• Anonym (Anonym)

    Kan man älska sin partner om man är otrogen?

    Om man nu har en fru/make och är otrogen, kan man verkligen älska denne på riktigt?

    Man går in för någon annan och omedvetet väljer någon annan. Det kommer att såra, alltid någon. Då kan man inte älska på riktigt. Känslorna kan inte vara tillräckligt starka för frun/ mannen. De spärrarna har man redan lämnat?

  • Svar på tråden Kan man älska sin partner om man är otrogen?
  • Oerhörd
    molly50 skrev 2019-07-13 14:39:51 följande:

    Det är sant att saker kan förändras och att ingen vet hur livet kommer att se ut längre fram.

    Men det det handlar om är att om man träffar någon annan och blir attraherad så kan man väl vara ärlig om det till sin partner istället för att ljuga och gå bakom ryggen.

    För det är just lögnerna och sveket som sårar mest. Mer än otroheten i sig.

    Att man tvingar sin partner att leva i en lögn och inte ger honom/henne möjligheten att själv få fatta ett beslut om hur h*n vill leva sitt liv.

    Det är brist på respekt.


    Men det är ju just där vi inte är överens, det är väldigt svartvitt att säga att det är som du säger. Ja, du har rätt i sak, det är mer ärligt att vara ärlig. Men det betyder inte att det är mest rätt för varje person i varje situation. Helt uppenbart är det inte så, eftersom så många väljer otrohet. Jag TROR helt enkelt inte på att majoritetens anledning till otrohet är ren och skär ondska och egoism. Livet och relationer och människor har alldeles för många nyanser för att dela in saker i rätt och fel rakt av.
  • molly50
    Oerhörd skrev 2019-07-13 16:32:16 följande:
    Men det är ju just där vi inte är överens, det är väldigt svartvitt att säga att det är som du säger. Ja, du har rätt i sak, det är mer ärligt att vara ärlig. Men det betyder inte att det är mest rätt för varje person i varje situation. Helt uppenbart är det inte så, eftersom så många väljer otrohet. Jag TROR helt enkelt inte på att majoritetens anledning till otrohet är ren och skär ondska och egoism. Livet och relationer och människor har alldeles för många nyanser för att dela in saker i rätt och fel rakt av.
    Men vem ska man kunna vara ärlig mot om inte sin partner?
    Du verkar prata om vad som är rätt och fel för den som är otrogen,medans jag pratar om den som blir bedragen. Och många verkar vilja veta om sin partners otrohet så de kan få chansen att göra sitt egna val.
    Att då vara otrogen och ljuga är egoistiskt och fegt.
    Jag tror att det många gånger handlar om brister i kommunikationen.
    Om man inte pratar med varandra så kan man ju omöjligt veta vad den andra tycker.
  • Anonym (tobbe)
    Oerhörd skrev 2019-07-13 16:25:51 följande:
    Min reaktion på dina argument för monogami:

    - Det finns andra sjukdomar som smittar på andra sätt än genom sex som också behöver behandlas. Det är till att vara lite pryd att känna att klamydia är värre än en rejäl influensa. Används dessutom kondom och hålls lite koll på partners så är det ingen större risk. Att vara poly innebär inte att knulla runt hejvilt i något självskadeliknande riskbeteende. Så jovisst, mindre risk förutsatt att båda är trogna, men en könssjukdom eller två är inte hela världen heller. Vi riskerar dem ofta som singlar, de blir inte farligare när vi är i en relation.

    - Snarare mindre risk att bli lämnad för att partnern får känslor för en annan eller för att en blir överträffad i sängen. Hen får ju leva ut det precis som hen vill, och har ändå sin partner och familj som primär, och de vet att de är just det även när partnern är mitt uppe i den mest stormande nyförälskelsen eller hett sex. Vi vet dessutom mycket väl om att sex är som hetast i början på en relation, slentrianen infinner sig i regel först efter åratals nötande på varandra. Att lämna en bra partner för hett sex när det heta sexet ändå är tillåtet verkar korkat. Vill partnern lämna relationen gör hen det oavsett om hen haft lov att ligga med andra eller inte. Kanske till och med lämnar snabbare i ett monogamt förhållande, just för att suget att ligga med någon annan är så stort, och då måste ju primärrelationen brytas upp först, för monogama. Det blir mer bråttom för att få lov att leva ut den nyfunna lusten, och alla fördelar med den primära relationen (så som gemenskap och djupare kärlek) får inte riktigt en rättvis chans i konkurrensen med lust och nyhetens behag hos den nya.

