Forum Barnlängtan - Planerar barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vi som försökt bli med barn i minst 8 månader

    Tor 4 jul 18:04 Läst 0 gånger Totalt 287 svar
    Tor 4 jul 18:04

    Hej!

    Jag tänkte att denna tråd kunde vara för alla oss som kämpat med att bli gravida ett tag (hade som förslag i rubriken 8 månader men fritt fram för alla såklart). Här kan vi dela med oss hur mycket eller hur lite vi vill av vår längtan efter barn. Hoppas fler hakar på! :) Jag vet att det finns många liknande trådar men jag vill gärna vara med från början!

    Min historia:

    Jag och min man har försökt att bli med barn sedan september men INGENTING händer. Jag har regelbunden mens(tror jag?!) och jag har hittat äl med clearblues äl-test. Vad vi vet finns inga problem i släkten på varken hans eller min sida. När ska man söka hjälp? Vi är båda mellan 25-27 år så vi borde ha åldern på vår sida.

  • Tor 4 jul 18:09 #1

    Jag har själv försökt bli gravid med min partner i 15 månader. Jag har en 8 årig son sedan tidigare från ett annat förhållande men kroppen har ju ändrats på dessa år så kan vara vem som av oss som det beror på. Jag är 31 och min partner 42.

  • Tor 4 jul 18:22 #2

    Jag är gärna med i denna tråd också.

    Jag och sambon har försökt sedan december-18. Jag är 29 år och sambon är ganska mycket äldre än mig, han har två "vuxna" barn sedan tidigare.

    Jag använder inga äl test eller så för det gör mig stressad mentalt. Jag har koll på ägglossningen och antecknar. Och cykeln är regelbunden allt går enligt kalendern. Men fortfarande inget plus:(

  • Tor 4 jul 18:32 #3

    Alltså om man bara hade VETAT att man kommer få barn så hade jag varit lugn, samtidigt som jag inte vill/vågar ta tag i utredning för då kanske alla drömmar krossas?! Så svårt.

  • Tor 4 jul 18:39 #4
    Pepsin skrev 2019-07-04 18:32:50 följande:

    Alltså om man bara hade VETAT att man kommer få barn så hade jag varit lugn, samtidigt som jag inte vill/vågar ta tag i utredning för då kanske alla drömmar krossas?! Så svårt.


    Precis så känner jag också. Och tänk om Man skulle få veta att det är mannen det är fel på, Hur skulle man reagera då. Det jobbiga är också att prata om att man försöker verkar lite tabu, det verkar vara en så självklar sak. Speciellt i min familj, där min syster har 6 barn, ett utav dom är planerade. Svårt att inte känna avundsjuka och bitterhet.
  • Tor 4 jul 22:23 #5

    Fast nästan hellre att det är mannen det är fel på känner jag???? för det känns lättare att ?åtgärda? med ivf osv men jag är inte så insatt i det.

    Vi har valt att inte berätta för någon än för jag orkar inte få frågan sen hela tiden, eller behöva höra av mig till alla hela tiden ?nej det blev inget barn denna månad heller?. Det är ju en stor sorg för oss och det är ingen sorg vi vill lämpa över på andra också.


    soltroll skrev 2019-07-04 18:39:20 följande:

    Precis så känner jag också. Och tänk om Man skulle få veta att det är mannen det är fel på, Hur skulle man reagera då. Det jobbiga är också att prata om att man försöker verkar lite tabu, det verkar vara en så självklar sak. Speciellt i min familj, där min syster har 6 barn, ett utav dom är planerade. Svårt att inte känna avundsjuka och bitterhet.


  • Tor 4 jul 22:50 #6
    Pepsin skrev 2019-07-04 22:23:03 följande:

    Fast nästan hellre att det är mannen det är fel på känner jag???? för det känns lättare att ?åtgärda? med ivf osv men jag är inte så insatt i det.

    Vi har valt att inte berätta för någon än för jag orkar inte få frågan sen hela tiden, eller behöva höra av mig till alla hela tiden ?nej det blev inget barn denna månad heller?. Det är ju en stor sorg för oss och det är ingen sorg vi vill lämpa över på andra också.


    Ja, Det har du nog rätt i. Oavsett hoppas jag att allt är ok bara att det tar tid.

    Nej, Men ibland är det tungt att inte kunna prata med någon om hur det är. Eller att inte så många förstår hur jobbigt det kan vara när det inte är en självklarhet att bli gravid så fort man börjar försöka. Eller hur jobbigt det kan vara att sitta och försöka le och vara såå intresserad av att höra om andras graviditeter eller se bilder på deras små barn osv.
  • Fre 5 jul 08:56 #7

    Jag håller helt med dig! Det är nu två veckor kvar till ÄL... så segt alltså.

    PS. Vet inte varför det kom massor av frågetecken i mitt svar ????


    soltroll skrev 2019-07-04 22:50:32 följande:

    Ja, Det har du nog rätt i. Oavsett hoppas jag att allt är ok bara att det tar tid.

    Nej, Men ibland är det tungt att inte kunna prata med någon om hur det är. Eller att inte så många förstår hur jobbigt det kan vara när det inte är en självklarhet att bli gravid så fort man börjar försöka. Eller hur jobbigt det kan vara att sitta och försöka le och vara såå intresserad av att höra om andras graviditeter eller se bilder på deras små barn osv.


  • Fre 5 jul 09:35 #8
    Pepsin skrev 2019-07-05 08:56:35 följande:

    Jag håller helt med dig! Det är nu två veckor kvar till ÄL... så segt alltså.

    PS. Vet inte varför det kom massor av frågetecken i mitt svar ????


    Jaa, det går såå långsamt. Hur engagerad är din man i det hela, alltså lyssnar han på allt om äl och dagar hit och dit och symtom och allt som det här innebär?Skrattande  Eller delar du det nödvändigaste med honom om hur viktigt det är med mys Just dom dagarna?
    Att det blir en massa frågetecken beror på om du skriver på mobilen och använder såna härSkrattande
  • Fre 5 jul 09:39 #9
    MomK skrev 2019-07-04 18:09:42 följande:

    Jag har själv försökt bli gravid med min partner i 15 månader. Jag har en 8 årig son sedan tidigare från ett annat förhållande men kroppen har ju ändrats på dessa år så kan vara vem som av oss som det beror på. Jag är 31 och min partner 42.


    Oj, det är lång tid. Ni har inte tänkt att söka hjälp, eller har ni redan gjort det?Glad
    Ibland undrar man ju vad som är "fel" eller om det bara inte är meningen just nu, utan att det faktiskt kommer när det kommer (som mannen min tjatar om)Skrikandes 

    Använder du något äl stickor, tillskott eller liknande? Glad
  • Anonym (Jas)
    Visa endast
    Fre 5 jul 09:56 #10

    Hej! När ni försökt mer än ett år så kan man göra en fertilitetsutredning. OM man vill förstås. Är själv i sitsen att ha försökt snart 2 år med vissa uppehåll. Gjort ett ivf försök som gick åt skogen. De har inte hittat något som helst fel på oss. Så jävla frustrerande. Det jag vill säga är att det kan lugna en lite att påbörja utredning. Då känns det som man faktiskt gör något. Sedan är det inte ovanligt att det tar 1 år att bli gravid. Men vad hjälper det när det enda man vill är att bli gravid! Lycka till!

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll