• Anonym (Anony­m)
    Sat 6 Jul 2019 20:14
    7597 visningar
    250 svar
    250
    7597

    Kan man älska sin partner om man är otrogen?

    Om man nu har en fru/make och är otrogen, kan man verkligen älska denne på riktigt?

    Man går in för någon annan och omedvetet väljer någon annan. Det kommer att såra, alltid någon. Då kan man inte älska på riktigt. Känslorna kan inte vara tillräckligt starka för frun/ mannen. De spärrarna har man redan lämnat?

  • Svar på tråden Kan man älska sin partner om man är otrogen?
  • Fri 12 Jul 2019 14:39
    #82
    molly50 skrev 2019-07-11 13:49:52 följande:

    För att jag inte vet vad som är orsaken till att en del beter sig så.

    Det enda jag kan tänka mig är att folk inte vågar berätta om sin livsstil för att normen är att leva monogamt.

    Men vågar man inte det så är det kanske bättre att söka sig till ställen där det finns andra som vill leva polyamoröst.

    Det finns ju t ex swingersklubbar och kanske internetsajter där polyamorösa håller hus.

    Att som polyamorös inleda ett förhållande med en monogam person och sedan ändå leva polyamoröst med andra är respektlöst,om man inte har den överenskommelsen att det är ok.


    Se där, tack för svar! Vad tror du orsaken till monogami är då? Jag vet ju varför jag inte tycker att det är ett rimligt alternativ, men varför tycker andra det? Jag får aldrig någon förklaring om vad fördelarna är, allt jag lyckas resonera mig till handlar alltid om att det inte är rimliga argument - naturligt eftersom jag ju valt bort det. Och jag älskar att då nya synvinklar! Jag vet att jag är fördomsfull, men jag jobbar iallafall aktivt med att motarbeta mig själv på den punkten :)

    Jag hade ingen aning om att jag letade efter en livspartner när jag träffade min, ibland händer saker ändå. Vi visste inte ens att det fanns alternativ de första decennierna tillsammans, eller att ett alternativ till misslyckad monogami (ja, det var misslyckat för oss) var vad vi behövde, det har vi kommit fram till genom en himla massa parterapi och öppna samtal där målsättningen varit en rimlig lösning för ett livslångt lyckligt äktenskap.
  • Anonym (man)
    Fri 12 Jul 2019 14:45
    #83
    +1
    Oerhörd skrev 2019-07-12 14:24:58 följande:
    Det är inte så enkelt att bestämma en massa när en är i förälskelsefasen, och det är möjligt att vilja flera saker samtidigt. Kommer folk verkligen överens om att de ska vara monogama eller är det en outtalad förväntning?

    Min deal med maken är inte en orsak till mina känslor. Jag känner mig glad för att jag älskar honom och det gör mig varm inombords när han är lite extra lycklig. Dealen är en konsekvens av den känslan, inte orsaken.

    Jag är nyfiken på vilken känsla som är orsaken till monogami.
    Det spelar väl ingen roll vilken fas man är i eller vad man känner det, ger väl inte någon rätt att bryta det man kommit överens om med sin partner? Om du helt plötsligt hamnar i en fas dör du känner att det är ok för dig att spela bort era gemensamma besparingar ska din partner acceptera det enbart för att du kände det? Om man nu hamnar i en sån fas, vore det kanske inte bättre att man är ärlig med sin partner med det man känner än att man går bakom ryggen?

    Ja din deal med din partner är absolut en del av det du känner för du är ok med det han gör och det bryter inte mot något ni kommit överens om att ni inte får göra. Skulle din partner göra något annat som du inte är ok med och som ni kommit överens om att ni inte får göra så skulle du förmodligen inte vara lika glad.

    Jag är nyfiken på vilken känsla som får dig att tro att just ditt sätt att leva är så mycket bättre än andras trotts att de allra flesta inte lever som du gör? Om du vill att andra ska acceptera ditt sätta att leva, varför kan inte du göra likadant mot andra?

