriet passerat. 
Ca tio år till pension efter över 40 år i yrkeslivet.

Sen kan jag tycka att de som är sisådär 40 inte riktigt hör hemma här i tråden.

/56-åring som är nöjd med tillvaron.

Tråkigt för dig.

Jag har i praktiken inte velat ha fler barn sedan jag fick min yngsta för 10 år sedan (är i din ålder 44 år) och jag har aldrig tänkt att sex endast är i syfte att få barn.

Sexlusten i sig har väl förändrats, men den är inte lägre nu än den var tex mellan barnen, under de mest intensiva småbarnsåren. Och att slippa tänka på ev graviditeter kommer att bli en lättnad för jag är inte fullt förbi klimakteriet ännu.

Jag är inte alls fulare nu än när jag var yngre. Lite rynkigare, jo absolut. men i övrigt är jag mer vältränad, har finare hy (hade akne förut som nu är borta) och starkare och piggare nu än när jag var tex 30, och gladare och tryggare i mig själv än när jag var 20. På det stora hela ligger jag på topp i livet nu.

Av alla argument för så tycker jag alltid det här är det konstigaste, det är ju uppenbart helt fel på en massa sätt och i de fall det stämmer så är det ju helt temporärt.

Dina fysiska förutsättningar är extremt mycket sämre nu än du var 20 och att du är mer attraktiv nu är ju rent självbedrägeri, ingen 44 årig kvinna är mer begärlig än hon var vid 20. Varför tror kvinnor sånt?

Jag ser ingen mening med att ha sex efter klimakteriet då det inte kan bli barn ens i teorin. De enda gånger jag har lust är under ägglossningen och även om vi tyvärr inte ska ha fler (inte mitt beslut) finns det i alla fall en minimal teoretisk chans ännu några år till (är 43). Ser faktiskt inget positivt med att vara medelålders, är fortfarande lika osäker som då jag var yngre och nu dessutom fulare och rynkigare.