Jag tror generellt att de flesta som har tappat eller saknar vänner har någon form av psykisk sjukdom som gör dem oförmögna att ha relationer till andra människor, en partner kan vara okej men fungerar då endast som en födkrok. Ursäkter som används är att man inte är social men det är ganska lätt att se igenom om man känner vederbörande på pulsen lite.
Att man flyttat långt ifrån födelseort är naturligtvis en giltig förklaring en tid.
Nej det var inte riktat till dig men jag vidhåller min ståndpunkt, att säga sig vara en ensamvarg är en ursäkt och inget annat än en förklädd diagnos som i grunden handlar om att man är oförmögen att uppskatta andra människors närhet samt inte har förmåga att inse värdet av en relation till en annan människa. Dina behov är endast av praktisk art och i prioritet.
Jag känner inte till något om Keanu Reeves så jag avhåller mig i från att kommentera hans liv och leverne.
Ja det är en defekt att inte inse värdet av en relation till en annan människa och är en form av empatistörning i grund och botten då fokus endast ligger på egna direkta behov och inte av det som vi andra kallar mänsklig värme, oförmåga och därmed ointresse i att skapa djupare relationer samt inte ha känsla och förståelse för det värde nära relationer kan ha.
Allt en sådan människa gör gentemot andra människor i form av social kontakt är inlärt beteendemönster som man lärt sig av andra vara framgångsrika. Vissa kan släppa en in enstaka partner in på livet med då handlar det om att äta om man ska tala lite bildligt.
Att en psykolog inte bemödar sig med att försöka hitta en lämplig titel på åkomman handlar om att drabbade personer oftast inte mår dåligt över att de är ensamma, de vet inte vad de går miste om utan har endast en undran över varför, därmed grävs det oerhört sällan djupare i dessas inre. Resurserna läggs helt rimligt där de behövs bättre.
Jag tycker ofta att kända personers "citat" endast är plattityder skapade endast för att generera ett ekonomiskt värde i slutändan. Undantag finns naturligtvis...
Jag bildgooglade Keanu R och fann att han inte alls verkar vara vad citatet syftade på, läste också och fann att han omger sig med människor som är hans vänner.
Plattityder är ett bygge av en personlig genre i dessa kretsar.
Att vara med sig själv och att kunna trivas och njuta av sitt eget sällskap är nog det grundläggande för att kunna bli en lycklig människa. Människor som omger sig med massor av vänner är ofta olyckliga människor som inte vågar/orkar lära känna sig själv och därför undviker ensamhet.
Att människor som tycker om att omge sig med varm vänskap skulle göra det för att de själva är olyckliga är något av det märkligaste jag läst på detta forum. En ursäkt tagen direkt ur luften helt utan bäring.
Inte alls dömande, i sådana här sammanhang pratar man alltid i generella termer där flertalet är avgörande och resten oftast giltiga undantag.
Det finns ganska lite kvalitativ forskning gjord på självvald ensamhet på grund av det jag skrev tidigare i tråden samt att intresset för ämnet är ganska litet, men faktiskt så är en av världens mest framstående i ämnet född och uppväxt i Sverige men lever numera i USA där vederbörande håller föreläsningar och ägnar sig åt sin forskning.