Byter ni åsikt eller argument för det ska passa just i den sitautionen?

Självklart! Skulle ha massa ovänner, inget jobb, ingen examen dåligt boende. Ofta jag inte hållit med lärare, chefer, släkt osv. Men skulle knappast få någon examen utan att vara på "god fot" med lärarna eller fått något jobb. Kallas att vara smidig, vit lögner har tagit mig långt. Andra I klassens som var tvungna att flåsa sina åsikter, tycka och tänka om allt och ifrågasätta ofta ansåg lärarna och praktikplatsera inte var lämplig inom yrket och fick lämna. Eller så fick dom problem längre fram.

Slicka röv och smöra har man behövt göra länge. Men, jag ser till att folk inte märker att jag byter åsikter och ändrar mig. Jag håller mig exremt neutral för att irritera minst folk och ändrar inte den för allmänheten. Mina riktiga åsikter delar jag enbart med min man och bästa vän. Då läcker det inte ut. För skulle jag börja babbla hålla hårt vid mina åsikter och argumentera är det alltid någon som skulle ta illa upp oavsett. Är inte konflikträdd, men jävligt rädd om mitt jobb och rykte. Har ett jobb som kräver att man är neutral. Tycker inte att få tala fritt och allt är viktigare än mat och husrum, än så länge.