Gemensam ekonomi eller ej?

Jag tjänar alla pengar, betalar alla räkningar, handlar det mesta vi behöver alternativt delegerar inköp och swishar över rätt belopp och ger mannen fickpengar om han behöver (om jag har några pengar över vilket jag sällan har).

Var och en har sin egen lön in på sitt konto, inga gemensamma konton alls.

Jag betalar det vi kommit överens om, dvs allt vad gäller huset och den ena bilen samt mina privata räkningar såsom mobil och annat.Jag lägger undan till semestrar och buffertspar.
Han betalar nästan all mat, den andra bilen och sitt privata.

Jag tjänar betydligt mer så gissningsvis är det ganska rättvist fördelat i procent.

Vi har inte full insyn i varandras förhavanden eller varenda transaktion.

Det här passar oss. Tilläggas kan att vi har hyggliga inkomster tillsammans och behöver inte hålla koll på varenda krona. Troligtvis så läcker det både här och var men vi har inte orkat (eller tvingats) ha råkoll på allting.

Vi får in våra löner på varsitt lönekonto. Vi räknar ut hur mycket räkningar vi har + en summa till matkassan och andra gemensamma utgifter och inköp till dottern, och delar det på två. Den summan för vi över till vårt gemensamma konto där alla gemensamma kostnader dras från. Dessutom för vi över en summa till vårt gemensamma sparkonto (och till dotterns sparkonto). 

Allt som blir över behåller vi på våra respektive konton och gör som vi vill med, och t.ex. betalar egna räkningar som CSN och busskort. Jag brukar spara mer och gör kanske ett dyrare inköp någon gång ibland, medan min man har en hobby som gör att han gör av med pengar mer löpande. 

Om pengarna på gemensamma kontot tar slut, eller om vi t.ex. går ut och äter tillsammans, så betalar den som för tillfället känner sig rikast. 

Vi får in alla inkomster på ett gemensamt konto till vilket vi har var sitt kort kopplat. Från detta förs pengar över till ett gemensamt sparkonto och ett gemensamt fondkonto. Vi pratar om större inköp med varandra, och grunden är att vi har samma syn på ekonomi då vi inte är snåla utan köper det vi behöver och vill ha, men samtidigt båda prioriterar sparande framför onödiga utgifter. I dagsläget tjänar jag ca 15000kr mer i månaden, men båda har förhållandevis bra löner, och vi har haft detta upplägg oavsett studier, föräldraledigheter osv.

Jag betalar alla räkningarna, flyttar sen över det som blir över på lönekontot och överskott från fruns lönekonto till sparkontot. Sparkontot används för att finansiera större inköp eller aktier/fonder

Större kostnader, typ över 10 000kr brukar vi komma överens om innan vi tar, men resten av inköpen brukar vi sköta besluten om själva.

Har funkat bra för oss i 20år, såväl under studier föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet.

Vi har gemensamma barn, hade nog kanske inte valt det upplägget utan barnen...

Helt gemensamt sätter över till ett gemensamt konto. Delar på det som blir kvar. Har separata sparkonton där vi sparar ungefär lika mycket. Fungerat bra i 10 år, har inte upplevt att vi bråkat om ekonomi någonsin.

Har även ett sparande till barnen gemensamt utöver deras egna konton.

Alla pengar in på gemensamt konto. Från det tar vi en summa i egna fickpengar också.

Intressant. Tack för svar!

Fler som vill dela med sig?

Alla inkomster och barnbidrag in på ett konto, vilket vi båda har kort kopplade till. Betalar räkningar därifrån, och för över till spar därifrån. Större inköp diskuterar vi igenom gemensamt, t.ex. ny bil, ny TV och liknande. Mindre grejer köper man utan att snacka med den andra.

Det fungerar bra och vi bråkar aldrig om pengar.