Frun tyckte att jag var för snygg

Tycker detsamma som du, inget snyggt utseende eller möjliga andra bra sidor väger upp det du har berättat om honom nu

Sen har han lämnat ut lite väl mycket om sin fru till dig, antagligen gör han samma sak om dig till henne

Man kan ju undra varför TS alls nämner dessa detaljer, om det inte var för att det ingick i hennes övervägningar angående hennes möjligheter för att utkonkurrera frun. Hennes motiv för att vilja bevara sitt förhållande till sin bästa vän verkar lite tvivelaktiga.

Förstår du det? Förstår du verkligen det att han prioritera sin fru?

Kan du då förklara dessa två utlåtanden?

Citera dig och dina utlåtanden från TS.

1) "Jag känner mig bortvald och nedprioriterad."

2) " Just nu känner jag mig bara sårad och skulle behöva lite perspektiv eller åsikter från andra. "

Knappast något man skriver om, (notera OM), man skulle förstå att han prioritera sin fru.

Vad du skall göra? För att sätta perspektiv på det hela. 
Du får förstå att han har känt sin fru längre än dig och älskar sin fru och hon och hennes känslor är viktigare för honom än era relativt färska (nya) vänskap.
Det är ett perspektiv du bör ta i beräkningen. Och det är något du skall självklart respektera och acceptera, utan att ta på dig offerkoftan där det står på offerkoftan "nedprioriterad och sårad".

Visst jag anser ju att man skall kunna ha vänner av motsatt kön om man har ett (stright) förhållande, dock så skall man ta hänsyn till sin partner och sätta partnern i främsta rummet.

Jag tycker att det här är ett alldeles utmärkt tillfälle att ta på offerkoftan. För det är nämligen såhär; hade jag haft en (hetero) kvinnlig vän som ställde in en träff med mig där vi skulle träffas med barnen en halvtimme efter att vi skulle ses så hade jag känt mig otroligt nedprioriterad, sårad och bortvald. Men det kanske du hade accepterat även om anledningen (som kom fram i efterhand efter påtryckningar från din sida) var löjlig och omogen.

Därför att jag fått gliringar om att jag var ung och/eller var ute efter pengar. Ett klargörande helt enkelt.

Ja, det är tråkigt, men jag lär överleva. Jag var inte hans chef men bytte till en chefstjänst och tjänar nu ganska mycket mer än han och väldigt mycket mer än hon.

Det låter mycket rimligt alltsammans. Jag tror att jag kommer att välja att backa ur detta. Jag har inte bett om något drama och kommer inte att acceptera att hamna i det. Vänskapen är inte värd det.

Där fick han! Han som valde att respektera sin frus önskan. 

Du är för snygg och du tjänar mycket mer än hon.
Ok, då vet vi.

Förstår dig, samtidigt som det är riktigt lurigt med vänskap mellan två personer som potentiellt kunde ha inlett ett förhållande om en av dem varit fri. Fysisk och psykisk attraktion finns. Min bästa vän har varit ihop med sin man i 30 år, och de har två barn och gör mycket tillsammans. Han är en av de bästa män jag känner. De har, ur mitt perspektiv, ett riktigt bra äktenskap... numera. 
Men så blev hon vän med en kollega på jobbet, manlig, snygg. De klickade, och pratade riktigt bra och djupt om allt i livet. De såg varandra på djupet och kom varandra nära. Av någon anledning har de båda var för sig och ovetande om varandra kommit att öppna sig för mig om hur otroligt förälskade de i smyg kom att bli i varandra, men ingen av dem berättade för den andre. För hennes del blev förälskelsen i honom länge det som hindrade hennes äktenskap att utvecklas, hon dagdrömde, nattfantiserade och andades kollegan. Hon var liksom aldrig riktigt närvarande i sin relation hemma. Hon funderade mycket över hur det skulle vara att lämna maken och inleda med den andre. De inledde aldrig någonting fysiskt

Lyckligtvis fick hennes man aldrig reda på hur nära deras relation verkligen var, och efter många år rann den ut i sanden. Hade hennes man mött dem tillsammans, så hade han blivit ledsen och orolig - med rätta. Det glittrade om dem, närheten stod skriven på utsidan. Vem som helst hade kunnat se deras attraktion. Även om relationen aldrig blev ett förhållande, så hotade den intimiteten i hennes äktenskap. Jag kommer aldrig att berätta för hennes man hur det var, och de har det bra idag.

Jag kan förstå dig, men kan mycket väl även förstå frun. Att vara rädd om det man har är inte alltid vettlös svartsjuka, utan den obekväma känslan kan vara fullt befogad. 

Jag dejtar enbart lediga män. Men i fortsättningen kanske jag också bara blir vän med lediga män. Ingen vänskap i världen är värd den här märkligt smutsiga känslan som han dragit över alltihop. Börjar dessutom tycka synd om frun, om det nu är så att han fört henne bakom ljuset.

