• Anonym (Jhb)
    Tue 18 Jun 2019 01:14
    4691 visningar
    219 svar
    219
    4691

    Sociala koder

    Hej! Jag har ett problem. Ni som är lite äldre och mer erfarna kanske kan komma med rimliga förklaringar då jag försökte förklara på ett annat forum, men fick inte så bra förklaringar. Mestadels oseriösa svar.

    Men jag har en diagnos och har pga det svårigheter med sociala koder. Men mitt problem är inte det sociala på det sättet att jag har svårt att träffa nya vänner. Det är bara roligt och jag är väldigt social som person. Utan det som sker är att så fort jag vill lära känna någon tjejkompis så har jag tidigare fått höra att jag gör på fel sätt. Jag har lite olika exemplen som ni kan utgå ifrån och tolka så kan ni ge era råd och tips och åsikter.

    Jag vill främst veta vad det är för sk fel dessa personer faktiskt syftar på.

    1. Stina och Calle har fb och det har även Berit. I mitt fall så är har jag en diagnos och dem personer jag syftar på, har inte diagnoser och är sk normala personer. Dvs att de förstår sociala koder, har fungerande liv, flyttat hemifrån, skaffat barn, jobb kompisar mm. De har inga svårigheter med det sociala. Stina & Calle är dessa normala personer i detta exemplet och Berit ska föreställa mig. Eftersom alla 3 har fb så är detta något normalt, för de flesta i samhället har fb eller sociala medier. Men i mitt fall så får jag höra utav dessa sk normala personer att jag gör på fel sätt inom det sociala med tex sociala koder.

    Det kan vara allt ifrån att ha just fb eller bara att det är något fel att prata med folk på fb. Gör inte de flesta det, pratar på fb instagram osv? Det är ju inget konstigt eftersom det är någonting som många vet är normalt. Det är ju det de sociala medierna är till för, att prata med människor och mycket annat. Vad syftar dem då är själva felet? Att prata med människor, eller att ha fb eller vadå? Det låter så konstigt att något normalt är helt plötsligt fel och dem kan dessutom inte ge rimliga förklaringar om det sk felet. Det är ju inte något riktigt fel jag gör heller, för dem gör ju likadant själva. De har ju sociala medier själva så om det ska vara helt rätt så gör ju allihopa som har fb något fel.

    Ett annat exempel är att normala personer som jag beskrev ovan, förstår inte att man endast vill lära känna nya personer och skaffa kompisar. Tex att man på en studentmottagning försöker vara social men normala personer är tråkiga och kan verkligen inte föra en konversation. De vill liksom inte vara en del av det sociala utan sitter i sin bubbla. Jag försökte lära känna några som var några år yngre än mig och det gick liksom inte att prata, det var som att prata med en vägg. Jag ansåg ju dessa personer som normala så jag trodde ju att de skulle vara roliga sociala och så. Jag ser ju skillnad på de som har diagnoser och de som inte har det, för personer utan ASD har ju lättare med just den sociala biten. Men de personer jag försökt bli vän med har haft mer diagnoser än mig känns det som eller haft extremt skeva inställningar om sociala koder mm.

    Jag försökte lära känna en tjej som jag ville bli vän led, så jag föreslog en fika i stan. I kände inte varandra så bra men fika eller shoppa i stan tycker jag är ett både naturligt och bra sätt att ta kontakt med nya människor på. Finns även grupper där andra söker vänskap där man har gemensamma intressen. Så detta är ju inget konstigt. Däremot tyckte hon det, då hon dels sa att vi var bekanta, hon gick beteendevetenskaplig linje så hon skulle ju självklart föreläsa för mig hur man tog kontakt med människor och menade då att jag gjorde på fel sätt. Vad är då det sk felet? Att jag försökte lära känna henne som en kompis?