    - Bråk om arv löses med ett genomtänkt testamente. Samma problem uppstår ju om relationen upplöses på grund av den ena partnerns lust till en annan, och de först efter separationen råkar få ett till barn. Känns inte specifikt som ett poly-problem.

    Det låter... trist. Jag har jättemycket känslor för väldigt många människor. Är en väldigt kärleksfull och omtänksam person med varma känslor för såväl vänner, familj, släkt och partners :)
    Problemet är att du har en annan syn på sex än vad många av oss har. För mig betyder sex mer än att bara ligga. Ska jag ha sex med någon då betyder det mer. Det du beskriver är i princip en kk relation. Du har en kk relation som du dessutom bor med och visst det passar dig men det passar inte alla. Jag vill ha en djupare relation med någon som ser på sex på samma sätt som jag och som känner som jag.
  • Anonym (eftersom normen är monogam...)
    Anonym (tobbe) skrev 2019-07-14 01:34:58 följande:

    Problemet är att du har en annan syn på sex än vad många av oss har. För mig betyder sex mer än att bara ligga. Ska jag ha sex med någon då betyder det mer. Det du beskriver är i princip en kk relation. Du har en kk relation som du dessutom bor med och visst det passar dig men det passar inte alla. Jag vill ha en djupare relation med någon som ser på sex på samma sätt som jag och som känner som jag.


    Även fast jag är monogam tycker jag att din beskrivning av Oerhörds relation med sin man är fruktansvärt oförskämd! Att nedvärdera någons relation och känslor för en person på det viset är fruktansvärt trångsynt. Bara för att du sätter ditt sätt att leva på som "bättre" och "rätt" eftersom det faller inom normen betyder inte att du kan säga att de har en kk-relation.
  • Anonym (man)
    Anonym (jo på sitt usla sätt) skrev 2019-07-13 13:38:55 följande:
    Det är så svartvitt i alla kommentarer, precis som att vi människor är förprogrammerade robotar i total kontroll över vårt öde och vårt känsloliv.

    Livet och omständigheter kan FÖRÄNDRAS!!! Inte konstigare än så. Majoriteten av alla som är otrogna har troligtvis inte planerat att såra sin partner, även om de kanske haft en realistisk syn på kärlek och tvåsamhet. Det räcker ju med att kolla statistiken för att förstå hur svår denna förhållandeform är. Det innebär ju inte att man inte vill försöka och hoppas på att just din kärlek ska vara för evigt.

    Sen finns det säkert en del som varit otrogna i tidigare relationer och kanske borde känna sig själv så pass bra att de inte bordeinleda nya sådana med så dåliga förutsättningar, men herregud vi är människor som lever på hoppet att förändras och tar tillfällen i akt för vår överlevnads skull. Alla som tror annat och är så pretentiösa s sina åsikter och sitt dömande av andra, kan mycket väl sitta där själv en dag!! För ingen vet på förhand hur livet kommer se ut och hur ni kommer att reagera i en specifik situation.

    Åh nej ni är inte bättre människor för att ni tror er kunna kontrollera ert beteende och varje beslut och sätter er till doms över andra som agerar annorlunda:)
    Ja det är väl klart att det är svartvitt? Att bedra någon ÄR svartvitt vilket man inte kan snacka bort med att livet förändras. Livet förändras för ALLA men alla beter sig inte som idioter för det. Att vara människa ger ingen rätt att behandla andra illa, även dem de sviker är väl människor?

    Statistisken säger oxå att de som är otrogna är oftast MER svartsjuka än andra, den säger oxå att det inte alls är problem i förhållandet som är den vanligaste anledningen utan variation och spänning. Så det enda statistiken säger är att det tydligen finns väldigt många människor som anser sig ha rätt att göra saker som de aldrig skulle acceptera att deras parner gjorde, de vill kunna ligga med andra med vill ha en monogam partner, de vill äta kakan och ha den kvar. Och det är INTE pollyamori det är ren egoism.

