• Anonym (Lärar­e)
    Sat 20 Jul 2019 17:14
    144 visningar
    34 svar
    34
    144

    Hur sänka kraven?

    Jag har semester, men tanken gnager över min jobb situation! Jag har (tyvärr) en förmåga att engagera mig för alltför mycket, troligen eftersom jag brinner för det jag gör. Detta verkar sticka i ögonen på vissa kollegor eftersom jag kommit på dem med s.k. skitsnack.

    Nu får jag en ny kollega i höst och vill att allt ska bli bra. Jag ska "försöka" sänka min nivå och energi så att det blir mer balans, inte för min skull, utan för att inte sticka ut! Jag upplever det jobbigt att bromsa mig själv, och vet inte riktigt hur det ska gå till? Vad gör jag för att sänka min energi? Hur ska jag kunna smälta in bättre? gillar verkligen inte att sticka ut! Men det bara blir så.. Sedan tycker jag ju
    det är jobbigt med långsamma lata personer. Några tips?  Seriöst..

  • Svar på tråden Hur sänka kraven?
  • Anonym (Z)
    Sat 20 Jul 2019 17:35
    #1

    Problemet är inte din energi utan skitsnacket din kollegor håller på med. Gå till chefen med det om den saken inte blir bättre. 

    Dock kan ju ditt engagemang i arbetet vara lite för mycket men då är det med en fråga om du i längden kommer kunna hålla uppe engagemanget eller kunna trappa ned innan du bli utbränd. De bästa lärarna är de engagerade men som sagt för att de ska kunna fortsätta vara bra lärare kanske de får sänka kraven på sig själva lite för att inte bränna ut sig och helt enkelt bli sjukskrivna. Känner du att du orkar med ditt tempo så fortsätt! Eleverna går föra skitsnackande kollegor. En lärare som brinner för sitt jobb och sina elever är oslagbara så var rädd om dig.

  • Anonym (Lärar­e) Trådstartaren
    Sat 20 Jul 2019 18:08
    #2

    (Z ) Tack för fint svar! Jag känner ingen oro för att bli utbränd alls, bara en oro för skitsnack! så tråkigt...

  • Anonym (Hanna­)
    Sat 20 Jul 2019 18:45
    #3
    Anonym (Lärare) skrev 2019-07-20 17:14:21 följande:
    Sedan tycker jag ju det är jobbigt med långsamma lata personer.   Seriöst..

    Sådant här lyser igenom, även om man försöker dölja det. Dina kollegor vet att du inte tycker att de duger; det är därför de inte gillar dig. Försök att jobba med din inställning till kollegorna! Att de inte har lika höga ambitioner som du betyder inte att de är latmaskar som inte förtjänar sin lön. Om du respekterar dem kan du vinna deras respekt.
  • Anonym (...)
    Sun 21 Jul 2019 03:28
    #4

    Jag har en kollega som har ett liknande beteende. Hon är väldigt energisk, engagerar sig i mycket, har en åsikt om allt och måste jämt uttala den på alla möten (dvs höras), även om åsikten redan har kommit fram i tidigare yttranden. Om hon så bara ska svara: Tack för informationen! på ett utskick så nog f-n trycker hon svara alla så att hela enheten får hennes tackmail, inte bara avsändaren. Och: hon förklarar gärna länge och väl hur andra ska göra sitt jobb, även om ingen har bett om eller behöver hjälp. Hon vill naturligtvis uppfattas som hjälpsam och kompetent, men inser inte att hon uppfattas som både självgod och lite nedvärderande, eftersom hon förklarar de enklaste saker för kollegor som är lika insatta i ämnet som hon själv. Om du vill att den nya kollegan ska gilla dig: utgå från att hen är minst lika kompetent som du själv och kom bara med tips och råd om du blir tillfrågad. Och även om du blir tillfrågad: håll det kort. Ingen behöver en föreläsning.

  • Anonym (Lärar­e) Trådstartaren
    Sun 21 Jul 2019 09:21
    #5
    Anonym (Hanna) skrev 2019-07-20 18:45:00 följande:

    Sådant här lyser igenom, även om man försöker dölja det. Dina kollegor vet att du inte tycker att de duger; det är därför de inte gillar dig. Försök att jobba med din inställning till kollegorna! Att de inte har lika höga ambitioner som du betyder inte att de är latmaskar som inte förtjänar sin lön. Om du respekterar dem kan du vinna deras respekt.
    Tack för rådet! ska absolut tänka på detta..
  • Anonym (Lärar­e) Trådstartaren
    Sun 21 Jul 2019 09:34
    #6
    Anonym (...) skrev 2019-07-21 03:28:29 följande:

    Jag har en kollega som har ett liknande beteende. Hon är väldigt energisk, engagerar sig i mycket, har en åsikt om allt och måste jämt uttala den på alla möten (dvs höras), även om åsikten redan har kommit fram i tidigare yttranden. Om hon så bara ska svara: Tack för informationen! på ett utskick så nog f-n trycker hon svara alla så att hela enheten får hennes tackmail, inte bara avsändaren. Och: hon förklarar gärna länge och väl hur andra ska göra sitt jobb, även om ingen har bett om eller behöver hjälp. Hon vill naturligtvis uppfattas som hjälpsam och kompetent, men inser inte att hon uppfattas som både självgod och lite nedvärderande, eftersom hon förklarar de enklaste saker för kollegor som är lika insatta i ämnet som hon själv. Om du vill att den nya kollegan ska gilla dig: utgå från att hen är minst lika kompetent som du själv och kom bara med tips och råd om du blir tillfrågad. Och även om du blir tillfrågad: håll det kort. Ingen behöver en föreläsning.


