• Anonym (Anony­m)
    Sat 6 Jul 2019 20:14
    7594 visningar
    250 svar
    250
    7594

    Kan man älska sin partner om man är otrogen?

    Om man nu har en fru/make och är otrogen, kan man verkligen älska denne på riktigt?

    Man går in för någon annan och omedvetet väljer någon annan. Det kommer att såra, alltid någon. Då kan man inte älska på riktigt. Känslorna kan inte vara tillräckligt starka för frun/ mannen. De spärrarna har man redan lämnat?

  • Svar på tråden Kan man älska sin partner om man är otrogen?
  • Tue 16 Jul 2019 16:12
    Anonym (eftersom normen är monogam...) skrev 2019-07-14 09:37:20 följande:

    Även fast jag är monogam tycker jag att din beskrivning av Oerhörds relation med sin man är fruktansvärt oförskämd! Att nedvärdera någons relation och känslor för en person på det viset är fruktansvärt trångsynt. Bara för att du sätter ditt sätt att leva på som "bättre" och "rätt" eftersom det faller inom normen betyder inte att du kan säga att de har en kk-relation.


    Fint. Men en anonym främlings inskränkta tankar påverkar varken mina känslor eller mitt äktenskap det minsta :)
  • Tue 16 Jul 2019 16:16
    Anonym (***) skrev 2019-07-16 13:50:07 följande:

    Så du gillar inte ultimatum, men är själv beredd att säga att det är slut om jag inte får ligga med andra?

    Snacka om dubbelmoral...


    Du läser inlägg som fan läser bibeln :)
  • Anonym (***)
    Tue 16 Jul 2019 16:24
    +2
    Oerhörd skrev 2019-07-16 16:16:21 följande:
    Du läser inlägg som fan läser bibeln :)
    En sån missunnsamhet skulle göra att det är slut mellan oss.

    Så skrev du. Det kan ju bara betyda att du gör slut om någon är missunnsam mot dig och inte låter dig ligga med vem du vill. Dvs du ställer det kravet. Men tycker att andra inte ska ställa krav, för då tycker du det är oattraktivt.

    Så visst luktar det dubbelmoral lång väg...


  • Tue 16 Jul 2019 16:25
    Anonym (***) skrev 2019-07-16 13:51:32 följande:

    Är båda med på det, så kan man lösa det. Vill bara den ena ligga runt, då har man inte löst problemet, då lurar man sin partner.


    Om båda ligger vem vem de vill när de vill, hur är någon lurad bara för att den ena vill oftare? Är det inte ett värre sätt att lura sin partner genom att vara nykärt sexuell de första åren, komma överens om monogami, få några barn, köpa hus och göra eventuell separation känslomässigt och praktiskt besvärlig och sen tappa lusten, så att bara den ena får ligga så mycket den vill? (Väldigt vanligt förlopp, nästan så att folk tror att det är så det helt enkelt är, och det är bara att gilla läget.)
  • Tue 16 Jul 2019 16:36
    Anonym (man) skrev 2019-07-16 13:57:41 följande:

    Nja, fast rätt och fel är inte riktigt så enkelt som att bara det är rätt för mig så måste alla acceptera det. Rätt och fel handlar mycket om hur ditt agerande påverkar andra. Så länge det du anser vara rätt inte påverkar andra negativt så kommer ingen bry sig, men när det du anser är rätt påverkar andra negativt så kommer andra inte längre acceptera det.

    Ja människor är egoistiska och fega av olika anledningar men oavsett anledning så är deras agerande fortfarande egoistisk och det kommer fortfarande få konsekvenser för andra. Och när du säger att det skulle vara legit när det gäller kärlek så menar du ju att det är acceptabelt. På vilket sätt menar du att svek och lögner är acceptabelt ur den drabbades perspektiv?


    Lögner och svek är inte roligt ur den drabbades perspektiv, det är ju uppenbart. Men lögnerna och sveken hade som syfte att sanningen inte skulle förstöra något för den drabbade, den skulle antagligen förbli ovetande om att problemen av någon anledning inte gick att lösa sinsemellan. Huruvida det är acceptabelt för den andra parten är upp till var och en, när eller om det uppdagas.
  • Anonym (man)
    Tue 16 Jul 2019 16:38
    Oerhörd skrev 2019-07-16 16:04:01 följande:
    Oj. Jag beskriver min syn på sex och då avgör du att mina 22 år med maken är en kk-relation? Du får helt enkelt ta mig på orden: det är ett helt normalt, eller kanske till och med ovanligt lyckligt äktenskap.

    Det är snarare mindre problem när en ser på sex som precis vad det är: sex. Den djupare relationen har jag med min man, vi har visserligen sex också, men det är inte sexet som skapar den djupa relationen. Sex är skönt bara, kärleken sitter i våra hjärnor, relationen bygger på känslor, tankar och gemenskap, inte på vad vi använder våra könsorgan till.
    Och ändå har du svårt att skilja på att ha sex med andra med sin partners medgivande och utan sin partners medgivande och tycker att kärlek är en legitim anledning till otrohet utan att ens veta om man är otrogen för kärlek eller sex?

