• Anonym (Smulan)

    Vinner jag nåt på att ta bort äktenskapsförordet? Och hur ska jag klara ett dödsfall?

    Min man har två barn sedan ett tidigare förhållande. De bodde hemma när jag flyttade in i hans hus. För att det skulle bli enklare att hålla reda på skrev vi äktenskapsförord innan vi gifte oss.

    Jag ville inte flytta in i mannens hus. Jag hade velat köpa ett nytt hus tillsammans, men mannen vägrade. Han är oerhört mån om sina barn, som han då var boendeförälder till och tyckte väl att de skulle slippa flytta. Jag ville verkligen inte ha det huset och har därför betalt hyra till min man alla år.

    Barnen, en son och en dotter, har nu flyttat hemifrån. Därför funderar jag på om det kunde vara nån vits att upphäva äktenskapsförordet. Blir det någon skillnad över huvud taget för min del? Vid skilsmässa eller dödsfall? Vad jag förstår ärver jag ändå inget utan det blir hans barn som ärver. Detta är något som oroar mig eftersom jag då måste flytta från mitt hem om mannen avlider innan mig. Jag är rörelsehindrad och kan inte bo var som helst. I detta huset har jag fått en trapphiss av kommunen, men flyttar jag får jag inte den hjälpen. Jag kan inte gå i trappor. Jag måste alltså som nybliven änka snabbt hitta en bostad på markplan mitt i bostadsbristen.

    Vad jag förstår kan man skriva nåt avtal så att barnen får en del av sitt arv senare. Det vägrar mannen. Hans ex var väldigt vidlyftig med pengar och försnillade också en del av barnens pengar. Jag är inte i närheten likadan men han är ändå rädd att jag ska försnilla alla barnens pengar så att de inte får något arv alls.

    Till saken hör att barnen är starka och friska med välbetalda jobb. Jag har också ett bra jobb, men är som sagt medelålders och handikappad. Tyvärr blir jag bara mer handikappad.

    Jag vet inte hur mycket mannen har på banken, men har har som sagt sitt hus. Jag har 1 miljon på banken, vilket inte är i närheten av att kunna lösa ut barnen vid makens död.

    Dessutom: om min man skulle vara otrogen skulle jag bli tvungen att förlåta och gå vidare, annars skulle jag inte ha nånstans att bo - eller rättare, förlåta så länge det skulle ta att hitta ny bostad (kan ju ta 12 månader minst)

  • Svar på tråden Vinner jag nåt på att ta bort äktenskapsförordet? Och hur ska jag klara ett dödsfall?
  • möjligt
    Bagar Bengtsson skrev 2019-06-18 12:33:41 följande:

    Nu vet jag inte vilken stad du bor i men vissa föreningar låter folk köpa en bostadsrätt och hyra ut och då även längre än ett år. Om du skulle hitta en sån förening så kan du investera din miljon samt låna resten och hyra ut den. Då får du pengar som täcker lån/hyra och underhåll samt en summa över. Du har dessutom möjligheten att flytta dit om din sambo dör/är otrogen.

    Att dina föräldrar sagt att bostadsrätt är dåligt är nog det sämsta rådet du fått tyvärr.Jag skulle tippa på att 95% av alla bostadsrättsinnehavare ligger bra plus på sina investeringar.


    Historiskt har vi haft flera perioder med kraftiga ränteuppgångar. Hamnar man mitt i en sådan så är en bostad endast en lönsam investering om du har minimalt eller inga lån OCH planerar att bo där i många många år.

    I perioder där räntor plötsligt stigit så har många fastnat i att ha en väldigt hög månadskostnad, inte kunna amortera alls och i allra värsta fall ha lån som plötsligt överstiger bostadens värde Eftersom höga räntor får priserna att falla, ibland drastiskt.

    Eftersom TS också har ganska goda anledningar att inte vilja låsa hela sitt kapital så hade det ju varit jättekonstigt att köpa en bostadsrätt som bara står för i fall att.
  • Anonym (Smulan)
    Anonym (W) skrev 2019-06-18 12:04:27 följande:
    Visserligen, men du har gjort dig beroende av din sambo för tak över huvudet, så pass att du själv skriver att du måste förlåta eventuell otrohet för att inte bli bostadslös. Det skriver jag inte för att döma dig utan för att belysa riskerna med att göra så.

