Han vill inte skaffa barn..

Fast... TS du är införstådd med att chansen att bli med barn vid 45 års ålder är näst intill obefintlig? Ni kommer inte ens att tillåtas göra ivf i Sverige vid 45 och ni får heller inte adoptera.

Förlåt att jag låter hård. Men är det värt den möda och ev pengar när chanserna är så små?

Men om det inte funkar då? Om kampen för ett barn så sent i livet tar upp er tid, er energi och era känslor? Skulle relationen klara det?

Är inte tiden inne nu för att börja leva livet lite än att hålla på med vaknätter, blöjbyte, inskolning och trots?

Barn är absolut ett kitt, men också den främsta anledningen att folk går isär.