    Eller som när jag var ute med min sambo och några och skulle kolla på en spelning. Varpå vi träffade några andra på spelningen/baren och jag hade ingen aning om vilka dem var. Fick reda på det i efterhand. Eftersom jag är social och inte visste vilka de var så ville jag vara artig och hälsa. De va så högt så det gick ju inte att kommunicera med någon så dem hörde ju inte vad jag sa. I detta fall så tycker jag att de har jag förståelse för eftersom det var så högt. Jag och min sambo plus de vi var med gick till ett annat ställe. Alla var jätte sociala och trevliga. Tills dem kom igen. De hälsade inte på mig och hälsade bara på alla andra. Innan hade de kollat väldigt mycket åt mitt håll och jag kände mig bara obekväm och ni vet känslan när man märker att det är personligt. Jag blev bara irriterad och ledsen eftersom jag inte förstod vad jag hade gjort för fel. På andra stället så hälsade dem inte, den ena glodde på mig och undrade typ vem jag var eller varför jag satt där kändes det som. Personen fick senare reda på utav min sambo vem jag var.

    Problemet här är ju att dessa personer va 30 år och har både familj och barn. Wtf? Känns så himla märkligt beteende och detta är ju om inte något, något socialt fel dem gjorde.

    Det är ju normalt att man hälsar på allihopa och inte bara på dem där och utesluter någon annan. Jätte omoget för några som är 30 och har familj och barn.

    Jättelångt inlägg men detta är då några exemplen på olika sociala fel jag fått höra att jag gör. De har inte sagt det så direkt utan mer visar det på olika sätt genom handlingar eller bara tyckt mitt sätt att lära känna folk varit något fel.

    Vore jättetacksam för svar vad detta kan bero på! Vill ni ha mer info så fråga bara så kan jag berätta mer.

  • Svar på tråden Sociala koder
  • Anonym (????)
    Tue 18 Jun 2019 01:30
    #1

    Jag kanske läser slarvigt eller fattar trögt men jag hittar inga exempel på vad du enligt de här personerna ska ha gjort för fel. Du skriver ATT de säger att du gör fel, men inte VAD det är för fel du gör. Första exemplet är ju bara att tre personer har FB och två säger att den tredje gör fel. Men hur ska vi veta om deras åsikt stämmer när du inte skriver vad "Berit" har gjort?

  • Anonym (Jhb) Trådstartaren
    Tue 18 Jun 2019 01:43
    #2

    De säger att jag gör fel och dem syftar ju på som jag sa att de tyckte de va fel att jag pratade med folk på fb, att denna tjejen jag försökte lära känna tyckte att mitt sätt att lära känna henne var konstigt. En fika och shoppa mm är normala sätt att ta kontakt på. Jag hade ju träffat henne några gånger innan fast i grupp och tyckte att de skulle vara kul att lära känna en ny tjejkompis.

    Kortfattat så nämner ju dessa normala personer bara rent allmänna normala sk fel jag gör, därav varför jag tog just sociala medier som exempel då många har det.

    Det jag undrar är då, vad anser då dessa personer är felet då när de har eller gör samma saker själva? De har ju väldigt mycket dubbelmoral och nämner ju inga riktiga anledningar till vad dessa felen är.

    De säger ju liksom det är fel att du har fb men om jag har fb så är det helt okej. Det är på det sättet.

    Eller tex det är fel att träffa nya vänner men om jag gör det så är det okej.

    Kortfattat så är dessa normala personer då lika omedvetna om det sociala som de med diagnoser, men anser att eftersom de fattar sådant så gör ju jag som har svårigheter med det sociala något fel. Jag gör ju inga fel egentligen, för de flesta har ju sociala medier eller vill träffa nya människor så om de plötsligt är något fel ja då borde fan alla göra sk fel. Vilken värld lever dessa personer i?

  • Anonym (????)
    Tue 18 Jun 2019 02:07
    #3

    Men hur pratar du med folk på FB? Är det med dina egna FB-vänner? Eller börjar du diskutera med andras vänner?

    Och vad menar du med prata? Det vanliga är väl att man skriver en kommentar om vad andra har lagt upp. Som exempel: Om min FB-kompis Lisa lägger upp en bild på en hund som jag aldrig har sett och någon annan av hennes kompisar säger "hur gick det hos veterinären?", så fattar ju jag att den kompisen känner Lisa bättre än vad jag gör och har koll på att det är Lisas hund och att den har varit sjuk. Då börjar ju inte jag ställa frågor om sjukdomen/skadan, utan nöjer mig kanske med att gilla bilden eller skriva att hunden är fin, eller fråga vad det är för ras.

