Behöver råd genast..

Borde jag isf ringa förlossningen eller 1177...? Vill inte tränga mig på känner jag på nåt sätt..

Tack för era råd.. känner mig bara så töntig. Var nämligen på förlossningen tisdag kväll pga minskade fosterrörelser nämnde då även detta för läkarna, men dom tog inte ens ett blodtryck.. dom gjorde egentligen ingenting förutom att konstatera att jag har moderkakan i framvägg och att min dotter troligen spenderade dagen med att sparka på den så jag inte kände nåt sen fick jag åka hem....

Jag ringde in! Och jag fick komma in.. och jag är kvar...

Efter vaginalt ultraljud kom dom fram till att min livmodertapp i stort sett inte existerar just nu. Smärtan i buken som strålar är alltså värkar. Har fått dropp som stoppar värkarna och en spruta som mognar organen snabbare....

Ja jag känner mig faktiskt rätt lugn behagliga läkare som glada och lugna och inte alls stressar upp mig.

Oj låter så tidigt! Hur gick det för din lilla goding?

Jag är ju 6 veckor längre idag än du var med din son!

Jag känner mig helt slut faktiskt. Just det faktum också att jag var här för 3 dagar sen med samma symtom men ingen koll gjordes så dom kunde upptäcka tappen redan då! Droppet hjälper men inte alls helt. Sen det dessutom att min man är 30 mil i från mig och jobbar stressar inte direkt på mindre, hehe..

Jag är dessutom diabetiker och min lilla stjärna ligger +17% i tillväxten! Vilket är bra i just detta sammanhang haha. Shit.. 440 är ju som ett litet smörpaket! Otroligt vad vården gått långt! Tack kära du!

Känns mycket bättre nu när jag pratat med dig faktiskt!:) behövde höra det du säger!

Skönt med eran lilla krigare<3 får man fråga om han fick några men lilla mini? Fick han några skador? Helt fascinerad över vården faktiskt och vad dom åstadkommit..

det jag undrar egentligen är vad är det som gör att man föder eller inte hehe.. varför föder man kanske för att tappen är kort.. allt detta är så nytt för mig! Förstår inte riktigt vad tappen har med allt att göra!

Hans chef lyckades se till så han får lossa idag (långtradarchaufför) så han kommer hit inom några timmar, känns skönt..

[quote=79691194][quote-nick]Anonym (Mående) skrev 2019-06-14 21:06:53 följande:[/quote-nick]Han är helt frisk :) lite kort i rocken men än så länge är han så liten så läkarna säger att han kommer växa ikapp (snart 2 år) vi kom hem i v.38. Fick lite hjälp hemma men efter 3 veckor gick allt bra.

I mitt fall var det en GBS infektion. Jag hade sammandragningar från v.18 som ingen tog på allvar trotts att jag talade med min bm flera gånger. Infektionen kan framkalla sammandragningar som påverkar tappen negativ och i mitt fall så utplånades tappen helt och jag öppnade mig.

Många läkare tar inte GBS på allvar då ca var 3e kvinna bär på det men det finns de antal kvinnor och barn som drabbad negativt.

Sen finns det ju andra anledningar..försvagad livmoderhals , annan anatomi på livmoder där barnet inte får den plats den behöver så en för tidig förlossning sätts igång.

Livmodertappen har du ju i alla lägen, det r bara det att sen öppnas upp när någon knackar på.. som en tratt ungefär. :)[/

Skönt att han är frisk! Är kort i rocken jag med så.. haha..

Har iaf fått veta nu att jag enbart fått droppet som ska stoppa värkarna för att hinna ge kortisonsprutorna, och att min mini dotter med stor sannolikhet är hörn inom 24-48 timmar.

Min tapp verkar inte existera alls.

Tack för omtanken! Inväntar min man vilken sekund som helst nu, känns så skönt..

Gör ett gemensamt svar tänkte jag!

Droppet sitter kvar. Spruta 2 i ryggen (kortisonet) är intaget nu på kvällen. Sovit 1,5 timme inatt.... hehe. Smärtan är extrem. Har svåra sammandragningar trots droppet. Kom en kaos våg av förlossningar här runt lunch tiden. Jag glömdes bort och mitt dropp tog helt slut. Fick värkar utan dess lika. Strålade ner i låren och ljumskarna bak i rumpan och jag svettades som en blöt gris.. när sköterskorna tillslut såg mitt larm och fyllde på droppet gick det värsta över efter någon timme.. molvärken sitter dock konstant i bakgrunden..

