Inlägg från: Anonym (Olustig) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Olustig)

    hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

    Hej alla

    Finns det någon här inne som har några tips/tankar/idéer kring hur man får ett öppet förhållande att fungera när bara den ena parten vill ha det öppet? Går det överhuvudtaget?

    Jag vill ha ett öppet förhållande, men min partner säger sig känna sig otillräcklig och värdelös av tanken att inte "räcka till" för mig. Jag har försökt förklara att det inte handlar om det (vi har f.ö. fantastiskt sex) utan om att jag helt enkelt behöver olika människor för sex.

    Vi är överens om att det vi har är för bra för att bara kasta bort, så vi vill verkligen båda två få det här att funka - men hur? Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är - om vi skulle bestämma oss för ett monogamt förhållande för min partners skull, så skulle det istället bli att jag träffade andra i smyg - och det vill jag inte. Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra. Frågan är om det öht är möjligt? Jag vill ju att vi båda ska kunna må bra i det här, inte att min partner bara ska bita ihop och stå ut liksom.

    Finns det någon som har några erfarenheter, tankar, råd, eller tips att dela med sig av här hade jag varit jättetacksam...

  • Svar på tråden hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?
  • Anonym (Olustig)
    Anonym (Nej) skrev 2019-08-08 01:50:05 följande:

    Tycker inte alls detta låter bra. Du kan inte ändra på dig men han ska. Redan där bli relationen snefördelad. Du verkar tycka att det inte är tillräckligt bra sex mellan er för att sats på bara er.

    För att inte såra honom eller enligt dig, trycka undan dina behov tycker jag inte ni ska fortsätta. Kommer nog sluta med tårar.


    Mm, det är väl det jag misstänker också tyvärr... :( Vill bara förtydliga att jag inte anser att han ska ändra sig; han vill försöka ändra sig, och om det verkligen går är det så klart fantastiskt, men jag är osäker på om det verkligen går. Eftersom jag har väldigt svårt att förstå det monogama tänket har jag också svårt att förstå varför han känner som han gör och därför har jag också svårt att stötta honom i det, vilket jag tänker kommer att göra det ännu svårare att få det att fungera i längden. 

    Vill även förtydliga att jag inte alls tycker att vi inte har tillräckligt bra sex. Vi har fantastiskt sex - har ärligt talat svårt att se hur det skulle kunna vara bättre. Enda sättet för det att vara bättre skulle vara om han vore flera olika människor (och nu snackar jag inte rollspel, utan olika på riktigt), men det är ju en omöjlighet, så det faller ju inte ens under att det inte är tillräckligt bra, eller att han kunde vara bättre. Han är perfekt. 

    Tack i alla fall för ditt svar; uppskattar ärligheten.  
  • Anonym (Olustig)
    Tow2Mater skrev 2019-08-08 02:19:12 följande:

    Vad ska du egentligen med din partner till? Han verkar ju inte betyda speciellt mycket for dig (av hur du uttrycker dig här iallafall)...


    Kan du visa mig var jag har uttryckt mig på ett sätt som tyder på att han inte betyder speciellt mycket för mig? Det enda jag säger är att jag har behov av sex med mer än en partner - innebär det att jag inte bryr mig om honom? Jag bryr mig mycket om honom, och kräver inte på något sätt att han ska ändra sig. Däremot vill han fundera på om han kan vänja sig vid tanken och känna sig ok med det. 

    Att säga att jag inte bryr mig om honom eller att han inte betyder nåt för mig bara för att jag inte kan tänka mig att leva monogamt är ärligt talat lika dumt som att säga att han inte skulle bry sig om mig, eller att jag inte skulle betyda nåt för honom om han sen kommer fram till att han inte kan tänka sig att leva i ett öppet förhållande. Men jag misstänker att det inte skulle falla dig in att påstå det...

    Det jag bad om var erfarenheter och tankar kring om ett förhållande på de här premisserna kan fungera; inte en utvärdering av hur mycket jag bryr mig om honom.
  • Anonym (Olustig)
    Anonym (?) skrev 2019-08-08 02:37:46 följande:

    Om du inte är monogam så är det inte rätt av dig att inleda en relation med en monogam person. Din partner blir väldigt sårad. Håll dig till likasinnade och var ärlig med din läggning från början.