    Ingen här ifrågasätter ett öppet förhållande, det som ifrågasätts är otrohet. Du verkar fortfarande ha svårt att skilja på dessa. 
  • Fri 12 Jul 2019 15:06
    #84
    Oerhörd skrev 2019-07-12 14:39:43 följande:
    Se där, tack för svar! Vad tror du orsaken till monogami är då? Jag vet ju varför jag inte tycker att det är ett rimligt alternativ, men varför tycker andra det? Jag får aldrig någon förklaring om vad fördelarna är, allt jag lyckas resonera mig till handlar alltid om att det inte är rimliga argument - naturligt eftersom jag ju valt bort det. Och jag älskar att då nya synvinklar! Jag vet att jag är fördomsfull, men jag jobbar iallafall aktivt med att motarbeta mig själv på den punkten :)

    Jag hade ingen aning om att jag letade efter en livspartner när jag träffade min, ibland händer saker ändå. Vi visste inte ens att det fanns alternativ de första decennierna tillsammans, eller att ett alternativ till misslyckad monogami (ja, det var misslyckat för oss) var vad vi behövde, det har vi kommit fram till genom en himla massa parterapi och öppna samtal där målsättningen varit en rimlig lösning för ett livslångt lyckligt äktenskap.
    Jag har tyvärr ingen annan förklaring än att vi alla är olika. Och för mig så känns monogami som det mest naturliga.
    Varken jag eller min man vill dela varandra med någon annan.
    och det handlar inte om något slags ägande eller svartsjuka utan att vi helt enkelt klarar oss bra med bara varandra och våra barn.
    Vi behöver inga andra i våra liv för att vara lyckliga.
    Vi får det vi behöver av varandra.
  • Fri 12 Jul 2019 15:07
    #85
    molly50 skrev 2019-07-12 15:06:02 följande:
    Jag har tyvärr ingen annan förklaring än att vi alla är olika. Och för mig så känns monogami som det mest naturliga.
    Varken jag eller min man vill dela varandra med någon annan.
    och det handlar inte om något slags ägande eller svartsjuka utan att vi helt enkelt klarar oss bra med bara varandra och våra barn.
    Vi behöver inga andra i våra liv för att vara lyckliga.
    Vi får det vi behöver av varandra.
    Jag ska tillägga att jag har inga fördomar mot polyamori. Men jag tycker att båda i förhållandet ska vara överens om att leva så. Inte bara den ena.
  • Anonym (Tror inte det)
    Fri 12 Jul 2019 17:42
    #86
    +2
    Oerhörd skrev 2019-07-12 14:39:43 följande:
    Se där, tack för svar! Vad tror du orsaken till monogami är då? Jag vet ju varför jag inte tycker att det är ett rimligt alternativ, men varför tycker andra det? Jag får aldrig någon förklaring om vad fördelarna är, allt jag lyckas resonera mig till handlar alltid om att det inte är rimliga argument - naturligt eftersom jag ju valt bort det. Och jag älskar att då nya synvinklar! Jag vet att jag är fördomsfull, men jag jobbar iallafall aktivt med att motarbeta mig själv på den punkten :)

    Jag hade ingen aning om att jag letade efter en livspartner när jag träffade min, ibland händer saker ändå. Vi visste inte ens att det fanns alternativ de första decennierna tillsammans, eller att ett alternativ till misslyckad monogami (ja, det var misslyckat för oss) var vad vi behövde, det har vi kommit fram till genom en himla massa parterapi och öppna samtal där målsättningen varit en rimlig lösning för ett livslångt lyckligt äktenskap.

    Du vet inte vad fördelarna är med monogami? 


    Här är några:
    -Man riskerar inte få könssjukdomar, smitta ned sin partner, bli gravid med någon annan. 
    -Mindre risk att partnern finner någon som överträffar dig i sängen (du blir ratad). Åtminstone inte om hen är trogen. 
    -Om båda är överens om att vara monogama (när man har barn) finns ingen risk att det blir bråk om arv vid dödsfall. Om partnern t.ex råkat göra någon annan gravid. 

    Finns säkert fler men det var några så här jag på rak arm kom på. 

    För att återkoppla till ditt senaste svar så kan jag garantera dig om att det är bra många fler än sliskiga äckliga gubbar som jag inte har känslor för. Jag har inte känslor för någon annan än den jag är med , det är därför jag valt att vara med hen. 

