• Björnpappa

    Orkar inte med mitt barn?

    Hej!

    Min pappa dog i oktober, alldeles för ung... det satte igång min panikångest, depression och utmattningssyndrom som jag haft av och till sedan tonåren. Denna gången blev det dock på högvarv... jag har gått i terapi, jag har varit sjukskriven och fått bra med hjälp på det planet. Men min son är 4,25 är gammal och ett barn med uppmärksamhetsproblem. Om man inte är hos honom 100% och ger honom all uppmärksamhet hela tiden så får vi problem här hemma. Han tjatar evigt om leksaker som vi inte har råd med. Vägrar äta riktig mat, ska bara ha glass och godis... och får han inte som han vill så blir han skitförbannad. Det är bråk varje dag om mat, toabesök (vägrar sluta med blöja tydligen trots alla böcker/pedagoger och instruktioner), tandborstning, lek... vi måste ju vara med o leka alltid så det är typ en timmes tjat varje dag innan han går o leker själv så vi kan göra våra tråkiga jävla vuxengrejer. Egen återhämtning kan man ju glömma för då kommer ungen o stör direkt... som ett sjätte sinne... "nu är pappa glad och gör något HAN vill i lugn och ro, så kan vi inte ha det!".

    Jag orkar inte mer. Jag har bett om hjälp. Ingen har tid, det är jobb för morföräldrarna (och när det inte är jobb behöver ju de också återhämtning själva) och min mamma bor för långt bort och kan inte hjälpa oss på kort varsel eller i vardagen...

    Förskolan har sommarstängt och min fru vägrar ta hjälp av socialförvaltningen för då tar dem vårt barn ifrån oss... så här ligger jag nu och känner att det enda sättet att få koppla av är att ta livet av mig. Lidandet tar ju aldrig slut... ansträngningarna konstanta, ingen vila, dålig sömn, ingen egen "lek" bara stress och arbete. Jag är så ledsen, jag är så trött... vad ska jag ta mig till?

  • Svar på tråden Orkar inte med mitt barn?
  • Björnpappa

    BUP är för äldre barn. Men vi har fått kontakt med barnhälsovården för att få tips om hur vi kan hjälpa grabben att utvecklas både så att han känner att han får den hjälp han förtjänar av oss och så att vi ska orka ge honom den. Han har ingen diagnos men vi misstänker att han är en snöflinga bara. Väldigt mottaglig för känslor och upplever väldigt starka emotionella reaktioner. Glädje är till 190% och likaså ilska. Just nu har vi som uppdrag åt oss själva att försöka lära honom handskas med sina känslor på ett "normalt" sätt. Som att inte slåss när han blir arg och inte allt för uppspelt när han blir glad.

    Jag har mediciner som hjälper mig och även terapi varannan vecka för att handskas med problemen inom mig och lära mig vart de kommer ifrån. Mycket är gjort redan... hade jag inte fått den hjälpen jag fick så snabbt därefter min käre far gick bort så vet jag inte om jag varit kvar idag. Allt rämnade...

    Men jag har tagit tag i det och nu även pratat med min fru, vänner och familj om hur jag upplever mitt liv... vi får hjälp.

Svar på tråden Orkar inte med mitt barn?