• Sun 28 Jul 2019 12:03
    513 visningar
    5 svar
    5
    513

    Pågående missfall. Smärta när jag står/går

    Ännu ett missfall på gång. 3.de sedan dec-18 (som jag minns). Massa dessförinnan med. Börjar glömma för det är för många och gör för ont minnas alla. Ignorerad av vården som vanligt så jag vänder mig hit.

    Tidigt missfall, blöder när jag står eller går och får ont i svanken då med. Inget när jag ligger ner. Hade så tidigt denna graviditet utan blödning med som gick över.

    Någon som haft så där dom kunnat göra nått för att hindra missfall nästa graviditet?

    Dela gärna med er av era erfarenheter av vad man kan göra själv när vården sviker men samtidigt inte har möjlighet åka utomlands.

    Jag vet att jag tyvärr inte är ensam

  • Svar på tråden Pågående missfall. Smärta när jag står/går
  • Sun 28 Jul 2019 13:12
    #1

    Du måste gå en mf utredning. För uppenbarligven beror det på något att du inte kan behålla en graviditet. 

  • Sun 28 Jul 2019 13:27
    #2

    Jo jag stod i kö innan jag lyckades behålla lillan (utan hjälp) som föddes -17. Sen får jag inte stå i kö längre för att vi inte aktivt försöker bli gravida... Och får "peppande" ord från sjukvården som att jag ska vara tacksam över de barn jag har och inte fokusera på missfallen...

    Så jag räknar inte längre med vården...

  • Anonym (Missf­all)
    Sun 28 Jul 2019 13:41
    #3

    Jag hade missfall i vintras i v.9.

    Jag hade som hemsk mensvärk, ont i höfter och nedre rygg.

    Jag tyckte det var värre när jag låg eller satt still. När jag rörde mig så kändes det bättre.

    Satt en del i varm dusch och spolade varmvatten på magen och ryggen .

    Min sambo kunde massera nedre ryggen.

    Nu är jag ingen läkare utan det jag säger ska du noga kolla upp men det är många kvinnor som köper någon progestron salva som vissa lyckas med. Men som sagt - jag är ingen läkare så du kan ju rådfråga en bm eller läkare om just det.

    Många som får missfall har ju problem med sköldkörteln. Du skulle ju kunna boka läkartid enbart för att kolla upp det. Du behöver ju inte nämna något om graviditet eller så men att du är orolig och vill ta ett prov. Skulle det vara något med sköldkörteln så kommer du bli medicinerad och då kanske lättare med en kommande graviditet ?

  • Mon 29 Jul 2019 06:06
    #4

    Men så märkligt att du inte får hjälp! Har du pratat med tex vårdcentral, mvc, kvinnokliniken?

    Mär jag hade mitt andra mf för någon månad sen pratade jag med mvc och då var hon snabb och sa att om jag skulle få till en ny graviditet så skulle jag ringa tillbaka och vart det mf så blir jag erbjuden utredning.

    Och då har vi två barn sen innan...

    Blev gravid direkt igen och fick komma direkt då hon såg till att jag fick gå på ett tidigt ul för att kolla

  • Thu 1 Aug 2019 03:11
    #5

    Jodå jag har ringt och bönat och bett och tjatat om hjälp vid flera graviditeter både via appar, bm, vc och gyn sedan -16.

    De står antecknat att jag bad om tabletter (tromby-nånting) och progesteronkräm för att försöka få den här graviditeten gå vägen men blev nekad. För snart 3 veckor sedan. Nu idag var jag in för vul efter att ha krampat (beskrivs bäst som förvärkarna precis innan de riktiga värkarna, när man måste stanna och andas igenom samtidigt som man känner hur livmodern pressar på) en kväll och morgonen efter fått ut 3 stora blodklumpar.... vul visade en stor livmoder (jag hade känt den nästan halvvägs upp till naveln men trodde att jag kände fel. Läkaren bekräftade den storleken idag) men tom....

    Tog hcg för att se om de sjunker eftersom jag mer har färgade flytningar än blödning, och idag var hcg 180 får vi se vad det är på fredag... Läkaren ville utesluta utanförskved eller vad det heter men såg ingen antydan till det på vul. Bara en stor livmoder och löjligt tjock slemhinna där i...

    Fick utan problem Tromby-nånting tabletterna idag som jag ska börja äta så fort jag känner att jag är gravid (inte vänta på att gravtest bekräftar utan direkt när jag "vet") och hamnade åter igen i kön för mf utredning. Sist jag äntligen var i kö lyckades jag behålla min yngsta som föddes -17 sen fick allt de här börja om med orden "ni har ju fått ett barn så ni kan ju"...

    Var sådan lättnad att bli tagen på allvar och hörd vad jag säger istället för de onödiga kommentarerna som "påstådda missfall, säger du är gravid" mm. Och samtidigt blir jag arg att jag ska behöva vara tacksam att bli respekterad och tagen på allvar av sjukvården när jag uppenbarligen behöver medicinsk hjälp.

    Glömde fråga läkaren så mycket bara för att jag äntligen kunde bolla med någon som förstod och lyssnade och bekräftade och diskuterade studier med mig snarare än att avfärda... allt. Mig.

    Ska skriva ner resterande frågorna inför när jag blir uppringd. Börjar få lite hopp om att slippa de här hemska upplevelserna i framtiden. Äntligen!

Svar på tråden Pågående missfall. Smärta när jag står/går