    Eller om jag får syn på att Lisa har gratulerat någon kompis på födelsedagen, dvs en person som jag inte känner, då skriver inte jag grattis till den personen.

    Eller om Lisa och hennes kompis - som jag fortfarande inte vet vem det är - skriver om något som jag inte har med att göra, då kommenterar jag ju inte det.

    Så om du gör något sånt håller jag med om att du beter dig konstigt.

  • Anonym (Jhb) Trådstartaren
    Tue 18 Jun 2019 02:43
    #4

    Jag gör inga sådana saker utan jag skulle anse att jag tar kontakt på ett normalt sett. Visst har man gjort sk fel och så men då visste jag ju inte om mina svårigheter. Fick reda på min diagnos väldigt sent.

    Jag är väl medveten om min diagnos och hur jag funkar, men jag blir däremot orolig hur andra funkar eftersom de har extremt skeva uppfattningar om det sociala.

    Exemplens jag tog upp kanske var dåliga men om du vill ha mer likande du tog upp - jag skrev grattis till en vän och vi hade bråkat tidigare och jag tänkte eftersom de gått så lång tid så trodde jag att det var löst. Hon reagerade jätte mycket på det och det tyckte jag var jätte konstigt att hon fortfarande var sur trots att de hade gått typ 3 år då vi bråkade. Vi hade ju mindre kontakt men att bara skriva grattis känns lite konstigt att anse som något fel.

    Eller som jag skrev om tjejen jag försökte lära känna som vän, alltså jag kände inte henne så bra och hade träffat henne några gånger innan på event så jag skrev på fb till henne och frågade om hade lust att ses på en fika.det är ju så man tar kontakt med andra, de är ju inte så att man är tyst och så blir man vän med någon. Det funkar ju inte så, utan man måste ju ta intiativ och vara social.

    Jag försökte ju ta kontakt med dem på studentmottagningen eftersom vi satt vid samma bord. Studenten som jag kände var ju social och var ju lite tvungen eftersom de var hans student. Men hans kompisar var ju totalt inne i sin egna bubbla och ville inte vara sociala alls. De var väldigt tydligt så man märkte ju. Alltså de va kortfattade och ställde inga följdfrågor så de kändes som jag pratade med en vägg. Dessa personer är ju sk normala personer och därför tyckte jag då att dessa personer kan inte va normala för de fattade ju knappt hur man förde en konversation.

    Pga detta undrade jag om de var något sk fel jag gjorde eftersom dem mer eller mindre visade det genom sina handlingar.

    Jag vill ju bara träffa nya vänner och vem vill inte det? Hur förväntar dem sig att man ska göra då om de nu tycker jag gör på fel sätt? Vad är då rätt sätt? Som sagt så är de ju inga fel jag gör. Utan jag gör ju precis som de andra och då anser dem att jag gör på fel sätt. De där går ju liksom inte ihop...

    Därav varför jag tog de där med Stina Calle och Berit. Att alla 3 har fb och pratar med folk på fb men Berit som gör allting normalt får höra att hon gör fel. De andra gör ju likadana fel men blir inte påpekade om deras sk fel.

  • Anonym (Jhb) Trådstartaren
    Tue 18 Jun 2019 03:16
    #5

    Detta är ett annat sätt att förklara det hela på. Det kan vara vad som helst, de kan vara allt ifrån att folk som själva har fb eller instagram säger att de är fel att ha det, eller liknande. Alltså redan på gymnasiet så tyckte folk de var konstigt att jag pratade med dem från klassen på fb. De va ju inte så att jag inte pratade med dem överhuvudtaget.

    Mitt jämförande är väl mer vad som är felet med tex en sådan sak som jag nämnde dvs vad är felet om jag har fb eller om 50 andra har det? Om de var fel att ha fb eller prata på fb som man ska göra eller som är normalt och det folk gör, då skulle ju typ flera miljoner göra likadana fel som jag isf.

    Ett annat exempel är om jag vill träffa en vän och föreslår tex att hon och jag ska fika i stan eller shoppa, sä tycker dem personerna att det är konstigt när de är något som de flesta gör idag. Och då menar att jag gör på fel sätt.