Varit en läkare som gjort vaginalt ultraljud, undersökning och vanligt ultraljud. Jag har öppnat mig ca 3 cm, min bebis ligger med toppen av huvudet en lillfingers längd ner från troskanten och trycker på konstant samt är helt fixerad. Fått besök av en trevlig kvinna från neo som gav broschyrer och gick igenom allt som skulle ske om hon kommer nu. Känner mig lite smått stressad när jag vet enligt läkarens gissning att hon är här inom 24 timmar med allt som ska hända nu liksom! Mina tankar skenar liksom iväg.. jag har längtat så mycket efter denna lilla tjej och fått hjälp med fertilitet och gått igenom många tuffa år med min man (vi är 25) och nu äntligen lyckades vi och så blir det såhär. Om jag inte redan innan kände mig misslyckad som kvinna så gör jag det verkligen nu...

Jag går in i vecka 30+5 blir det idag, lillan uppskattas till ca 1700-1800 alltså inte jätte liten (+12% idag) alla läkare är positiva till att allt kommer gå bra, min man är hur lugn som helst (tack gode gud amen) och jag känner mig som ett nervvrak som håller skenet uppe för familjen ungefär.. verkar iaf bli en vaginal förlossning då hon i stort sett redan är påväg ut och det känns ganska skönt så jag kan vara hos henne ganska direkt och slippa uppvak osv.. dom har stenkoll på hennes kurvor då hennes hjärtljud gick ner till ca 80 en sväng där, dom misstänkte att jag klämt henne ungefär när jag rörde mig..

Shit vilket långt rörigt inlägg men allt bara flödade.. bestämt mig idag för att skriva ner allt i ett block, för att sen kunna gå tillbaka och kolla vad jag egentligen gick igenom osv. Tror det kan hjälpa mig psykiskt på nåt sätt

Och tack för alla er underbara kvinnor mammor och kanske till och med män för att ni tar er tiden att skriva till mig! Ni är guld!!<3

Kommer som det verkar enbart hinna få 2 sprutor, värkarna startar bara emellan dropp bytet och jag går runt kallsvettig hela tiden. Dom köper bara lite tid helt enkelt. Men 2 är helt okej säger dom.

Jag ligger i Falun, dalarna. Faktiskt super nöjd med vården och personalen.

Är det som gör det så svårt tycker jag, jag vet liksom inte om hon ens behöver andningshjälp, men jag vet inte heller om hon kommer överleva liksom. Neo läkarna förbereder mig på det värsta med respirator, och hela kittet. Förstår dom dock ifall det skulle bli så.

Vad hände med din lilla goding? Vet dom varför det blev som det blev?

Jag är redan nu livrädd för syskon, haha.. jag är INTE redo att begrava min dotter. Inte riktigt kommit över min pappas begravning för 16 år sen. Absolut inte redo.

Tack för att du stället upp<3

Väntar på kvällsmat och att få bort droppet nu om ca 30 minuter. Läkarna och barnmorskorna frågar mig om jag tror att hon kommer idag. Jag blir helt förvirrad. Haha ingen aning, jag är 25 år och aldrig känt hur en förlossning ska kännas eller hur den startar haha! Men ska bli skönt att slipp droppet faktiskt. Och jag tror att jag är beredd. Tack för att ni finns här!

På nåt sätt beskyller jag mig själv. Jag är född kvinna men är värdelös på att göra det en kvinna ska.. jag har så mycket frågor och få svar.. ingen vet varför det är såhär. Jag är dock överlycklig för att min man faktiskt övertalade mig att åka in. Han tyckte inte jag skulle vänta en dag till utan åka direkt för han är lite överbeskyddade!

Det tackar jag högt för!!

Jag kände mig ensam, utlämnad, värdelös, men min man och alla ni som tar er tid att skriva till mig HJÄLPER enormt! Och tack för att ni finns! Guld är ni!!

Senaste budet är värkar. 10-3 minuter imellan, relativt smärtsamma men hanterbara! Öppen ca 4 cm och en fosterhinna/fostersäck (??) sticker ut. Ska räkna med att hon tittar ut nu inom några timmar- dagar!

Såå! 23 tiden måndag natt gick vattnet ... 00.15 var tösen ute

Allt har gått förvånansvärt bra, jag var uppe och gick 10 minuter efter moderkakan kom. Lilla madam har fina värden och mår fantastiskt.. lite syrgas hjälp för säkerhetens skull, och även lite glukos hjälp då jag är diabetiker! Men hon mår bra, jag mår bra, min man mår bra!

2004 gram ren kärlek!

Tack alla för erat stöd och era svar, betyder allt och har varit jätte bra stöd för mig!