    Jag håller helt med dig om att ärlighet är superviktigt, och ja, jag skulle ha varit tydligare med honom från början. Saken är den att när vi började träffas var det på kk-premisser. Jag var tydlig med att jag inte ville ha ett seriöst förhållande, och att jag har - och måste ha - mitt eget liv helt oberoende av det han och jag hade. Men, jag sa inte rent ut från början att jag inte är monogam, och det känns överjävligt nu... :(  
  • Anonym (Olustig)
    Anonym (Kåta Stina) skrev 2019-08-08 03:23:43 följande:

    Ett öppet förhållande måste grunda sig i ett genuint samtycke. Allt annat kommer på sikt bara leda till att man kränker och sårar varandra på ett sätt som ingen kommer att må bra av.


    Ja, det är ju det jag tänker också... :( Frågan är om det är möjligt för en människa som är monogam att "tänka om"?
    Anonym (Kåta Stina) skrev 2019-08-08 03:23:43 följande:

    Självklart återstår det moraliskt rätt förkastligt alternativet att dölja för sin partner att man har parallella relationer av sexuell och mer eller mindre emotionell natur

    Som sagt ett moraliskt rätt förkastligt alternativ och man bör vara medveten om att man är sällan som diskret och duktig på att ljuga att en partner inte känner och fattar att det finns andra med i bilden.

    För en strikt monogam person är det oftast en stor kränkning och en stor förlust av förtroendekapital att bli utsatt för en otrohet så det tycker jag absolut inte man skall utsätta någon för.

    Har haft en otrogen partner och kan garantera att det är en tuff resa att hitta tillbaka till varandra.


    Ja - det är som sagt inte aktuellt. Det är därför jag har förklarat för min partner att det är vad som skulle hända om vi bestämde att ha ett monogamt förhållande; jag vill inte att vi öht ska hamna i den situationen.
    Anonym (Kåta Stina) skrev 2019-08-08 03:23:43 följande:

    För oss hade det nog inte gått om det inte var för att det var en ny relation och att hon var mycket öppen och ärlig runt detta plus att jag i grunden själv inte var monogam med trodde det då jag helt enkelt var uppväxt med den normen och moralen.

    Min slutsats är att man inte skall tänka tanken att försöka ändra en monogam person till att bli något den inte är.

    Finns som i vårt fall undantag där det har fungerat men jag är övertygad om att dessa undantag är få och jag är också väl medveten om att jag redan från början hade hade helt andra förutsättningar då jag är bisexuell och det är omöjligt att leva ut lusten till både män och kvinnor i en monogam relation. Kommer också från BDSM världen där det inte är ovanligt att man har flera lekkamrater på en mer eller mindre sexuell nivå. Hade helt enkel en mycket lägre tröskel att kliva över än vad de flesta har.


    Ja, i ert fall är det ju inte frågan då om att du är monogam men har lyckats acceptera ett öppet förhållande, utan snarare att du bara inte visste från början att du inte är monogam... och så är det definitivt inte med min partner... han är helyllemonogam :(

    Tusen tack för ditt långa, respektfulla svar!!

  • Anonym (Olustig)
    Anonym (Blä) skrev 2019-08-08 05:46:50 följande:

    Omg är du allvarlig? Gör slut och låt honom träffa någon som står på samma plats som han gör. Man kan såklart inte tvinga någon att ha öppet förhållande. Då kan ju lika gärna du tvinga dig själv att bara vara med honom. Men nej det är han som ska ändra sig för din skull. Blä


    Alltså... det är inte frågan om att jag försöker tvinga honom till ett öppet förhållande, eller att jag anser att han ska ändra sig för min skull. Jag inser att jag inte kommer att kunna ändra mig; han tänker att han kanske kan ändra sig och vill därför försöka. Jag undrar då om det öht är möjligt, och vad jag i så fall kan göra för att underlätta. Varför är jag blä i detta?
  • Anonym (Olustig)
    Anonym (Swing for fun) skrev 2019-08-08 06:20:27 följande

    Vill man olika så planterar man ett frö hos sin älskling och ser om det gror. Det vill säga var öppen och ärlig runt drömmar, fantasier och önskemål men tjata inte och skuldbelägg aldrig någon som inte vill. 