    Polyamorösa par är ju inte de enda som har djup gemenskap och kärlek, vad tror du händer med den där djupa gemenskapen och kärleken när någon sviker den andres förtroende?
  • Anonym (man)
    Tue 16 Jul 2019 16:42
    +1
    Oerhörd skrev 2019-07-16 16:36:25 följande:
    Lögner och svek är inte roligt ur den drabbades perspektiv, det är ju uppenbart. Men lögnerna och sveken hade som syfte att sanningen inte skulle förstöra något för den drabbade, den skulle antagligen förbli ovetande om att problemen av någon anledning inte gick att lösa sinsemellan. Huruvida det är acceptabelt för den andra parten är upp till var och en, när eller om det uppdagas.
    Oavsett vad syftet var så är konsekvenserna likadana för den drabbade och den som var otrogen visste mycket väl vad konsekvenserna kunde bli och tog den risken medvetet.

    Om lögner och svek inte är roligt för den drabbade varför tycker du då att det är legitim? Hur kan det vara legitim att medvetet såra och förnedra sin partner?
  • Tue 16 Jul 2019 16:59
    +1
    Oerhörd skrev 2019-07-16 16:25:46 följande:
    Om båda ligger vem vem de vill när de vill, hur är någon lurad bara för att den ena vill oftare? Är det inte ett värre sätt att lura sin partner genom att vara nykärt sexuell de första åren, komma överens om monogami, få några barn, köpa hus och göra eventuell separation känslomässigt och praktiskt besvärlig och sen tappa lusten, så att bara den ena får ligga så mycket den vill? (Väldigt vanligt förlopp, nästan så att folk tror att det är så det helt enkelt är, och det är bara att gilla läget.)
    Men man är ju inte lurad om båda parter är med på att det är ok att ha sex med andra.
    Det är när man lever monogamt och alltså har en överenskommelse om att det inte är ok som det är ett svek och man lurar varandra.
    Hur kan det vara så svårt att förstå?
  • Tue 16 Jul 2019 17:11
    molly50 skrev 2019-07-16 14:28:15 följande:

    På vems bekostnad menar du? Den otrognes?

    Att den som blir bedragen inte har rätt att få veta allt?

    Jag tycker inte att kärlek är en legitim anledning för att få bete sig som man vill.

    Jag tycker inte man kan ta sig rätten att bestämma hur ens partner ska leva sitt liv för att man råkar bli kär i någon annan,vilket man gör om man undanhåller sanningen för densamme.

    Det jag menar är att man bör prata med sin partner. Har man ingen bra kommunikation med varandra så är ju risken att förhållandet till slut spricker.

    Det är väl bra att kunna prata med varandra om var man står i otrohetsfrågor t ex.

    T ex om man vill eller inte vill veta om ens partner är otrogen,eller var man anser att gränserna för en otrohet går.

    Eller om ens partner kanske rentav är ok med att leva polyamoröst.

    Det är ju sådant man inte kan veta om man inte pratar med varandra.


    Hur bestämmer en otrogen person över hur dess partner ska leva sitt liv? Poängen med lögnen är ju fortfarande att läget är för svårt och samtal inte leder någonvart, och att det antagligen finns en känsla av, om det nu inte är uttalat, att sanningen inte kan accepteras.

    Ja, det bästa är såklart att prata med sin partner, det har vi förhoppningsvis hela tiden varit överens om. (I annat fall har jag haft rejält hjärnsläpp!) Men därefter funkar det inte, eftersom i verkligheten kan folk av olika anledningar inte göra det.
  • Anonym (man)
    Tue 16 Jul 2019 17:13
    Oerhörd skrev 2019-07-16 16:25:46 följande:
    Om båda ligger vem vem de vill när de vill, hur är någon lurad bara för att den ena vill oftare? Är det inte ett värre sätt att lura sin partner genom att vara nykärt sexuell de första åren, komma överens om monogami, få några barn, köpa hus och göra eventuell separation känslomässigt och praktiskt besvärlig och sen tappa lusten, så att bara den ena får ligga så mycket den vill? (Väldigt vanligt förlopp, nästan så att folk tror att det är så det helt enkelt är, och det är bara att gilla läget.)
    Fast nu misstolkar du medvetet, det stod inte att båda fick ligga med andra och att det enda som skiljer är hur ofta. Det stod att om båda är med på att man får ligga med andra så är det inget problem men om båda INTE är ok med att man ligger med andra utan bara den ena så lurar ju den personen sin partner genom att ligga med andra bakom ryggen på sin partner.

    Menar du att det inte är någon skillnad alls mellan att gemensamt komma överens om att ligga med andra och göra det MED sin partners medgivande och att den ena har sex med andra UTAN sin partners medgivande?
Svar på tråden Kan man älska sin partner om man är otrogen?