    Det är väl sådana här fel dem tycker att jag gör och jag undrar då vad de syftar på, om de är någon social kod jag inte fattar. Låter som väldigt tråkiga personer om inte annat.

    Skillnaden är ju att jag inte förstår sociala koder och det komiska är ju att dessa personer gör ju mer fel genom att bete sig konstigt när de ska föreställa normala.

    Dessa personer förstår ju sociala koder, har mycket kompisar och har inga svårigheter med det sociala så ändå påpekar dem att ha fb eller prata på fb är fel, dem förstår inte och tycker de är konstigt att man vill lära känna dem på en social tillställning tex ett studentfirande.

    För mig är det där det brister eftersom deras logik inte håller i längden, de har ju ingenting att säga förutom att de beror på att de är en fingertoppskänsla eller att jag bara gör på fel sätt. De förklarar ju aldrig vad själva velet är och jag tror inte någon annan förstår de heller för det låter mer som att de har hittat på olika fel för de dem gör ör ju mer konstigt än mitt sätt som är fel.

    Jag har en diagnos och det är som om att dem har mer diagnos än vad jag har och att jag är normal i detta fall.

  • Anonym (J)
    Tue 18 Jun 2019 05:08
    #6

    Jag tror att du går för fort fram och att du missar hintar om att de inte är så värst intresserade av att bli din kompis. För att bli vänner krävs det personkemi, men det är inte socialt accepterat att rakt ut säga till någon att man inte är intresserad av hens vänskap. Istället gör man det med små subtila ledtrådar som kan vara svåra för någon på autismspektrumet att uppfatta. Om en person alltid svarar kortfattat, aldrig själv inleder en konversation med dig eller tar initiativ till att träffas så är det troligt att hen känner att ni två inte passar ihop som kompisar.

  • Barbro­45
    Tue 18 Jun 2019 05:14
    #7

    Kommunikation är inte bara det vi säger utan även gester, blickar, minspel. Denna typ av kommunikation lär vi oss i mycket tidig ålder. Man tror idag att de s.k. spegelneuronerna i hjärna styr detta och att det är problem där som gör att personer med diagnos inom autismspektrat har problem vid interaktion med andra.

  • Anonym (J)
    Tue 18 Jun 2019 05:28
    #8

    En annan sak: människor i trettioårsåldern med partner och barn har ofta inte ens tid att träffa de vänner de redan har så ofta som de skulle vilja. Därför är de i regel rätt ointresserade av att skaffa nya kompisar.

  • Anonym (Suck)
    Tue 18 Jun 2019 06:05
    #9
    +2

    Dom är väl svenskar allihopa. Här är det sjukt snävt för att passa in. Jag tycker att du låter jättetrevlig och jag gillar inte att du har tagit till dig dom här diagnoserna till hjärtat.

    Diagnoser ändras, modifieras, byter namn, tillkommer och stryks hela tiden.

    Du är en människa och kanske inte som den svenska normen men det innebär inte att du inte är normal, gillar inte hur man uttrycker sig så.

  • Anonym (Suck)
    Tue 18 Jun 2019 06:11
    #10
    Anonym (J) skrev 2019-06-18 05:08:18 följande:

    Jag tror att du går för fort fram och att du missar hintar om att de inte är så värst intresserade av att bli din kompis. För att bli vänner krävs det personkemi, men det är inte socialt accepterat att rakt ut säga till någon att man inte är intresserad av hens vänskap. Istället gör man det med små subtila ledtrådar som kan vara svåra för någon på autismspektrumet att uppfatta. Om en person alltid svarar kortfattat, aldrig själv inleder en konversation med dig eller tar initiativ till att träffas så är det troligt att hen känner att ni två inte passar ihop som kompisar.


    Fast ts fattar ju direkt! Hon tycker att det är orättvist, det är det hon skriver och jag håller med henne. Har inga problem med att läsa av människor, tvärtom och ser sådant här i samhället hela tiden. Jag brukar gilla såna som ts men har varit med om att kollegor tex fryst ut någon som ts som är snäll och trevlig och inte smälter in i inredningen.
Svar på tråden Sociala koder