    På vilket sätt menar du att bedra andra är "för överlevnads skull"?. Dör man om man är ärlig? Kommer man drabbas av hjärnblödning om man gör som polltamorösa par gör, kommer överens om att BÅDA får ha sex med andra?

    Ja ingen vet hur livet kommer se ut i framtiden och alla drabbas av motgångar och frestelser. Och ändå verka många kunna hantera det galant UTAN att bete sig som svin? Det kanske bara är så att vissa kan hantera saker bättre än andra?
    Då vore det kanske bättre om de som inte lyckas så bra lär sig något av de som lyckas bättre istället för att bortförklara sina brister med, "mänskligt", "omständigheter" och "situationer".
  • Anonym (man)
    Anonym (eftersom normen är monogam...) skrev 2019-07-14 09:37:20 följande:
    Även fast jag är monogam tycker jag att din beskrivning av Oerhörds relation med sin man är fruktansvärt oförskämd! Att nedvärdera någons relation och känslor för en person på det viset är fruktansvärt trångsynt. Bara för att du sätter ditt sätt att leva på som "bättre" och "rätt" eftersom det faller inom normen betyder inte att du kan säga att de har en kk-relation.
    Sådär som Oerhörd gör med monogama?
  • Anonym (man)
    Oerhörd skrev 2019-07-13 16:32:16 följande:
    Men det är ju just där vi inte är överens, det är väldigt svartvitt att säga att det är som du säger. Ja, du har rätt i sak, det är mer ärligt att vara ärlig. Men det betyder inte att det är mest rätt för varje person i varje situation. Helt uppenbart är det inte så, eftersom så många väljer otrohet. Jag TROR helt enkelt inte på att majoritetens anledning till otrohet är ren och skär ondska och egoism. Livet och relationer och människor har alldeles för många nyanser för att dela in saker i rätt och fel rakt av.
    Så det du säger bara man själv tycker det är rätt att bedra sin partner så är det ok?

    Det 'r väl klart att det handlar om egoism, vad skulle det annars vara? Om man inte vore en egoist så skulle man väl vara ärligt med vad man vill med sin partner så att även hen får chansen att välja?

    Ja livet är full av nyanser och ändå verkar inte all bete sig på det sättet? Hur kommer det sig?

    På vilket sätt menar du att det INTE skulle vara fel att svika och ljuga?
  • Anonym (Självklar)

    Jag älskar min kille väldigt mycket. Men jag har flera gånger tänkt att va otrogen för vårt sexliv inte är så bra.

    Jag har varit otrogen men inte lika ofta som jag tänkt det.

    Min kille är den mest fantastiska underbare man jag träffat. Otroheten handlar enbart om sex och jag hade aldrig vart otrogen om det inte vore för att jag behövde det fysisk

  • Anonym (Sviken för första gången)

    Hej,

    För två veckor sedan blev jag utsatt för att min pojkvän dansade intimt med en annan tjej på en privat fest jag inte var på och det hela avslutades med att de kysstes på värdparets inglasning där discot var.

    Jag försökte vara förstående då vi har knepiga omständigheter att ta oss runt, med barn på olika håll, osynkade barnhelger och hans exfru har drabbats av bitterhet och är inte trevlig med varken honom eller deras gemensamma barn. Av de skälen visste vi inte hur vi skulle göra med vår relation och därför försökte jag vara medkännande och förstå hans snedsteg. Men när verkligheten kom ifatt, ungefär 30 min efter att han varit ärlig nog och berättat det här blev jag djupt sårad av det skälet att jag inte förstod hur han kunde hamna i den intima situationen med någon annan, för att jag hade aldrig kunnat göra det medvetet. Eftersom mina känslor är så starka för honom så vore det som att göra våld på mig själv, som att jag vore otrogen mot en bit av mig själv. Jag vet det här, eftersom det händer på dansgolv att män närmar sig. Men fast jag har druckit några glas så drar jag undan huvudet och viker bort kroppen. Det kommer instinktivt, och för att skydda min integritet där även han ingår- som en del av mig. Därför gjorde det mig ledsen att det inte var så för honom. Tillförlitligheten är skadad hos mig, jag ifrågasätter hans känslor för mig och ser nu att de inte var som jag trodde. Han säger sig vilja visa mig att det är mig han vill vara med. Jag har valt att låta det gå en tid och att han ska få en ärlig chans att visa det. Men det är annorlunda nu. Jag känner mig inte lika trygg med honom som tidigare, det känns som jag är utbytbar och att jag älskar honom men att det inte är ömsesidigt.

