Ingen är glad över graviditeten

Varför tror du de känner så? Det är ju lättare att bemöta om man vet varför, de är ju dina närmaste så nån teori måste du ju ha om varför de inte är glada?

Antagligen pga min ålder plus missfallet och att jag sagt tidigare jag inte vill ha fler barn.

Efter förra graviditeten som va oplanerad och slutade i missfall startade ju en längtan inom mig som jag inte visste fanns därav att vi ville försöka igen...

Jag har en kompis som är glad för vår skull men familjen vill helst lägga locket på...

Vad trist att höra. Tycker du ska vara ärlig med dina känslor och fråga din familj varför de snäser åt dig. Fråga din syrra, det låter som du är irriterad, varför då?

Du har alltså barn sen tidigare? Och de är provocerade att du skaffar mer barn fast du är 40 år? Omodernt och fördomsfullt av dem. Trist att inse att ens familj är sådan.

Har din syrra barn?

Dom/hon borde inte ha problem med åldern egentligen eftersom min mamma fick mig när hon va 39 år.

Är nog snarare att jag ändrat inställning och sen tror jag hon tror de kommer bli för jobbigt på olika sätt för mig. Men de är ju jag som skaffar barnet inte hon. Så om de blir jobbigt är de ju mitt problem.

Min syster har två vuxna barn och jag har en på 9 och en på 17 år.

Eller så är hon avis?

Tycker oavsett du ska ta ett snack med henne och förklara att du blir sårad.

Nä inte avis isf snarare sur för jag inte kan hänga med ut i krogsvängen på länge. Men som sagt tror hon tror allt kommer bli för myggbett för mig... Och vem vet hon kanske har rätt men de är iaf Mitt Problem och inte hennes eller någon annans....

Tror det beror på flera saker att din syster och familj inte är så intresserade av att sitta och lyssna på ditt graviditetsprat, dels har du barn sedan tidigare och det är alltså inte ditt första barn, dels så är de säkert oroliga över att du skall få missfall igen och vill då inte "uppmuntra" dig till att tänka på graviditeten och framtida bebis alltför mycket förrän risken för missfall är över, dels kanske de är oroliga över ev komplikationer för barnet pg din ålder, dels kanske de inte förstår att du "behöver" prata om det pga att du har barn sedan tidigare och tidigare deklarerat att du är klar med det, samt slutligen är det faktiskt inte särskilt intressant för andra som inte antingen är själva gravida eller i de omedelbara småbarnsåren att sitta och lyssna på foglossning, morgonillamående eller förlossningssmärtlindring.

Har du inte andra du kan prata om graviditeten med? Kan du inte prata om dina andra intressen med dina släktingar så länge tills babyn är här?

Har bara försökt inflika några ggr om själva graviditeten och besök hos barnmorska etc.. Samt påpekat jag är lite nervös över ännu ett missfall.. En klapp på axeln el en kram och ett ära som kunde lyssna 1 ggn hade ju inte varit fel

Nåja får helt enkelt hålla allt inom mig tills hon /dom själva visar intresse...

Hon låter omogen.

Tycker dock du får se till att vara mogen i detta. Så eftersom det stör dig får du ta ett snack och reda ut detta med syrran.

Vad trist att känna att ingen är glad. Det är faktiskt något jag oroar mig lite själv för. Har inte berättat om graviditeten än för någon i familjen. Bara min närmaste vän vet.

Jag har börjat om med en ny man, har 3 ganska stora barn sen tidigare och en ex-man som varit rätt bitter.

Jag har också sagt att jag inte ska ha fler barn och min ålder skvallrar om att det inte blir några heller (45 år). Jag tror ingen väntar sig detta.

Men nu är det som det är. Jag tror inte den här graviditeten kommer landa helt positivt hos alla, många kommer säkert ha åsikter (om min ålder, om mina övriga barn, det faktum att jag och min fästman inte är sambo på 100% än osv). Men jag tänker att tiden får gå och låta de som behöver, få vänja sig vid tanken i sin takt.

Jag fattar ju knappt själv än.

I slutänden, om allt går bra, blir nog detta pyre kittet som fogar ihop denna annorlunda bonusfamilj. Jag försöker ha tillit till det just nu.

Jag tycker du kan fortsätta prata om din graviditet om du vill det. Fråga rakt ut om de är ointresserade om det känns så. Säg att du är glad och att du hoppas att de ska glädjas tillsammans med dig. Sen får du nog ge det lite tid bara. De kommer att vänja sig vid tanken.

När och om man är färdig med barn det är ett beslut man bara kan fatta själv och som man får ångra hur många ggr man vill så länge man kan. Jag tror mest kanske att det är en ny och ovan tanke för dem att du ska ha barn igen. Många människor har svårt för förändringar och innan det är ett faktum att bebis är här har man ofta många tankar om hur det ska påverka negativt, men oftast blir ju den nya individen det självklaraste som finns och ingen kan tänka sig tillvaron utan den sen, så tror det kommer ordna upp sig <3