TS, jag får vibbar av att du inte riktigt inser hur mycket vi är styrda av våra känslor och instinkter. Oavsett hur modernt samhälle vi lever i, oavsett hur mycket man borde få umgås och ha vänner av motsatt kön så skapar det i realiteten problem och jobbiga känslor i förhållanden. Även om du inte anser det, så är du ett hot. Ska hon verkligen riskera sitt äktenskap på att ni egentligen bara är vänner? Ska man alltid slå bort sina obehagskänslor för ens partners vänner bara för att man borde kunna vara vänner med människor av motsatt kön?

Vi kan ta ett exempel från min vardag. Min flickvän har en killkompis, snygg, lång, smart, sen universitetstiden som hon umgås med på tu man hand ibland. De lunchar och gör saker tillsammans. Jag är intellektuellt ok med detta eftersom jag vet att inget kommer hända. Han är bög. Riktigt jävla råbög. Så jag vet att det är lugnt. Ändå, trots detta, så känns det lite obekvämt när de umgås och snackar privata grejer. Mitt intellekt säger åt mig "Chill, inget händer, du vet det." men mina instinkter säger något annat. Trots att jag är en modern man så är min psyke utformat genom miljoner års evolution där de som tog hot på allvar oftare behöll sina partners än de som ansåg att det var ok. Om då jag, som vet att inget kommer hända, som har en garanti på det, ändå känner obehag, hur tror du då inte hans fru känner inför er vänskap där ni lunchar, går på AW och krogen på tu man hand?!

Visst, det borde inte vara så, men verkligheten är som den är, inte som den borde.

WOW...

Så nu skall du utgå från att andra utövar "påtryckningar" bara för att du gör det? (Läs din egna parentes). 

Nu handla din TS om VÄNSKAP mellan olika kön och en man, som du är vän med, som är gift med en kvinna.
Så ditt exempel med en kvinna, som du förtydligar är stright, är totalt irrelevant i sammanhanget. Så där kommer du inget vart med om du ville svara och komma "med någon poäng".

Mannen har känt sin fru längre än dig, och frun var då inte riktigt bekväm med er nära vänskap, och varför skulle mannen blunda och strunta i sin fru känslor för din skull?  Så nej offerkoftan med texten "bortvald" och "nedprioriterad" passar knappast att du tar på dig.

Dom flesta kvinnor är fula i låga skor och slampa kan man bli kallad för oavsett vilken handväska man valt att bära för dagen. Jag har 7 år universitetsstudier bakom mig och bär alla sorters märken. Ibland är jag ful iallafall ( speciellt de få tillfällen då jag har lågskor) och innan jag gifte mig så hade jag helger då jag kunde vara en riktig slampa också ;)

Men jag tror också att frun är en trevlig sympatisk människa som inte säger så om andra människor. Deras äktenskap verkar bra och starkt då han väljer henne främst i alla väder så hon behöver nog aldrig ta till kraftuttryck.

Nu vet du att er relation betydde mer för dig än för honom så nu är det bara att gå vidare. Du som gift såg honom som din bästis. När man är gift så är ens partner oftast ens bästa vän.

Jag och min make har många vänner. Dom vänner som vi verkligen gillar vill vi också introducera för varandra. Det är dom ytliga bekantskaperna och kollegorna som vi behåller för oss själva.

Nästa gång du möter någon så kan du tolka det som ett avståndstagande om personen inte vill ha dig i sitt liv genom att introducera sin närmsta familj.

Men alltså, fattar du inte att det är känsligt? Att han springer ensam utan sin fru på krogen med dig och ägnar så mycket tid åt dig?

Jösses, vissa har känselspröt noll...

Få se om jag fattat rätt, du inledde en ganska nära relation till en man som var gift, men kan inte alls förstå varför hans fru tycker det är suspekt att hennes man spenderar väldigt mycket tid med en okänd kvinna och känner dig jättekränkt när hon tar upp det med honom och han väljer att dra ner på det för sitt förhållandes skull?

Svaret på din fråga är nog....narcissism, du verkar har en väldigt egocentrisk bild av verkligheten där du enbart ser vad du vill, vad du behöver men kan inte riktigt förstå vad det innebär för andra.

Tycker hon har väldigt känsliga sprön, hon känner ju sig enormt kränkt, men de verkar tyvärr bara känna av vad hon vill och behöver 

Nej, du kan fortfarande han manliga vänner i framtiden men du bör kanske fundera lite över vad ditt umgänge med dem signalerar för deras partner och kanske iaf hålla lite koll på vad de har för syfte med sitt umgänge med dig. Är det bara vänskap, eller vill de mer? Och vad betyder det för deras relation hemma?

De flesta är nog ok med att deras partner umgås med vänner som i enbart vänner, inte lika många är kanske ok med att deras partner umgås med någon de är kåta/kära i och som de håller hemlig för sin partner.

Vad har hennes lön med det hela att göra?