Hjälp mig, vill jag ha barn eller inte?!

Följer.

Du vill inte ha barn just nu, men kanske sen. Vänta 5-10 år.

Och drick mer vin.

Precis, så tror jag också. Det var så det började för mig med, fast utan vinet. Dvs jag tyckte tillvaron var jättebra som den var och tänkte att jag kanske aldrig kommer skaffa barn, men rätt som det var poppade det upp tillfällen då jag såg någon gravid eller nåt och tänkte "undrar hur det skulle kännas..åh det måste vara underbart!"

Jag tycker du ska skriva listor för och emot. Eller göra en ordentlig översikt i varje fall. I nyktert tillstånd. Särskilt som ung och egenföretagare.

Börja med vilket liv du vill kunna leva, typ:

Jag vill bo i hus

Jag vill ha en häst

Jag vill kunna jobba minst 80%

Jag vill vara föräldraledig på heltid max 6 mån

Jag vill kunna rida 3ggr vecka

Jag vill styrketräna 2ggr vecka

Jag vill resa utomlands varje vinter

Sen börjar du rodda i det:

Jag vill bo i hus - vad kostar hus på din ort, har ni råd, funkar det på föräldrapeng?

Jag vill ha en häst - finansieras hur? Hinner jag med skötseln OCH ett barn? Har jag råd att hyra in hjälp annars?

Jag vill kunna jobba minst 80% - funkar med förskola? Var ligger förskolan? Hämta och lämna, vem gör det?

Jag vill vara föräldraledig på heltid max 6 mån. - Vem tar resten????

Jag vill kunna rida 3ggr vecka - Vem sköter barnet under tiden? Finns far- eller morföräldrar? Vill de ens passa barnbarn? Funkar det med pappans schema? Har vi annars råd att bekosta barnvakt?

Jag vill styrketräna 2ggr vecka - funkar logistiken? Barnpassning? Hur ofta vill pappan träna? Kanske får jag prioritera en gång i veckan ett tag, hur känner jag inför det?

Jag vill resa utomlands varje vinter - hur går det ihop m häst och barn? Kommer vi ha råd?

Fundera och vrid och vänd. Folk gör alldeles för lite sånt här, sen sitter de i efterhand och har inte tid/råd eller en partner som tänker heeeeelt annorlunda om saker och ting. Släng in ett till barn, en hund etc och lös även den logistiken. Lycka till!

(Sen blir de flesta alldeles utmärkta föräldrar och mycket kommer vartefter, såklart. Men tvekar man kan det vara bra att fundera lite på vad som väntar.)

Jag kände mindre och mindre att jag ville ha barn. Vid 30 hade jag valt bort det. Jag var fullständigt nöjd att bara vara moster och få alla ?godbitar? utan att offra nåt.

Jag ville inte ge upp min tid, att kunna göra vad jag ville, när jag ville.

Jag ville kunna spendera mina pengar precis som jag behagande.

Jag levde ett lugnt och sansat liv, drack sällan, var mest hemma, hade stadig inkomst. Egentligen dom bästa förutsättningar, men nej... barn var inget för mig.

En dag, när jag var 34, fick jag reda på att jag var gravid. Resultatet av En engångshändelse. Jag var då redan i vecka 13 - med tvillingar dessutom. Hela livet sattes på pottkanten. Innan beskedet hade jag, utan att tveka, sagt abort. Men när jag väl satt där var beslutet så extremt svårt och det kom främmande tankar och känslor.

Efter mycket gråt och förtvivlan valde jag att behålla.

Jag har aldrig ångrat mig och jag kan inte tänka mig livet utan mina barn.

Såvida inte ditt förhållande är avgörande i barnafrågan, så behöver du inte tänka på det nu. Svaret växer fram förr eller senare, på ett eller annat sätt.

[quote=79705643][quote-nick]Tow2Mater skrev 2019-06-20 23:33:49 följande:[/quote-nick]Och drick mer vin.[/

Ja, får jobba på det definitivt... alldeles för kass på det!

[quote=79705831][quote-nick]Anonym (Been there) skrev 2019-06-21 04:10:22 följande:[/quote-nick]Jag tycker du ska skriva listor för och emot. Eller göra en ordentlig översikt i varje fall. I nyktert tillstånd. Särskilt som ung och egenföretagare.

Börja med vilket liv du vill kunna leva, typ:

Jag vill bo i hus

Jag vill ha en häst

Jag vill kunna jobba minst 80%

Jag vill vara föräldraledig på heltid max 6 mån

Jag vill kunna rida 3ggr vecka

Jag vill styrketräna 2ggr vecka

Jag vill resa utomlands varje vinter

Sen börjar du rodda i det:

Jag vill bo i hus - vad kostar hus på din ort, har ni råd, funkar det på föräldrapeng?

Jag vill ha en häst - finansieras hur? Hinner jag med skötseln OCH ett barn? Har jag råd att hyra in hjälp annars?

Jag vill kunna jobba minst 80% - funkar med förskola? Var ligger förskolan? Hämta och lämna, vem gör det?

Jag vill vara föräldraledig på heltid max 6 mån. - Vem tar resten????

Jag vill kunna rida 3ggr vecka - Vem sköter barnet under tiden? Finns far- eller morföräldrar? Vill de ens passa barnbarn? Funkar det med pappans schema? Har vi annars råd att bekosta barnvakt?

Jag vill styrketräna 2ggr vecka - funkar logistiken? Barnpassning? Hur ofta vill pappan träna? Kanske får jag prioritera en gång i veckan ett tag, hur känner jag inför det?

Jag vill resa utomlands varje vinter - hur går det ihop m häst och barn? Kommer vi ha råd?

Fundera och vrid och vänd. Folk gör alldeles för lite sånt här, sen sitter de i efterhand och har inte tid/råd eller en partner som tänker heeeeelt annorlunda om saker och ting. Släng in ett till barn, en hund etc och lös även den logistiken. Lycka till!

(Sen blir de flesta alldeles utmärkta föräldrar och mycket kommer vartefter, såklart. Men tvekar man kan det vara bra att fundera lite på vad som väntar.)[/

Rider mellan 6-8hästar om dagen så det är inte en hobby utan det är mitt jobb. Är i processen att anställa en beridare. Problemet jag känner är att jag alltid ?löser? allt. Släng in vad som helst, jag hinner ändå med allt. Gymmar minst 4gånger i veckan, finns ingen chans för utlandsresor, jeez. Hör ju hur jag låter. Men vi är nöjda. Det jag är rädd för är att barnet kommer vara det som gör att jag inte ?löser? det längre. Sambon kommer att få vara hemma mest då han inte är egenföretagare på heltid. Försöker tänka att man hinner det man vill hinna. Är typen som vrider och vänder, frågar och diskuterar om allt, men det här med barn är lite tabu i min vänskapskrets och jag tror många skulle höja på ögonbrynen om jag hade berättat hur jag känner. Sambon blev dock väldigt glad över att jag överväger barn.

Tack för ett otroligt strukturerat svar!!! Tyvärr fick du ett väldigt snurrigt svar... men så är jag ju lite snurrig med :?D TACK!!

Att börja med så har du tid att vänta - du är bara 25 nu. Men helt generellt finns det ett uttryck att alkoholen tar fram din sanna du, då det inte finns några spärrar då. Men som sagt - vänta lite, du behöver inte ha så bråttom