    Börja planera för en självständig framtid i stället.

    Ta reda på om du har förtur så att du inte missar någon möjlighet. Nu vet jag inte var du bor men i Stockholm kan man få förtur om man har "starka medicinska behov", vilket jag antar att du har eftersom du skriver att ditt tillstånd förvärras med tiden.
    Ja, det var dumt att flytta från ena änden av landet till den andre, och till en man som redan hade barn och därför inte ville flytta från sitt hus och rycka upp barnen.

    Det jag tänker på nu främst är egentligen ett nytt gemensamt boende som vi äger båda två, och då ett boende som jag skulle kunna ta över och äga själv om behov uppstår.

    Att leva som särbo bara för att det är svårt att hitta bostad vid separation eller dödsfall känns lite märkligt egentligen. I så fall borde stora delar av landets befolkning behöva leva särboskap.


  • Anonym (Smulan)
    Bagar Bengtsson skrev 2019-06-18 12:33:41 följande:
    Du säger att du har testamenterat dina tillgångar till hans barn. Det låter ju som att ni har en sund relation. Har du pratat med dem om hur de står sig utifall deras pappa dör?
    Nej det har jag inte. Vi har en bra relation, men detta är definitivt inget vi pratat om.
  • möjligt
    Anonym (Smulan) skrev 2019-06-18 13:52:18 följande:

    Ja, det var dumt att flytta från ena änden av landet till den andre, och till en man som redan hade barn och därför inte ville flytta från sitt hus och rycka upp barnen.

    Det jag tänker på nu främst är egentligen ett nytt gemensamt boende som vi äger båda två, och då ett boende som jag skulle kunna ta över och äga själv om behov uppstår.

    Att leva som särbo bara för att det är svårt att hitta bostad vid separation eller dödsfall känns lite märkligt egentligen. I så fall borde stora delar av landets befolkning behöva leva särboskap.


    Som W skriver så finns det gott om(framförallt ) som hamnat i riktigt taskiga situationer vid separationer och dödsfall. Därför är det viktigt att ta diskussionen och planera för olika möjligheter.

    Däremot har ju särboskap inte med grundfrågeställningen som sådan att göra utan blir bara en slutlig konsekvens om din sambo vägrar vara delaktig i någon form av kompromiss. De flesta i bra förhållanden bryr sig ju om partnerns trygghet om denne lyfter frågan.

    Men det finns ett problem med sambofällan för kvinnor i din situation.

    Träffat någon i mogen ålder och flyttat in i dennes hus sedan tidigare. Han betalar huskostnader och renoveringat hon står för omkostnader, resor etc

    Men blir ju etter värre om hon inte heller har ett sparkapital som du
  • Anonym (Smulan)
    möjligt skrev 2019-06-18 14:34:19 följande:
    Som W skriver så finns det gott om(framförallt ) som hamnat i riktigt taskiga situationer vid separationer och dödsfall. Därför är det viktigt att ta diskussionen och planera för olika möjligheter.

    Däremot har ju särboskap inte med grundfrågeställningen som sådan att göra utan blir bara en slutlig konsekvens om din sambo vägrar vara delaktig i någon form av kompromiss. De flesta i bra förhållanden bryr sig ju om partnerns trygghet om denne lyfter frågan.

    Men det finns ett problem med sambofällan för kvinnor i din situation.

    Träffat någon i mogen ålder och flyttat in i dennes hus sedan tidigare. Han betalar huskostnader och renoveringat hon står för omkostnader, resor etc

    Men blir ju etter värre om hon inte heller har ett sparkapital som du
    Han står för allt när det gäller huset: renoveringar och så. Vi delar på kostnad för möbler, resor, mat osv. Varför skulle jag betala hans semesterresa?

