Behöver ta mig ur ett destruktivt förhållande där jag mår skit men jag klarar det inte. Vi varken bor ihop eller har gemensamma barn. Jag har bara väldigt svårt att lämna det. Jag är långt ifrån lycklig och blir överkörd hela tiden. Jag vill inte träffa någon annan utan bara komma ifrån det här och hämta mig efter flera års psykisk misshandel.
Önskar att jag bara hade haft det lätt för att lämna, men det går inte. Men jag måste. Jag vet att jag måste.
Har du någon familj eller vän som kan stötta dig i det här? Våga fråga om hjälp. Du är värd lycka och kommer att klara det här. Styrkekramar <3
Skaffa en kurator eller nåt som kan stötta o uppmuntra dig i att lämna. Även kyrkan har ibland terapeuter anställda, annars kanske en diakon?! Gratis också. O man måste inte vara religiös för det.
Jag vet precis vad du pratar om, jag har varit där. Det är så svårt att bryta ett destruktivt förhållande, även fast man vet att man måste, för att man mår skit! Det är som en drog, som man behöver avgiftas från. Det gör ont, det tar tid, det är smärtsamt!
Ta hjälp är mitt råd! Av familj, vänner, psykolog, terapeut, kvinnojour eller vad som helst! Ju längre du stannar kvar i relationen ju mer kommer du att brytas ner, din självkänsla hamnar på botten, du tvivlar på dig själv och din verklighetsuppfattning, och du går sönder inuti!
INGEN är värd att må så, och jag lovar att om du bara ger dig själv tid, tar hjälp, och bestämmer dig, så kommer du så småningom att må bättre! Men det är en resa du behöver göra!
Har du barn? Isåfall ser och märker de hur du mår, så klart, och påverkas av det. De behöver en stark mamma, som mår bra och som är glad. Jag förstår att du inte gör det just nu.
All styrka till dig!
Har själv varit där och vet vad du går igenom man blir beroende av personen å lever med rädsla för vad konsekvenserna blir när man lämnar osv. Ta hjälp av dom du litar på och bryt all kontakt med honom och ta all hjälp du kan få. Det kommer vara väldigt tufft ett tag men du kommer att klara det och stegvis blir man starkare. Tro mig det bästa du kan göra är att lämna. Du är värd all lycka kom ihåg det
Va glad att ni inte har barn ihop!
Är med om samma men har en bebis ihop.
Har precis brutit upp. Varje dag är smärtsam.
Ena sekunden stark och andra sekunden vill man ringa och skrika ?kom tillbaka!!!?
Även om hjärnan vet att det bästa är att lämna så säger hjärtat något helt annat.
Men något jag kan lova dig så är det att det INTE kommer bli bättre. Så ju snabbare du lämnar ju snabbare kan du få en lycklig relation sen.
Jag vet känslan av att killen blir som en drog. Man har kämpat så länge och när det väl är bra så blir den känslan som ett rus man inte vill vara utan.
Men att må dåligt 80% och fantastiskt bra 20% är inte det man vill kanske.
All styrka till dig!