    Precis så.
    Anonym (Swing for fun) skrev 2019-08-08 06:20:27 följande:

    Det måste bygga på ett samtycke och det måste vara ett samtycke som kommer från hjärtat och inte ett samtycke av ställa upp typ för att man är rädd att förlora den man älskar eller för att man är i någon form av beroende ställning.


    Nä, det är väl så antar jag... 
    Anonym (Swing for fun) skrev 2019-08-08 06:20:27 följande:

    Nu har TS planterat sitt frö. Bara att avvakta och se om det gror på sikt för folk kan faktiskt ändra sig men som sagt låt det i så fall växa fram utan tjat och tjafs. 


    Tror du det? Har du erfarenhet av att det har blivit så? Att nån som faktiskt genuint är monogam har kunnat ändra inställning?

    Tack för ditt respektfulla svar!
  • Anonym (Olustig)
    Anonym (Jobb) skrev 2019-08-08 06:50:20 följande:

    Klart att det GÅR. Efter mycket kommunikation, ömsesidig bekräftelse och varsamma steg framåt. Men ofta går det inte om den ena parten är väldigt tveksam. Det kommer att tära för mycket på hen.

    Det kommer att kräva mycket av er båda. Och den jobbigaste biten får den som inte vill öppna upp ta, för hen har mer att jobba med.

    Jag försökte öppna upp med ett ex, men han ville inte. Vi diskuterade länge och kom till slut fram till att gå skilda vägar. Vi ville olika saker, och båda hade vi ju rätt till våra känslor och önskemål. De gick bara inte att kombinera.

    Vi är ff vänner åratal efteråt. Jag lever numera med en man som jag har öppen relation med.


    Tack för ditt svar! Har du erfarenhet av ett förhållande där det faktiskt HAR gått, och i så fall hur gjorde de? Utöver mycket kommunikation menar jag? Fanns det något som den icke-monogama parten kunde säga/göra för att den monogama skulle få det lättare?
  • Anonym (Olustig)
    KlantSmurfen skrev 2019-08-08 08:55:15 följande:

    Person A, en icke monogam person som inte vill anpassa sig till ett monogamt förhållande "råkar" ha ett förhållande med person B som är monogam.
    ...
    "monogamt förhållande för min partners skull"
    Din partners skull? Problemet hade inte existerat om du hade lagt korten på bordet från början istället för att göra det en bit in i förhållandet och förvänta dig att din partner som du inte är kompatibel med ska förändra sig för din skull. Någon verkar vara extremt egocentrerad. 


    Var du där när vi träffades? Vet du på vilka premisser vi började ses? Jag har inte inlett en seriös relation med en monogam person och struntat i att lägga korten på bordet. Jag var tydlig med att jag inte var ute efter en livspartner när vi började ses, utan att det var väldigt viktigt för mig att vi hade våra egna separata liv utanför våra träffar. Sen har saker utvecklats till ett annat förhållande, och därför har jag tagit upp detta med honom nu. Jag håller med dig om att det hade varit mycket bättre om jag hade sagt nåt direkt från början, men det var inte min avsikt att det här skulle bli nåt seriöst, och det var jag tydlig med från början. Nu mår jag så klart skit över att jag inte var tydlig från början, och jag mår också skit över att jag inte sa nåt med en gång när det började bli mer seriöst, för ja ? jag kunde ha varit snabbare där. Men skuldkänslor, rädsla att såra, och ja - en rent självisk och ego-centrerad rädsla för att han skulle tycka att jag var äcklig och hemsk gjorde det svårt. Det är ingen ursäkt, och jag mår som sagt skit över det, men nån gång har det kanske hänt att du gjort nåt av feghet/själviskhet/rädsla utan att för den skull vara en allmänt egocentrerad och hänsynslös person?   
    KlantSmurfen skrev 2019-08-08 08:55:15 följande:

    om han inte anpassar sig efter person A och låter h*n knulla andra kommer person A att göra det i alla fall, bakom ryggen på B. 


