Vinner jag nåt på att ta bort äktenskapsförordet? Och hur ska jag klara ett dödsfall?

Då får du dra upp hårdheten ett snäpp. Ge honom tydliga alternativ men se till att du är beredd att ta det alternativ det bli.

Det kanske redan har tagits upp men har inte du förtur i bostadskön med tanke på din funktionsnedsättning?

Sedan undrar jag hur sund er relation är när du måste fundera över en plan i hemlighet och skriver att det kommer att ta hus i h-vete om du vill bli särbo.

Vad känner ni för varandra egentligen? Är det kanske bättre att bryta upp så kan du planera din framtid som du vill?

Jag förstår inte varför kvinnor gör sig ekonomiskt beroende av män på det här viset. För mig är det inte jämställt öht. Det är en sak om ni hade gjort gemensamma investeringar eller haft andra ekonomiska projekt ihop men i övrigt är det hans tillgångar.

Jag förstår att din sambo vill att allt ska tillfalla barnen, så tänker jag också om mitt barn. När jag har levt i relationer där mannen har haft bättre ekonomi har jag aldrig räknat med hans pengar/tillgångar utan alltid haft en plan B som bygger helt på min egen ekonomi.

Det är bland annat för att min far, som var advokat, under vår uppväxt tjatade om att vi inte fick göra oss ekonomiskt beroende av en man. Han hade sett många skräckexempel på det genom yrket.

Dessutom gillar jag frihetskänslan av att inte vara det och att relationen bara handlar om det den ska - kärlek.

Jodå. Detta kan dock ta tid.

Jag föredrar hyreslägenhet framför bostadsrätt i det här läget. Jag började spara för drygt 20 år sedan efter att ha sett ett reportage om en man som blivit förlamad efter en olycka. En operation som gjordes i Ryssland skulle kunna ge honom gångförmågan tillbaka men Försäkringskassan vägrade godkänna operationen. Han var tvungen att sälja huset för att få råd med resa och operation. Operationen lyckades så trots att han blev fattig på kuppen tyckte han nog att det var värt det. Jag har sparat sedan dess - OM jag skulle råka ut för något liknande - och nu är jag rörelsehindrad och sjukförsäkringssystemet har krackelerat. Jag vill alltså ha pengarna som en säkerhet.

Om jag vill ha en hyreslägenhet lär det ta 10 år innan jag får en. Det är ju inte bara det att det ska bli en lägenhet ledig, jag ska kunna komma in och ut ur den osv.

Jag har ju pengar. I alla fall en miljon. Om det bara hade funnits bostäder hade jag kunnat flytta imorgon, men det är ju skriande bostadsbrist trots att det ständigt byggs nytt.

Jag tror inte att jag får förtur. De enda som får förtur numera är nog nyanlända.