  • Anonym (tobbe­)
    Sat 13 Jul 2019 02:48
    #87
    +2
    Oerhörd skrev 2019-07-12 14:39:43 följande:
    Se där, tack för svar! Vad tror du orsaken till monogami är då? Jag vet ju varför jag inte tycker att det är ett rimligt alternativ, men varför tycker andra det? Jag får aldrig någon förklaring om vad fördelarna är, allt jag lyckas resonera mig till handlar alltid om att det inte är rimliga argument - naturligt eftersom jag ju valt bort det. Och jag älskar att då nya synvinklar! Jag vet att jag är fördomsfull, men jag jobbar iallafall aktivt med att motarbeta mig själv på den punkten :)

    Jag hade ingen aning om att jag letade efter en livspartner när jag träffade min, ibland händer saker ändå. Vi visste inte ens att det fanns alternativ de första decennierna tillsammans, eller att ett alternativ till misslyckad monogami (ja, det var misslyckat för oss) var vad vi behövde, det har vi kommit fram till genom en himla massa parterapi och öppna samtal där målsättningen varit en rimlig lösning för ett livslångt lyckligt äktenskap.
    För att sex är mer än fysiskt för oss monogama. Det betyder mer att ha sex med någon och det betyder mer att vara trogen en person. När jag är ihop med någon då betyder den personen allt och jag vill inte ligga med någon annan. Och jag vill inte att den ska känna annorlunda. Sen att andra inte vill leva så bryr jag mig inte i om du vill leva så då kan du göra det jag bryr mig inte. Men folk ska vara ärliga med det då så att vi som vill vara monogama inte slösar tid och kärlek på någon som inte känner samma. 

    Sen om vi vänder på det eftersom du vill vrida och vända på det. Vad skiljer ditt och ditt mans förhållande sig från ett kk förhållande? Förutom att ni dessutom juridiskt är gifta och bor tillsammans.
  • Sat 13 Jul 2019 06:48
    #88
    +2

    Felet med otrohet är att man tvingar sin partner att leva i en lögn och att man tagit sig rätten att ens partner ska fatta beslut om sitt liv och framtid på felaktiga/lögnaktiga premisser.

  • Anonym (jo på sitt usla sätt)
    Sat 13 Jul 2019 13:38
    #89
    -1
    Anonym (man) skrev 2019-07-10 21:41:05 följande:
    Vem har bestämt? Vilken märkligt fråga... det har BÅDA bestämt. Den som är otrogen har ju trotts allt självmant valt ett monogamt förhållande med en monogam partner eller hur? Ingen tvingade personen att gå in i ett sånt förhållande. Och har man valt ett sånt förhållande så kan man ju inte i efterhand springa omkring och ligga med andra bakom ryggen på sin partner när man kommit överens om att man inte får det med sin partner.

    DU känner dig glad när din partner agerar på attraktion för ni har ingen deal som säger att man inte får det och därmed innebär det inget svek och inga lögner, förstår du skillnaden?
    Det är så svartvitt i alla kommentarer, precis som att vi människor är förprogrammerade robotar i total kontroll över vårt öde och vårt känsloliv.

    Livet och omständigheter kan FÖRÄNDRAS!!! Inte konstigare än så. Majoriteten av alla som är otrogna har troligtvis inte planerat att såra sin partner, även om de kanske haft en realistisk syn på kärlek och tvåsamhet. Det räcker ju med att kolla statistiken för att förstå hur svår denna förhållandeform är. Det innebär ju inte att man inte vill försöka och hoppas på att just din kärlek ska vara för evigt.

    Sen finns det säkert en del som varit otrogna i tidigare relationer och kanske borde känna sig själv så pass bra att de inte bordeinleda nya sådana med så dåliga förutsättningar, men herregud vi är människor som lever på hoppet att förändras och tar tillfällen i akt för vår överlevnads skull. Alla som tror annat och är så pretentiösa s sina åsikter och sitt dömande av andra, kan mycket väl sitta där själv en dag!! För ingen vet på förhand hur livet kommer se ut och hur ni kommer att reagera i en specifik situation.

    Åh nej ni är inte bättre människor för att ni tror er kunna kontrollera ert beteende och varje beslut och sätter er till doms över andra som agerar annorlunda:)
  • Sat 13 Jul 2019 14:39
    #90
    Anonym (jo på sitt usla sätt) skrev 2019-07-13 13:38:55 följande:
    Det är så svartvitt i alla kommentarer, precis som att vi människor är förprogrammerade robotar i total kontroll över vårt öde och vårt känsloliv.

    Livet och omständigheter kan FÖRÄNDRAS!!! Inte konstigare än så. Majoriteten av alla som är otrogna har troligtvis inte planerat att såra sin partner, även om de kanske haft en realistisk syn på kärlek och tvåsamhet. Det räcker ju med att kolla statistiken för att förstå hur svår denna förhållandeform är. Det innebär ju inte att man inte vill försöka och hoppas på att just din kärlek ska vara för evigt.

    Sen finns det säkert en del som varit otrogna i tidigare relationer och kanske borde känna sig själv så pass bra att de inte bordeinleda nya sådana med så dåliga förutsättningar, men herregud vi är människor som lever på hoppet att förändras och tar tillfällen i akt för vår överlevnads skull. Alla som tror annat och är så pretentiösa s sina åsikter och sitt dömande av andra, kan mycket väl sitta där själv en dag!! För ingen vet på förhand hur livet kommer se ut och hur ni kommer att reagera i en specifik situation.

    Åh nej ni är inte bättre människor för att ni tror er kunna kontrollera ert beteende och varje beslut och sätter er till doms över andra som agerar annorlunda:)
    Det är sant att saker kan förändras och att ingen vet hur livet kommer att se ut längre fram.
    Men det det handlar om är att om man träffar någon annan och blir attraherad så kan man väl vara ärlig om det till sin partner istället för att ljuga och gå bakom ryggen.
    För det är just lögnerna och sveket som sårar mest. Mer än otroheten i sig.
    Att man tvingar sin partner att leva i en lögn och inte ger honom/henne möjligheten att själv få fatta ett beslut om hur h*n vill leva sitt liv.
    Det är brist på respekt.
  • Sat 13 Jul 2019 16:25
    #91
    -1
    Anonym (Tror inte det) skrev 2019-07-12 17:42:23 följande:

    Du vet inte vad fördelarna är med monogami? 

    Här är några:

    -Man riskerar inte få könssjukdomar, smitta ned sin partner, bli gravid med någon annan. 

    -Mindre risk att partnern finner någon som överträffar dig i sängen (du blir ratad). Åtminstone inte om hen är trogen. 

    -Om båda är överens om att vara monogama (när man har barn) finns ingen risk att det blir bråk om arv vid dödsfall. Om partnern t.ex råkat göra någon annan gravid. 

    Finns säkert fler men det var några så här jag på rak arm kom på. 

    För att återkoppla till ditt senaste svar så kan jag garantera dig om att det är bra många fler än sliskiga äckliga gubbar som jag inte har känslor för. Jag har inte känslor för någon annan än den jag är med , det är därför jag valt att vara med hen. 


    Min reaktion på dina argument för monogami:

    - Det finns andra sjukdomar som smittar på andra sätt än genom sex som också behöver behandlas. Det är till att vara lite pryd att känna att klamydia är värre än en rejäl influensa. Används dessutom kondom och hålls lite koll på partners så är det ingen större risk. Att vara poly innebär inte att knulla runt hejvilt i något självskadeliknande riskbeteende. Så jovisst, mindre risk förutsatt att båda är trogna, men en könssjukdom eller två är inte hela världen heller. Vi riskerar dem ofta som singlar, de blir inte farligare när vi är i en relation.

    - Snarare mindre risk att bli lämnad för att partnern får känslor för en annan eller för att en blir överträffad i sängen. Hen får ju leva ut det precis som hen vill, och har ändå sin partner och familj som primär, och de vet att de är just det även när partnern är mitt uppe i den mest stormande nyförälskelsen eller hett sex. Vi vet dessutom mycket väl om att sex är som hetast i början på en relation, slentrianen infinner sig i regel först efter åratals nötande på varandra. Att lämna en bra partner för hett sex när det heta sexet ändå är tillåtet verkar korkat. Vill partnern lämna relationen gör hen det oavsett om hen haft lov att ligga med andra eller inte. Kanske till och med lämnar snabbare i ett monogamt förhållande, just för att suget att ligga med någon annan är så stort, och då måste ju primärrelationen brytas upp först, för monogama. Det blir mer bråttom för att få lov att leva ut den nyfunna lusten, och alla fördelar med den primära relationen (så som gemenskap och djupare kärlek) får inte riktigt en rättvis chans i konkurrensen med lust och nyhetens behag hos den nya.

    - Bråk om arv löses med ett genomtänkt testamente. Samma problem uppstår ju om relationen upplöses på grund av den ena partnerns lust till en annan, och de först efter separationen råkar få ett till barn. Känns inte specifikt som ett poly-problem.

    Det låter... trist. Jag har jättemycket känslor för väldigt många människor. Är en väldigt kärleksfull och omtänksam person med varma känslor för såväl vänner, familj, släkt och partners :)
Svar på tråden Kan man älska sin partner om man är otrogen?