    Ja. Tyvärr kan jag inte ändra på hur jag är, lika lite som jag förväntar mig att han ska kunna göra det. Men jag tycker att det är ärligare att säga som det är, så att vi inte öht hamnar i den situationen, eller? Det är inte frågan om ett ultimatum här; det är frågan om att jag har förklarat att vi inte kan ha ett monogamt förhållande, för om vi skulle ha det skulle det bara sluta med otrohet, och det vill jag inte. Är du med? Valet för honom står inte mellan att gå med på ett öppet förhållande eller stå ut med otrohet; valet står mellan att vara ok med ett öppet förhållande eller göra slut, eftersom det tredje alternativet ? ett monogamt förhållande ? skulle leda till otrohet, varför det öht inte är ett alternativ. Är du med? Men jag inser att jag uttryckte mig lite otydligt i trådstarten...
    KlantSmurfen skrev 2019-08-08 08:55:15 följande:

     om diskussionen "jag ska ha ett öppet förhållande" dyker upp dumpar man den personen.


    Och jag har inte på något sätt sagt att han inte "får" göra slut. Det är han som vill försöka få det att funka, och om det verkligen går är naturligtvis ingen gladare än jag, och då vill jag göra allt jag kan för att underlätta så mycket som möjligt för honom. Det var f.ö. för att få input beträffande det - hur man kan få det att funka - som jag startade tråden; inte för att få moralpredikningar om vilken hemsk människa jag är. Fast jag kan iofs inte säga att jag är förvånad - det här är ju trots allt FL... 
    KlantSmurfen skrev 2019-08-08 08:55:15 följande:

    "Jag vill ju att vi båda ska kunna må bra i det här, inte att min partner bara ska bita ihop och stå ut liksom"
    men om han inte gör det kommer du att vara otrogen...det där med att båda ska må bra låter som BS.


    Det var som sagt inte alls det jag menade (även om jag som sagt inser att jag uttryckte mig otydligt). Jag upprepar det jag sa ovan här igen: Det är inte frågan om ett ultimatum här...Valet för honom står inte mellan att gå med på ett öppet förhållande eller stå ut med otrohet; valet står mellan att vara ok med ett öppet förhållande eller göra slut, eftersom det tredje alternativet ? ett monogamt förhållande ? skulle leda till otrohet, varför det öht inte är ett alternativ.

    KlantSmurfen skrev 2019-08-08 08:55:15 följande:

    "Eftersom jag har väldigt svårt att förstå det monogama tänket har jag också svårt att förstå varför han känner som han gör och därför har jag också svårt att stötta honom i det, vilket jag tänker kommer att göra det ännu svårare att få det att fungera i längden."

    Det kan också vara det där med empati om inte riktigt funkar som det ska.,


    Ja, du känner ju mig, så du vet förstås. En fråga bara: kan du förstå hur en icke-monogam tänker och känner? Nu menar jag inte om du kan acceptera och respektera det - jag menar om du kan FÖRSTÅ det? Om du kan sätta dig in i hur det är så väl så att du vet precis hur det känns? Om du skulle kunna sätta dig in i det så väl att du hade vetat hur du skulle stötta en icke-monogam som försöker leva monogamt? Utifrån allt det du skriver så tror jag ärligt talat inte att du skulle kunna det. Och ändå skulle jag inte få för mig att säga att du saknar empati.
  • Anonym (Olustig)
    Anonym (liknande) skrev 2019-08-08 08:57:42 följande:

    Har levt så nu isnart 8 år och har inte vant mig än.Svårt att lita på honom vad han än säger.Kan inte lämna pga olika omständigheter.Jättejobbigt psykiskt.


    Åh... åh... så sorgligt :( Är han medveten om hur du känner? Bryr han sig? Du har verkligen all min sympati...
Svar på tråden hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?