Vi som försökt bli med barn i minst 8 månader

Har fortfarande en jämn och fin tempkurva, men osäker på om det är mensvärk eller nåt annat jag känner. Kändes verkligen som att mensen skulle komma imorse när jag vaknade men ingenting. Ska få mens imorgon eller på torsdag enligt appen. Tempen är fortsatt hög iaf.

Hur har det gått?

Jag tror att jag är gravid. Har BIM idag, tempen borde ha sjunkit igår... men den har stigit istället. Och ingen mens i sikte. Tog ett äl-test och det blev positivt (var det jag hade hemma (ska köpa ett gravtest idag) Har ju hört att ältest kan funka som gravtest i brist på ett. Men det blev starkt positivt på en gång. Och äl har jag inte. Eftersom jag hade det för två veckor sedan som min app bekräftat. Känns helt sjukt. Men det känns verkligen i kroppen att nåt händer. Känner mig så varm och brösten ömmar så jag håller på att bli galen.

Men åh så himla spännande! :D jag har noll koll på temp och sånt! Håller tummen <3

Det var positivt! Jag är gravid!

Men åååh!!! Stort grattis! Hoppet lever för oss andra också haha! Lycka till med allt <3

Jag och min pojkvän har försökt i ett år nu... Det är så himla jobbigt. Fem st av mina närmsta vänner har fått sitt första barn detta året . Tre av mina närmsta. Jag känner mig mest som ett bihang när vi hänger. De har ju allt att prata med varandra om bebisar. Värsta drömmen att få barn samtidigt som sina vänner.. de lever drömmen typ... Jag kan inte få ur mig orden att vi har försökt i ett år.. Jag vet att jag borde berätta men det går inte..Är rädd för att vår vänskap ska ändras. Det gick på deras första och andra försök för alla fem... Jag känner mig så ensam i detta. Och otroligt rädd . Nu efter semestern ska jag ringa för att få påbörja en utredning. Ett helt jävla år har gått utan att någonting har hänt. Så himla kul är det inte med sex längre.. min pojkvän har svårt att förstå också. Han tycker att jag bara klagar och att jag kanske ska va nyttigare.. Ja men tack för att du lägger all skuld på mig..

Jag och min pojkvän har försökt i ett år nu... Det är så himla jobbigt. Fem st av mina närmsta vänner har fått sitt första barn detta året . Tre av mina närmsta. Jag känner mig mest som ett bihang när vi hänger. De har ju allt att prata med varandra om bebisar. Värsta drömmen att få barn samtidigt som sina vänner.. de lever drömmen typ... Jag kan inte få ur mig orden att vi har försökt i ett år.. Jag vet att jag borde berätta men det går inte..Är rädd för att vår vänskap ska ändras. Det gick på deras första och andra försök för alla fem... Jag känner mig så ensam i detta. Och otroligt rädd . Nu efter semestern ska jag ringa för att få påbörja en utredning. Ett helt jävla år har gått utan att någonting har hänt. Så himla kul är det inte med sex längre.. min pojkvän har svårt att förstå också. Han tycker att jag bara klagar och att jag kanske ska va nyttigare.. Ja men tack för att du lägger all skuld på mig..

Då är vi lite i samma sits! <3. Det är så mycket vanligare än man tror! Många tror att det ska gå på första försöket (inklusive vi tänkte det), det är ju ?normen?. Då blir det ju också så jobbigt när man ser månaderna ticka förbi...jag förstår att det är jättejobbigt för dig när dina kompisar fått barn så snabbt och det blir ju ett dilemma att säga hur det ligger till för en själv eftersom det känns som om man kanske ?berövar? dom lyckan. Men har du vettiga vänner så kommer de verkligen förstå dig om du kanske tycker det är jobbigt om samtalen hela tiden kretsar kring barn tex.

Vi ska också ta tag i utredning snart. Så dåligt av din pojkvän att skylla det på dig, tipsa honom om att läsa på lite om hur allt fungerar :) det är ingen idé att skylla på varandra i ett sånt här tufft läge. Kram!