    Tack och lov har jag inte alls detta beteende.!! Jag är tvärtom tillbakadragen och vill absolut inte stå i centrum eller glänsa. Jag är bara lite för energisk i mitt jobb med barnen och kanske förväntar mig att andra vill engagera sig lika mycket som jag.
    Det kan bli problem när kollegor inte orkar eller vill hålla samma tempo förstås. Får jag en uppgift så löser jag den direkt och gör ofta det där lilla extra bara för att det är kul (inte för att glänsa), medans vissa kollegor väntar en vecka! Jag är snabb i det mesta, och stör mig på långsamhet. Detta kanske lyser igenom? 
  • Sun 21 Jul 2019 09:43
    #7
    Anonym (...) skrev 2019-07-21 03:28:29 följande:

    Jag har en kollega som har ett liknande beteende. Hon är väldigt energisk, engagerar sig i mycket, har en åsikt om allt och måste jämt uttala den på alla möten (dvs höras), även om åsikten redan har kommit fram i tidigare yttranden. Om hon så bara ska svara: Tack för informationen! på ett utskick så nog f-n trycker hon svara alla så att hela enheten får hennes tackmail, inte bara avsändaren. Och: hon förklarar gärna länge och väl hur andra ska göra sitt jobb, även om ingen har bett om eller behöver hjälp. Hon vill naturligtvis uppfattas som hjälpsam och kompetent, men inser inte att hon uppfattas som både självgod och lite nedvärderande, eftersom hon förklarar de enklaste saker för kollegor som är lika insatta i ämnet som hon själv. Om du vill att den nya kollegan ska gilla dig: utgå från att hen är minst lika kompetent som du själv och kom bara med tips och råd om du blir tillfrågad. Och även om du blir tillfrågad: håll det kort. Ingen behöver en föreläsning.


    Plus en på den! Bra skrivet. Personerna i fråga har noll självinsikt om hur oerhört dryga de upplevs. TS - fråga dig själv om det kan vara så att det här kanske till viss del är du? Det kan vara en tuff insikt att ta till sig...
  • Sun 21 Jul 2019 09:49
    #8
    Anonym (Lärare) skrev 2019-07-21 09:34:33 följande:

    Tack och lov har jag inte alls detta beteende.!! Jag är tvärtom tillbakadragen och vill absolut inte stå i centrum eller glänsa. Jag är bara lite för energisk i mitt jobb med barnen och kanske förväntar mig att andra vill engagera sig lika mycket som jag.

    Det kan bli problem när kollegor inte orkar eller vill hålla samma tempo förstås. Får jag en uppgift så löser jag den direkt och gör ofta det där lilla extra bara för att det är kul (inte för att glänsa), medans vissa kollegor väntar en vecka! Jag är snabb i det mesta, och stör mig på långsamhet. Detta kanske lyser igenom? 


    Åh. Jag är som du. Jag gör allt NU, inget blir liggande. Uppskattar kolleger och chefer som arbetar på liknande sätt - blir väldigt frustrerad när jag lämnar mitt arbete till chefen för godkännande två veckor före deadline och han inte skickar tillbaka det förrän en dag innan, dessutom med flera ändringsförslag.

    Får ibland intrycket att han försöker sakta ner mig på det viset, men det leder bara till överproduktion av magsyra hos mig och till att jag letar annat jobb.
  • Anonym (Lärar­e) Trådstartaren
    Sun 21 Jul 2019 10:05
    #9
    Almare skrev 2019-07-21 09:43:34 följande:
    Plus en på den! Bra skrivet. Personerna i fråga har noll självinsikt om hur oerhört dryga de upplevs. TS - fråga dig själv om det kan vara så att det här kanske till viss del är du? Det kan vara en tuff insikt att ta till sig...
    Nej tyvärr känner jag inte igen mig alls i den beskrivningen. Jag har inga åsikter om andras arbete muntligt. Jag tillrättavisar aldrig andra eller är någon besserwisser. Jag tänker mer i det tysta för mig själv. Om en kollega är långsam och det går ut över klassen så kanske jag tänker det och det syns förstås? men ofta leder det bara till att jag själv gör jobbet utan att säga något. Jag liksom räddar situationen för att det inte ska drabba klassen negativt, inget annat. Men jag tror att jag måste inse att jag inte kan fånga alla bollar som faller och låta det bli kaos ibland. Men det är svårt!
  • Anonym (Lärar­e) Trådstartaren
    Sun 21 Jul 2019 10:06
    #10
    Thyr skrev 2019-07-21 09:49:34 följande:
    Åh. Jag är som du. Jag gör allt NU, inget blir liggande. Uppskattar kolleger och chefer som arbetar på liknande sätt - blir väldigt frustrerad när jag lämnar mitt arbete till chefen för godkännande två veckor före deadline och han inte skickar tillbaka det förrän en dag innan, dessutom med flera ändringsförslag.

    Får ibland intrycket att han försöker sakta ner mig på det viset, men det leder bara till överproduktion av magsyra hos mig och till att jag letar annat jobb.
    Känner igen mig exakt i din beskrivning!
Svar på tråden Hur sänka kraven?