    Min totala månadskostnad för boende och mat är 3500:-. Utöver det tillkommer såklart CSN, fackföreningsavgift och liknande.
  • Åsa
    Anonym (H) skrev 2019-06-11 15:08:28 följande:
    Du vill vara säker på att få bo kvar när han dör. Och det är det hela. Menar du att du ska bli garanterad att få köpa huset om han avlider?
    TS har skrivit att hon inte har råd att köpa huset. Vad hon efterlyser är snarare en lösning av typ "orubbat bo" vad gäller boendet. Sådant går ju att lösa på olika sätt. Hustrun ärver med förfoganderätt,  därefter tar barnen det. Barnen ärver men förbinds att låta hustrun disponera huset på livstid eller tills hon vill flytta. Etc. Det går förmodligen att lösa men det förutsätter att maken 1 inser/erkänner att hustruns boende kan ge problem och behöver regleras och 2 vill göra det.
    En make som inte är intresserad av att hans fleråriga hustru har ett tryggt boende om han dör framstår inte som så väldigt omtänksam. Nej, många vill inte diskutera skrämmande saker som död och sjukdom men nu finns de ju oavsett om man sticker huvudet i sanden.
  • Anonym (Smulan)
    Åsa skrev 2019-06-18 14:58:26 följande:
    TS har skrivit att hon inte har råd att köpa huset. Vad hon efterlyser är snarare en lösning av typ "orubbat bo" vad gäller boendet. Sådant går ju att lösa på olika sätt. Hustrun ärver med förfoganderätt,  därefter tar barnen det. Barnen ärver men förbinds att låta hustrun disponera huset på livstid eller tills hon vill flytta. Etc. Det går förmodligen att lösa men det förutsätter att maken 1 inser/erkänner att hustruns boende kan ge problem och behöver regleras och 2 vill göra det.
    En make som inte är intresserad av att hans fleråriga hustru har ett tryggt boende om han dör framstår inte som så väldigt omtänksam. Nej, många vill inte diskutera skrämmande saker som död och sjukdom men nu finns de ju oavsett om man sticker huvudet i sanden.
    Det är exakt det jag vill. fast jag är osäker på om det går när det är särkullbarn inblandat.
  • möjligt
    Anonym (Smulan) skrev 2019-06-18 14:53:17 följande:

    Han står för allt när det gäller huset: renoveringar och så. Vi delar på kostnad för möbler, resor, mat osv. Varför skulle jag betala hans semesterresa?

    Min totala månadskostnad för boende och mat är 3500:-. Utöver det tillkommer såklart CSN, fackföreningsavgift och liknande.


    Jag skrev lite otydligf menade inte att du sitter i den sitsen, jag menade att det inte är så ovanligt att kvinnor kan hamna där.

    Just när man går in i ett långvarigt samboförhållande senare i livet där man börjar sambo i den enes hus sen tidigare. Ert äktenskapsförord skapar ju en ungefärlig samma situation

    Det är väl inte heller så konstigt om man har gemensam ekonomi och inte tänker på att huset inte ingår i en framtida när det inte införskaffades för gemensamt bruk. Tycker faktiskt inte det är så konstigt alls om man inte direkt tänker på mer än att man delar lika på alla kostnader, att en del av hans då går till att betala av huslånet och renoveringar spelar ju ingen roll förrän man inser att man inte har någon faktisk andel i huset.
  • Anonym (H)
    Anonym (Smulan) skrev 2019-06-18 15:19:12 följande:
    Det är exakt det jag vill. fast jag är osäker på om det går när det är särkullbarn inblandat.
    Det går, men allt hänger tyvärr på din sambos goda vilja. Eller att särkullsbarnen frivilligt väntar med sitt arv tills du dör.
    Du bor väldigt billigt nu, din sambo kanske tycker han subventionerar ditt boende tillräckligt? Inte för att jag tycker att han inte ska ta hänsyn till din trygghet som äldre för det. Bara en reflektion.
  • Anonym (Smulan)
    Anonym (H) skrev 2019-06-19 08:08:55 följande:
    Det går, men allt hänger tyvärr på din sambos goda vilja. Eller att särkullsbarnen frivilligt väntar med sitt arv tills du dör.
    Du bor väldigt billigt nu, din sambo kanske tycker han subventionerar ditt boende tillräckligt? Inte för att jag tycker att han inte ska ta hänsyn till din trygghet som äldre för det. Bara en reflektion.
    Jag är inte sambo. Jag är gift, men vi har äktenskapsförord (så blir väl samma lika)
Svar på tråden Vinner jag nåt på att ta bort äktenskapsförordet? Och hur ska jag klara ett dödsfall?