BF mars 2020 - stannar på FL

Jag fick tid för VUL när jag ringde mödravården och sa att jag var gravid. Då fick jag tid för inskrivningsbesök och läkartid för VUL. Vet ej varför jag fick det. Antar att det är rutin i mitt landsting. Bor i södra Sverige.

Försök att inte oroa dig i onödan. I många landsting verkar det vara rutin att endast erbjuda ett rutinultraljud i v17-19. Försök att glädjas och känna lycka över att du är gravid och vad som komma skall vet att det kanske låter lätt men du styr över dina tankar så försök att göra ett aktivt val att tänka positivt!

Jag fick också tid för inskrivning först i september. Mitt landsting erbjuder dock KUB till alla numera så jag kommer göra det innan jag ens är inskriven. Dock känner jag att det kvittar, minns inte att man gjorde annat än att prata hos bm innan man gjort rutin ul ändå.

Nu har jag fått hem mitt provkit till NIPT, kan ta provet från måndag (10+0) men jag vill inte riskera att det är för lite Dna så min plan är att göra det på onsdag. Så hoppas jag gå svar innan helgen därpå. Vill bara ha det gjort nu så man kan antingen återgå till sitt gamla liv eller börja planera för en bebis!

Hur mår ni andra blivande mammor rent psykiskt? Jag har ett svårt utmattningssyndrom i bagaget med många djupa depressioner. Jag är högutbildad med stora krav på mig själv och insjuknade 2015.

Nu har jag mått bra en längre period och även varit medicinfri ett tag. Tycker jag känner symtomen komma tillbaka på depression. Tur att jag ska träffa min psykiatriker nästa vecka så jag kan ventilera lite hur vi går vidare. Är livrädd att jag ska hamna där jag en gång varit.

Mitt landsting har frångått KUB pga av att de anser att det är en förlegad metod att använda. De erbjuder endast NIPT. Ska till läkaren på VUL på onsdag nästa vecka så ska fråga lite om det.

Rent psykiskt tycker jag att denna enorma trötthet är så fruktansvärd. Känner mig deppig för att jag bara ligger hemma efter jobbet och har tråkigt, men inte orkar något..

Börjat äta järntabletter i förrgår för att se om set hjälper. Ingen förrändring so far..

Så olika det kan vara mellan landstingen, här har de typ precis börjat med KUB för alla, fick inte det med min minsting som precis fyllt 3. :)

Angående psykiskt mående så gör framförallt illamåendet mig nere. Mådde psykiskt dåligt de andra gångerna också under den perioden. Man sitter liksom bara här hemma, har varken ork, möjlighet eller lust att göra något. Sen tyckte jag det blev bättre när man kunde återgå till jobb och ha lite av ett socialt liv igen. Sen blev det dock för mig igen när bebisen kom. Jag fick ingen förlossningsdepression i den meningen men jag kände mig inlåst och ensam innan man hittar rutiner så man kan komma ut ut huset.

På tal om nedstämdhet, jag var inte alls förbered på att jag skulle må såhär dåligt. Känner ingen glädje alls över lilla livet i magen just nu :(

Har ständigt ont i magen, antar att det är för att den är så extremt svullen, får knappt på mig några byxor längre. Mår småilla hela tiden och tappat aptiten, har dessutom blivit så fruktansvärt trött de senaste dagarna, att jag är extremt tät i näsan sen jag plussa och får därför svårt att sova gör inte saken bättre precis. Mars känns väldigt långt borta just nu.

Var inte såhär jag hade tänkt att det skulle bli så tar tacksamt emot lite peppande ord och tips :)

Känner igen mig i att må småilla, har däremot inte tappat aptiten, tycker ätandet är det enda som hjälper mot illamåendet. Mår sedan jättedåligt efter måltiderna för att allt blod går åt till matsmältningen.

Hursom, lite pepp, det kommer att kännas bättre igen. Det försöker jag intala mig själv iaf. Försök att ta alla stunder du kan att vila. Tillåt dig att äta sånt du kan få ner eller gillar. Drick kalla drycker, vatten eller smaksatt vatten. Testa att äta något syrligt, grapefrukt eller små bitar av citron. Var snäll mot dig själv och kroppen. Våra kroppar jobbar jättehårt nu och bygger bäbisfabrik. Energin måste tas någonstans. Du och vi andra som går igenom detta är kämpar. <3

Bra tankar och tips! här är en till som känner lite samma.. hela denna vecka har varit rätt tuff, sovit 1-2 timmar varje dag efter jobbet. Mår illa konstant, och som dig, inte tappat aptiten men vet bestämt vad jag vill ha.. hehe. Hårt bröd med ost, och soygurt funkar. Har haft svårt att dricka vatten senaste dagarna, mår bara illa av det. Blir lite smådepp när man är så trött, seg och illamående.. tur att man har en omtänksam sambo som tar hand om en. <3 

Tär lite på en också att gå med denna hemlighet.. kanske därför man känner sig lite ensam också, eftersom man inte kan prata med någon förutom sambon (som förmodligen tycker det blir lite tröttsamt med allt gnäll just nu, haha). Men snart så blir det bättre! :) <3