    Ni som blivit utsatta för att er partner haft sex med någon annan bakom er rygg- jag kan bara föreställa mig hur ni har det. Innan jag var med om det här var jag av den åsikten att man kan älska flera och att man inte behöver ta otrohet så hårt, även om jag givetvis förstod att det kunde kännas en stund. Men jag trodde det skulle vara lätt att förlåta. Jag har helt ändrat uppfattning nu. Det jag utsattes för tog nog hårt på min integritet, då detta hände under en privat fest inför många av hans vänner då jag inte var där eftersom jag inte fick barnvakt. Och framför allt på mitt förtroende för hans känslor för mig. För er som haft era partners otrogna genom att de legat med någon annan måste det ska innebära en enorm belastning på både själ och hjärta. Jag lider med er. Ni förtjänar verkligen inte det?????

  • Anonym (jo på sitt usla sätt)
    Anonym (man) skrev 2019-07-15 02:55:14 följande:
    Ja det är väl klart att det är svartvitt? Att bedra någon ÄR svartvitt vilket man inte kan snacka bort med att livet förändras. Livet förändras för ALLA men alla beter sig inte som idioter för det. Att vara människa ger ingen rätt att behandla andra illa, även dem de sviker är väl människor?

    Statistisken säger oxå att de som är otrogna är oftast MER svartsjuka än andra, den säger oxå att det inte alls är problem i förhållandet som är den vanligaste anledningen utan variation och spänning. Så det enda statistiken säger är att det tydligen finns väldigt många människor som anser sig ha rätt att göra saker som de aldrig skulle acceptera att deras parner gjorde, de vill kunna ligga med andra med vill ha en monogam partner, de vill äta kakan och ha den kvar. Och det är INTE pollyamori det är ren egoism.

    På vilket sätt menar du att bedra andra är "för överlevnads skull"?. Dör man om man är ärlig? Kommer man drabbas av hjärnblödning om man gör som polltamorösa par gör, kommer överens om att BÅDA får ha sex med andra?

    Ja ingen vet hur livet kommer se ut i framtiden och alla drabbas av motgångar och frestelser. Och ändå verka många kunna hantera det galant UTAN att bete sig som svin? Det kanske bara är så att vissa kan hantera saker bättre än andra?
    Då vore det kanske bättre om de som inte lyckas så bra lär sig något av de som lyckas bättre istället för att bortförklara sina brister med, "mänskligt", "omständigheter" och "situationer".
    Alldeles riktigt ger inte mänskliga omständigheter en rätt att såra andra människor. Jag säger bara att det händer pga att vi är just mänskliga. Vi felar, tar dåliga beslut, sårar både oss själv och andra på vår livsresa. Vi är alla förstagångsresenärer på detta skepp och lär oss efterhand.

    Att otrogna människor oftare är svartsjuka själv ligger det något i, men också motsatsen. Jag har varit den som varit minst svartsjuk i mina relationer trots att jag har haft mest benägenhet att bedra.

    Dina resonemang har många poänger men är i mångt och mycket svartvitt på exakt det sätt jag syftade på, där det blir lönlöst att föra en diskussion eftersom den nyanslösa muren står emellan. Vi tänker helt enkelt för olika.

    Avslutningsvis har mitt ändamål, aldrig varit att såra någon men jag har inte haft förmågan i mig att förhindra just detta även om förnuftet sagt annorlunda.
Svar på tråden Kan man älska sin partner om man är otrogen?