Forum Katter - Husdjur
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min älskade kisse har gått bort, kan inte hantera sorgen!

    Lör 27 jul 14:25 Läst 0 gånger Totalt 23 svar
    Lör 27 jul 14:25

    I torsdags, den 25 juli, så avlivade jag min kisse. Hon var 13 år gammal och hade cancer i magen som spridit sig till lymfkörtlarna. De sista 3 veckorna fick hon vara hemma med medicinering men då hon blev allt sämre rådde veterinären oss att låta henne somna in.

    Jag har oerhört svårt att hantera hennes bortgång. Den var väntad men ändå kom den som en chock. Jag känner mig som en halv människa, mår fysiskt illa och känner mig kräkfärdig.

    Hon var mitt allt och min bästa vän. Hon har varit med mig så länge och funnits vid min sida när jag mått dåligt. Jag har så mycket minnen av henne som jag vill ha kvar, men varje gång jag ens snuddar vid dem så bryter jag ihop! Därför är jag så rädd att jag ska tappa dessa minnen. Det är så otroligt tungt och jag har svårt att ens dammsuga lägenheten för då försvinner det sista av henne! Snälla hjälp, jag känner att jag snart går sönder i bitar :'(

  • Lör 27 jul 14:30 #1 +1

    Beklagar. Saknar mina katter ännu fast det var många år sen dom fick somna in. Men det kommer bli bättre. Det är okej att vara ledsen.

  • Lör 27 jul 14:31 #2 -1

    Helt normal reaktin vid sitt djurs död, skaffar du annan katt kan det hjälpa dig

  • Lör 27 jul 19:05 #3

    Jag beklagar sorgen. Den sista och ofta största kärlekshandlingen vi gör för våra husdjur är att låta dem  gå vidare när de inte längre har någon livskvalitet eller värdigt liv.

  • Lör 27 jul 19:16 #4

    Har du fått (kommer att få) hennes aska? När min ena katt gick bort hastigt hjälpte det mig att ta askan till en fin plats och sprida den. Jag grinade massor men efteråt kändes det som om sorgen lyfte lite och jag kunde minnas och glädjas åt allt det fina vi haft tillsammans.

  • Sön 28 jul 07:47 #5

    Beklagar sorgen Gråter

  • Sön 28 jul 08:44 #6

    Tänk vilket fantastiskt liv din Kisse hade som fick bli så älskad. Hjärta

  • Sön 28 jul 18:57 #7
    viseversa skrev 2019-07-27 14:30:49 följande:

    Beklagar. Saknar mina katter ännu fast det var många år sen dom fick somna in. Men det kommer bli bättre. Det är okej att vara ledsen.


    Tack så mycket.

    Jag förlorade min första kisse i en bilolycka när jag var 14 år. Jag gick in i en depression och var ledsen så himla länge! Minns inte ens när jag började komma över det. Hur lång tid tog det för dig att åtminstone inte vara ledsen hela tiden?
  • Sön 28 jul 18:58 #8
    Giftskåneman skrev 2019-07-27 14:31:07 följande:

    Helt normal reaktin vid sitt djurs död, skaffar du annan katt kan det hjälpa dig


    Vi har en till katt som jag älskar högt, men denna kissen var "min". Jag kommer aldrig skaffa mer djur, det är alldeles för smärtsamt när de går bort :(
  • Sön 28 jul 19:05 #9
    BurningDiamond skrev 2019-07-27 19:05:40 följande:

    Jag beklagar sorgen. Den sista och ofta största kärlekshandlingen vi gör för våra husdjur är att låta dem  gå vidare när de inte längre har någon livskvalitet eller värdigt liv.


    Tack för dina ord.

    Jag har mycket samvete av att jag lät henne gå lite för tidigt. Mitt huvud säger att det var dags men mitt hjärta säger att det fanns en del tid kvar för henne. Det river och sliter i mig :(
  • Sön 28 jul 19:11 #10
    Limajo skrev 2019-07-27 19:16:06 följande:

    Har du fått (kommer att få) hennes aska? När min ena katt gick bort hastigt hjälpte det mig att ta askan till en fin plats och sprida den. Jag grinade massor men efteråt kändes det som om sorgen lyfte lite och jag kunde minnas och glädjas åt allt det fina vi haft tillsammans.


    Om ca 1,5 vecka får jag henne. Jag har funderat på hur jag ska göra då inget alternativ har känts rätt. Jag vill ha en grav att gå till men en djurkyrkogård känns inte personlig och vi vet dessutom inte om vi ska bo kvar i denna stad. Sprida i vinden känns rätt symboliskt då hon får vara fri, men jag har ingen självklar plats att sprida på och skulle sörja att inte ha en plats att gå till.

    Jag har en tanke som känns lite radikal. Vet inte hur folk skulle reagera på det men det känns bra i hjärtat och magen. Så det kanske blir det istället. Känns så overkligt att hon ens ska kremeras :'( svårt att prata om.
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll